Sista augusti - sista krafterna?
Städar, byter i sängarna, väntar på att Margareta och Gunnar ska komma så jag kan åka och träna, flytta mormor... Livet snurrar på... Jag som alltid varit så rädd för det - att livet bara går, utan att jag lever... Och nu gör det det - mer än någonsin, fast det borde vara tvärtom. Jag vill att dagarna ska gå - kanske blir det mindre smärtsamt att leva då? Men samtidigt så vill jag ju vara här och nu. Jag har plockat i tvätten och sett alla de där fina kläderna som Klara har fått av mamma. Snart är de för små... Jag väntar på samtalet från henne - då hon frågar hur jag mår, på riktigt, hon vill ha ett svar, hon vill verkligen Veta, inte på låtsas, för att man Ska fråga. Jag skulle blivit glad att hon ringde, eller irriterad och då hade jag sagt det. För det kan man göra med sin mamma. Det spelar ingen roll, för hon hade ringt igen, och Igen och IGEN... Folk frågar, folk vill veta - men sen går var och en hem till sitt, fortsätter sitt liv - och så är det, och så ska det ju vara... Och visst får jag menade kramar, ett samtal, ett mail eller SMS från någon som verkligen bryr sig - men inte på det ovillkorliga sättet som från min mamma... Jag väntar på att hon dyker upp - säger att hon kan passa barnen lite, så att jag kan gå en runda, åka och träna, vila en stund när Lilleman har bökat på natten för att han är så förkyld så han knappt kan andas eller handla för mig själv... - utan att jag har bett om det, bara för att hon vet att jag behöver det. Jag kan inte förstå, vill inte fatta att det aldrig mer komma hända...
Pussar och kramar till er som hjälper mig när livet knappt känns meningsfullt - men tvunget...
Pussar och kramar till er som hjälper mig när livet knappt känns meningsfullt - men tvunget...
svårt...
Jag pratade med pappa ikväll. Han brukar inte säga så mycket. Men nu var han deppig. Berättade att han brukade sitta ute i regnet på kvällarna och titta på stjärnan. Att han var beredd att kasta in handduken... Och att de som passade Fia skulle ha kvar henne... Åtminstone tills imorgon. Vi kan inte ge bort mammas älskade hund! Hon älskade henne över allt annat. Och Fia älskade henne. Han sa att hon har det bättre där - att hon verkade gladare när hon varit där... Jag kan inte förstå att han ens överväger det - hon är en del av mamma. En levande del... Han blir ju ännu mer ensam utan henne. Och vi hjälper ju honom. Men samtidigt får det vara hans beslut - men jag tänker åtminstone ha henne ibland. Gråter när jag skriver detta... Gråter av smärta. Det skär i bröstet. Att höra honom ledsen - han som alltid är så stark. Klart att han är ledsen - men han kan inte ge upp. Vi behöver honom. Klara behöver honom. Hans andra barnbarn vill lära känna honom. Vi finns ju här. Fy fan, vad livet suger, eller snarare döden...
Stollat runt!
Vi var alltså i stan och handlade lite innan vi träffade en Affvän och fikade. Sedan åkte jag och lämnade barnen hos Sandra och åkte och tränade. Efter det så åkte vi till MCDonalds, för att stressa vidare till Vidingehem för attb hä'mta mormors nya nycklar. Vi lämnade nycklarna hos mormor och åkte hem. Väl hemma hade de börjat sätta upp takspolarna till nya uterummet och jag kände att jag blev matt - tänk om vi inte får bygglov. Men i brevlådan - låg just bygglovet!
Anders ska snart iväg och träna hundarna - jag och barnen stannar hemma. Det regnar och vi har varit iväg hela dagen... Imorgon ska vi flytta mormor - det ska bli så skönt när det är gjort!
Kramar till våra barnavkter - Eric och Sandra - och stort tack för korten! Och till er alla - för att ni finns och läser!
Anders ska snart iväg och träna hundarna - jag och barnen stannar hemma. Det regnar och vi har varit iväg hela dagen... Imorgon ska vi flytta mormor - det ska bli så skönt när det är gjort!
Kramar till våra barnavkter - Eric och Sandra - och stort tack för korten! Och till er alla - för att ni finns och läser!
Ballerinan!
Vi var i stan på förmiddagen och träffade en Aff-vän och hennes barn, samt köpte nya gympakläder till vår lilla ballerina - så här fin blev hon!
Klara och Linus!
Supersöta ungar!
Linus; 30/8
Idag har Klara och Linus varit en stund hos Sandra - som tog de här fina bilderna!
tangens!
Igår löste jag ett matteproblem med tangens - det var nog första gången jag verkligen hade haft nytta av det! Och jag klarade det! Ville bara berätta det - i en tid när jag är superdålig på att tänka, ta beslut och vara normal...
Tedags!
Tedags!
29/8; flytta mormor
På torsdag ska flytten av mormor ske. Bara en trappa ner. Men vilket företag för henne... och för mig. Har pratat med vidingehem och fått reda på att hon ska ha tre nycklar - men jag vet att hon har fem... Och det som var så noga att vi kom personligen och kvitterade ut alla hennes nycklar på en gång, eftersom de ville ha ordning och reda. Och Alla hennes nycklar var tvungna att lämnas ordentligt annars skulle de byta låsen... Hon har kvittens, visades det sig, på fem nycklar - så den ordningen som han sa att de hade ger jag inte mycket för. Och på Kinnevaldsgården hade de ingen kvittens på hennes nyckel som det visade sig at hon hade. Dessutom säger hon att hon har lämnat två - kanske finns en på nattpatrullen... Suck... Och nycklarna till den nya lägenheten visste han inte när jag kunde hämta... Och i praktiken har vi tillgång till den på fredag kl. 12 och de som ska flytta in i mormors gamla lägenhet har tillgång till den kl. 12 på fredag. Så hur städning och sånt ska ske, fattar jag inte...
Aff funkar inte som det ska idag heller...
Och när jag kom hem från min promenad med barnvagn och tre hundar - så luktade det bajs inne. Toalettdörren var öppen, ljust tänt, locket uppe och jag kikade ner. En bajskorv. Hantverkarna måste varit inne och lagt en korv - och inte vetat att man mpste hålla uppe knappen lite extra länge för att det ska spolas ordentligt... Jag pratade just då med Humpe i telefonen och han utbrister "var den stor?"...
Suck...
Aff funkar inte som det ska idag heller...
Och när jag kom hem från min promenad med barnvagn och tre hundar - så luktade det bajs inne. Toalettdörren var öppen, ljust tänt, locket uppe och jag kikade ner. En bajskorv. Hantverkarna måste varit inne och lagt en korv - och inte vetat att man mpste hålla uppe knappen lite extra länge för att det ska spolas ordentligt... Jag pratade just då med Humpe i telefonen och han utbrister "var den stor?"...
Suck...
Piss i helvetet
Ibland blir Allt jobbigt - alla känslor kommer på en och samma gång. Allt ska hinnas med... Linus ska ha mat. Vi ska ha mat. Linus ska tröstas. Anders gräva land, hämta hästbajs, skjutsa mormor till boule, telefonen ringer... Aff hade äntligen öppnat - och jag blev glad, för en kort stund, de hade strulat till mitt användarnamn och lösenord, fick nya, som inte gick att ändra och senare inte att använda. Pest. Hämta mormor. Kommer hem. Klara är ledsen. Varför? Hårbandet hade "gått sönder" - hon får lite av min ilska, felriktat, men omöjligt att ändra på. Hon plockar undan, går och lägger sig. Limpan är missnöjd. Anders försöker fixa Aff, me det går inte. Ännu mer ilska - åt fel håll. Orkar inte. Knät är dåligt. Ryggen värker. Huvet dunkar. Irritationen är hög - hos Lnus, mig och Anders. Jag har skickat ett surt mail till aff...
Får nog gå och pussa mina älsklingspojkar lite...
Får nog gå och pussa mina älsklingspojkar lite...
supersonen
Ännu har vår lille kille visat vilken superson han är. Han fick följa med när jag tränade idag. Satt i sin vagn, "pratade" med folket, och så bara glad ut - tills han somnade... Knutsson sträckte ut det - fan vad ont det gör... Men det blir bättre efteråt.
Jag handlade ett par träningsbyxor och te på vägen hem, snart är det dags för lite lunch innan Lillgumman ska hämtas igen. Ryggen känns bättre nu, och så har jag glömt tala om att ögat nästan ser normalt ut igen.
Ha en skön dag!
Jag handlade ett par träningsbyxor och te på vägen hem, snart är det dags för lite lunch innan Lillgumman ska hämtas igen. Ryggen känns bättre nu, och så har jag glömt tala om att ögat nästan ser normalt ut igen.
Ha en skön dag!
28/8; tokont
Jag sov inte i tältet - men jag har ändå tokont i ryggen. Anders och Klara är tuffa - de sov i tältet hela natten, trots att det ösregnade (och regnade) in stundtals!
Idag är det riktigt grått, Klara ska till dagis, jag måste träna, nångång idag, annars är det inte så mycket planerat... Nu måste jag snart väcka lillebror så att han hinner få lite gröt innan vi ska lämna Klara.
Idag är det riktigt grått, Klara ska till dagis, jag måste träna, nångång idag, annars är det inte så mycket planerat... Nu måste jag snart väcka lillebror så att han hinner få lite gröt innan vi ska lämna Klara.
27/8; tält
Klara ville sätta upp tältet idag. Det gjordes och sen ville hon sova i det. Anders sa "ja", men tänkte tat det glöms väl bort till natten, men det gjorde det inte, så vid 20tiden gick hon och Anders ut. Anders läste för henne och sen hade hon sagt "pappa du kan gå nu, om jag hör något ljud, så tänder jag ficklampan...". Anders gick, och Klara ligger därute själv! Han ska gå ut dit och sova i natt, såklart. Vi får väl se hur länge...
Jag har varit och handlat med mormor idag. Det var några vekcor sedan jag gjorde det - så det kändes ok. Pappa och Anders svetsade lite. Och sen tränade vi Kenzo lite. ett hyfsat träningspass, förutom framförgåendet.... Fia, en hundkompis från Halmstad, vann spårSM igår! Strålande! Vår lilla Fiahund fick åka till en människa i Kalvsvik idag, som ahde sett henne och pappa vid hembygdsgården förra helgen och sett att de såg så ledsna ut, så de ville att hon skulel få träffa deras hundar lite. Vilka människor det finns! Men jag skulle ha svårt att lämna bort henne - mammas Älskade hund...
Anne har varit här i kväll, vi har diskuterat resa - kanske ska vi åka någonstans i månadsskiftet nov/dec tillsammans.
God natt!
Jag har varit och handlat med mormor idag. Det var några vekcor sedan jag gjorde det - så det kändes ok. Pappa och Anders svetsade lite. Och sen tränade vi Kenzo lite. ett hyfsat träningspass, förutom framförgåendet.... Fia, en hundkompis från Halmstad, vann spårSM igår! Strålande! Vår lilla Fiahund fick åka till en människa i Kalvsvik idag, som ahde sett henne och pappa vid hembygdsgården förra helgen och sett att de såg så ledsna ut, så de ville att hon skulel få träffa deras hundar lite. Vilka människor det finns! Men jag skulle ha svårt att lämna bort henne - mammas Älskade hund...
Anne har varit här i kväll, vi har diskuterat resa - kanske ska vi åka någonstans i månadsskiftet nov/dec tillsammans.
God natt!
Självaste prinsessan själv; Nour!
Barnen tryckte tröjor...
Anna och Zacke.
Ebba & Linda
Prinsessparty hos Nour 26/8; Tova & Klara
26/8; 12 år...
Fortfarande är det idag den 26 augusti - 12 år sedan Anders och jag blev tillsammans. Jag minns den dagen som om det var igår... I parken. Förväntningarna. Spänningen. Önskningarna. Förhoppningarna. Förälskelen.
Verkligenheten blev bättre än drömmen.
Det har varit 12 år av lycka och kärlek. Två barn. Två hundar. Hus. Utbildning. Jobb. Men under de här åren har jag också fått veta hur jobbigt livet kan vara. Hur stor saknaden kan vara. Hur svårt det kan vara att Älska, och njuta. Tårarna rinner. Jag sitter i en alldeles för stor tröja, som mamma gav Anders i julklapp ett år... Jag fryser. Jag vill sova. Men kan inte. Så många känslor. Av innerlig kärlek. Av saknad. Av besvikelse. Jag har fått veta hur svårt det kan vara att leva, och njuta. Jag har fått en fin klocka av Anders idag, och en fin dag. Sökträning, barnkalas och sedan hade han fixat barnvakt och vi åkte in till stan. Bowlade (jag vann en runda, innan det började gå riktigt dåligt...), åt en god middag (ensamma på en fin restaurang, som brukar vara befokad), tog en kopp kaffe på ett caf'e (såg Peter Jidhe) och sen åkte vi hem. Jag kan skratta, jag kan ha roligt, jag kan njuta - men bakom varje leende väntar ett bryt, en tår, ett tryck över bröstet. Så var det inte då - för 12 år sen. Då var det som Ted sjöng:
"När vi växte opp
Lekte livet - vi var evighetens hopp
Det var helt självklart hur vår framtid skulle bli
Oförbrukat fri
Somrar svepte fram
Jornde värmde våra fötter där vi sprang
Rågen gungade och gräset växte grönt
Hela livet var så skönt
Himlen är oskyldigt blå
Som ögon när barnen är små
Att regndroppar faller som tårarna gör
Det rår inte stjärnorna för
Älskling jag vet hur det känns
När broar till tryggheten bränns
Fast tiden har jagat oss in i en vrå
Är himlen så oskyldigt blå
Frusna på en strand
Flög med drakar medan tiden flöt iland
Vi var barn som ingen ondska kunde nå
Himlen var så blå
Nu tar molnen mark
Jag var förblindad av att solen sken så stark
Men mina ögon kommer alltid le mot dig
Kan det begäras mer av mig..."
Mitt knä är dåligt. Det har nog varit lite mycket idag - sökträning och bowling. Men jag är så trött på det. Så trött på att ha ont. Jag vill vara bra. Jag vill kunna njuta av mammaledigheten. Vara frisk. Kunna gå långa rundor med hundarna och Linus. Kunna cykla med Klara. Kunna träna med hundarna. Plantera i trädgården. Vill kunna räta på benet... Trött på att göra fel - säkert skulle jag varit sjukskriven som läkaren sa (jag frågade inte ens hur länge, tog för givet att det skulle läka fort), läkt ifred, tagit min tid, vilat... Är så trött på att det alltid ska vara något; på de här 12 åren har jag opererat en höft en axel., en fot, ett knä, skrapats två gånger, fått ett diskbråck, brutit en fot och händerna ett par gånger...Inget superallvarligt - men tillräckligt jobbigt, och mer än vad de flesta har varit med om... Men jag vet att alla har ett öde. Och jag vet att många har ett värre öde än mig... Jag vet att jag lever ett bra liv - men min Älskade Anders som jag älskar så mycket, som är mitt Stora stöd i livet, två underbara barn, en pappa, en bror, en mormor, släkt och vänner. Men det kan inte hjälpas - jag saknar min mamma så fruktansvärt mycket. Idag är det en månad sedan hon skulle fyllt 60...
Det har hänt så mycket roligt under de här åren; resor, barn, husköp, hundar, galna upptåg - men det har kantas av död, missfall och skador... Nu vill jag få leva i lugn och ro ett tag - få njuta av livet, få älska och känna mig glad. Livet är bräckligt. Ta vara på det! Det är som Marie sjunger:
"Tro, jag vill känna tro, jag vill känna morgondagen nalkas här i lugn och ro. I en vintervärld. Finns det någon tro? Jag vill känna önskan om en tid så ljus som friheten. Känna tro igen. Drömmarna vi har känns som bleka höstar. Där har sommaren redan regnat bort. Det spelar ingen roll hur vi gråter våra tårar. Svaren är en viskning i en värld långt bort. Tro, jag vill känna tro, jag vill känna... Att vilja men inte känna är nog så svårt. Att se men inte höra du vänder dig bort. Du sa: Inget här är givet, för sådant är livet. I dina ord finns ingen önskan eller lust och längtan. Tro, jag vill känna tro..."
Verkligenheten blev bättre än drömmen.
Det har varit 12 år av lycka och kärlek. Två barn. Två hundar. Hus. Utbildning. Jobb. Men under de här åren har jag också fått veta hur jobbigt livet kan vara. Hur stor saknaden kan vara. Hur svårt det kan vara att Älska, och njuta. Tårarna rinner. Jag sitter i en alldeles för stor tröja, som mamma gav Anders i julklapp ett år... Jag fryser. Jag vill sova. Men kan inte. Så många känslor. Av innerlig kärlek. Av saknad. Av besvikelse. Jag har fått veta hur svårt det kan vara att leva, och njuta. Jag har fått en fin klocka av Anders idag, och en fin dag. Sökträning, barnkalas och sedan hade han fixat barnvakt och vi åkte in till stan. Bowlade (jag vann en runda, innan det började gå riktigt dåligt...), åt en god middag (ensamma på en fin restaurang, som brukar vara befokad), tog en kopp kaffe på ett caf'e (såg Peter Jidhe) och sen åkte vi hem. Jag kan skratta, jag kan ha roligt, jag kan njuta - men bakom varje leende väntar ett bryt, en tår, ett tryck över bröstet. Så var det inte då - för 12 år sen. Då var det som Ted sjöng:
"När vi växte opp
Lekte livet - vi var evighetens hopp
Det var helt självklart hur vår framtid skulle bli
Oförbrukat fri
Somrar svepte fram
Jornde värmde våra fötter där vi sprang
Rågen gungade och gräset växte grönt
Hela livet var så skönt
Himlen är oskyldigt blå
Som ögon när barnen är små
Att regndroppar faller som tårarna gör
Det rår inte stjärnorna för
Älskling jag vet hur det känns
När broar till tryggheten bränns
Fast tiden har jagat oss in i en vrå
Är himlen så oskyldigt blå
Frusna på en strand
Flög med drakar medan tiden flöt iland
Vi var barn som ingen ondska kunde nå
Himlen var så blå
Nu tar molnen mark
Jag var förblindad av att solen sken så stark
Men mina ögon kommer alltid le mot dig
Kan det begäras mer av mig..."
Mitt knä är dåligt. Det har nog varit lite mycket idag - sökträning och bowling. Men jag är så trött på det. Så trött på att ha ont. Jag vill vara bra. Jag vill kunna njuta av mammaledigheten. Vara frisk. Kunna gå långa rundor med hundarna och Linus. Kunna cykla med Klara. Kunna träna med hundarna. Plantera i trädgården. Vill kunna räta på benet... Trött på att göra fel - säkert skulle jag varit sjukskriven som läkaren sa (jag frågade inte ens hur länge, tog för givet att det skulle läka fort), läkt ifred, tagit min tid, vilat... Är så trött på att det alltid ska vara något; på de här 12 åren har jag opererat en höft en axel., en fot, ett knä, skrapats två gånger, fått ett diskbråck, brutit en fot och händerna ett par gånger...Inget superallvarligt - men tillräckligt jobbigt, och mer än vad de flesta har varit med om... Men jag vet att alla har ett öde. Och jag vet att många har ett värre öde än mig... Jag vet att jag lever ett bra liv - men min Älskade Anders som jag älskar så mycket, som är mitt Stora stöd i livet, två underbara barn, en pappa, en bror, en mormor, släkt och vänner. Men det kan inte hjälpas - jag saknar min mamma så fruktansvärt mycket. Idag är det en månad sedan hon skulle fyllt 60...
Det har hänt så mycket roligt under de här åren; resor, barn, husköp, hundar, galna upptåg - men det har kantas av död, missfall och skador... Nu vill jag få leva i lugn och ro ett tag - få njuta av livet, få älska och känna mig glad. Livet är bräckligt. Ta vara på det! Det är som Marie sjunger:
"Tro, jag vill känna tro, jag vill känna morgondagen nalkas här i lugn och ro. I en vintervärld. Finns det någon tro? Jag vill känna önskan om en tid så ljus som friheten. Känna tro igen. Drömmarna vi har känns som bleka höstar. Där har sommaren redan regnat bort. Det spelar ingen roll hur vi gråter våra tårar. Svaren är en viskning i en värld långt bort. Tro, jag vill känna tro, jag vill känna... Att vilja men inte känna är nog så svårt. Att se men inte höra du vänder dig bort. Du sa: Inget här är givet, för sådant är livet. I dina ord finns ingen önskan eller lust och längtan. Tro, jag vill känna tro..."
25/8; ny dag
Jaha, en ny dag. Har inget speciellt planerat. Klara är ledig idag. Lilleman sover fortfarande - tog sig en liten vakentimme i natt?! Fick lite mammamat - men det slutar ju med att han biter till ordentligt med sina små gaddar - ajaj! Han fick gå och lägga sig i sin säng igen och somnade gott!
Vi träffade Fia igår - en underbar vän från förr. Hon skickade ett fint kort när mamma hade dött och jag ringde upp henne, det var så länge sen, men det var så roligt att prata med henne och träffa henne. Det är något som jag verkligen har känt den här tiden - att det Aldrig är fel att höra av sig. Kanske behöver man inte alltid ringa, man kan lika gärna skicka ett kort, ett SMS eller ett mail - men det är så skönt att veta att folk vet och att det finns folk som bryr sig och som fångar när man trillar.
Nu ska jag hjälpa Klara att fixa slottet. Kram till alla vänner - okända och kända i världen!
Vi träffade Fia igår - en underbar vän från förr. Hon skickade ett fint kort när mamma hade dött och jag ringde upp henne, det var så länge sen, men det var så roligt att prata med henne och träffa henne. Det är något som jag verkligen har känt den här tiden - att det Aldrig är fel att höra av sig. Kanske behöver man inte alltid ringa, man kan lika gärna skicka ett kort, ett SMS eller ett mail - men det är så skönt att veta att folk vet och att det finns folk som bryr sig och som fångar när man trillar.
Nu ska jag hjälpa Klara att fixa slottet. Kram till alla vänner - okända och kända i världen!
24/8; dags att städa
Ja, städdag Igen! Tycker att jag städar nästan jämt... Och de dagar jag inte gör det, får jag stålsätta mig för att inte göra det... Men idag är det dags, Fia kommer i eftermiddag, vi har inte träffats på länge. Klara är på dagis. Anders jobbar hemifrån idag och Linus pysslar på sitt rum, snart är det väl dags att sova lite igen för honom - men han sov Hela natten i natt igen - så skönt! I kväll är det sökträning.
Ha en bra dag.
Ha en bra dag.
Förvirrade jag
Jag har ju glömt att nämna att Lilleman kan sitta utan stöd nu, helst plötsligt kan han släppa handen och sitter! Jag tror att det var i söndags han lyckades första gången.
Nu har Klara gått och lagt sig och Anders kommit hem. Jag ska slänga i en maskin tvätt och sen slänga mig själv framför TV:n tror jag.
God natt!
Nu har Klara gått och lagt sig och Anders kommit hem. Jag ska slänga i en maskin tvätt och sen slänga mig själv framför TV:n tror jag.
God natt!
23/8; undra om han njuter?
Undra om sjukgymnasten njuter när han drar i benet, försöker räta knät, dra av bindväven som bildats på fel ställen? Elelr om han som står jämte njuter? Det är alltid en som tittar på... Kanske är det för att jag har snygga ben?! Skulle inte tro det... Hur som helst var jag där och de drog, och jag tränade. Limpan var hos Sandra. Och sedan åt vi lunch på stan alla tre, innan jag åkte hem och hämtade hem Klara från dagis som inte alls ville åka hem... Nu väntar vi på att Anders ska komma hem från Malmö!
Limpan sov hela natten i natt. Synd bara att Anders skulle stiga upp vid halv6 då... Men Oj vad det är skönt när man får sova! Och ändå var jag så trött i eftermiddag så att jag nästan somnade i solen på den nya uteplatsen... Fast snart regnar det...
Kände en sån meningslös känsla idag - varför skulle mamma dö? Hon var för ung. Det var för tidigt. Det fanns Ingen mening med det. Jag vet att hon inte dog för att någon annan skulle få leva - men det är ändå så grymt orättvist. Fast jag vet ju att det inte finns någon rättvisa - det är bevisat många gånger om... Vi skulle hunnit med så mycket mer. Hon skulle fått uppleva så mycket mer. Alla frågar hur pappa mår - men jag vet inte.... Vet ju inte ens hur jag själv mår... Han är ju inte någon som pratar så mycket heller... men han var på fotboll i måndags kväll i alla fall, målar huset och fixar och donar - tidsfördriv och förträngning, men det är väl vad vi alla håller på med...? Jag är så rädd för att dagarna går utan att jag lyckas njuta, samtidigt som jag knappast orka göra något... Kanske har man inte tid att vänta... Och vänta gör man ju hela tiden... Jag väntar på att Anders ska komma hem, på att knät ska bli bra, på att Limpan ska vakna , på att jag ska göra kvällsmat... Önskar att jag kunde leva bättre i nuet...
Lev och krama varandra mer!
Limpan sov hela natten i natt. Synd bara att Anders skulle stiga upp vid halv6 då... Men Oj vad det är skönt när man får sova! Och ändå var jag så trött i eftermiddag så att jag nästan somnade i solen på den nya uteplatsen... Fast snart regnar det...
Kände en sån meningslös känsla idag - varför skulle mamma dö? Hon var för ung. Det var för tidigt. Det fanns Ingen mening med det. Jag vet att hon inte dog för att någon annan skulle få leva - men det är ändå så grymt orättvist. Fast jag vet ju att det inte finns någon rättvisa - det är bevisat många gånger om... Vi skulle hunnit med så mycket mer. Hon skulle fått uppleva så mycket mer. Alla frågar hur pappa mår - men jag vet inte.... Vet ju inte ens hur jag själv mår... Han är ju inte någon som pratar så mycket heller... men han var på fotboll i måndags kväll i alla fall, målar huset och fixar och donar - tidsfördriv och förträngning, men det är väl vad vi alla håller på med...? Jag är så rädd för att dagarna går utan att jag lyckas njuta, samtidigt som jag knappast orka göra något... Kanske har man inte tid att vänta... Och vänta gör man ju hela tiden... Jag väntar på att Anders ska komma hem, på att knät ska bli bra, på att Limpan ska vakna , på att jag ska göra kvällsmat... Önskar att jag kunde leva bättre i nuet...
Lev och krama varandra mer!
Trött blir jag
Jag har gjort fel... Klara går måndag, TISDAG och torsdag på dagis... Pratade med grannen och fick reda på detta.... Imorgon fick hon gå på dagis ändå - pratde med en dagisfröken och snyftade lite... Men måste ändra BVC och sånt också... Örk... Hon som har längtat så efter dagis och så gör jag fel...
Mössan har blivit färdig, men blev för stor vilket jag misstänkte... Så nu kommer det gå ännu snabbare nästa gång... För då kan jag göra en mindre...
Ha en bra kväll - själv känner jag mig klibbig och trött - trots att jag inte borde vara trött... har ju nästan bara fikat idag!
Men Limpan blev alldeles trött av att städa...
notera att detta kortet är taget precis två år innan Limpan föddes!
ännu ett på Klara
Även Klara fick vara med om barnarbete! 15/1-03
och en sista...
Söta lilla älsklingsunge!
tvättar stolen...
nått ska man ha dem till!
han ligger i... och det är bra för jag har även fått tokont i ryggen...
fortsättning...
Linus hjälper mamma att moppa; 22/8
Klara fick den här av Frida som har sytt den här babymoppen när hon var liten, och nu är det Linus tur att göra lite nytta!
22/8; fortsätter göra ont...
Ögat är vsullet och det gör så ont när jag blinkar eller råkar nudda vid näsan eller ögat, för att inte tala om när den lilla hulliganen råkade fäkta till mig i natt. Han vakande vid tretiden och kom in till mig och började terrorisera... Fäkta, nypa, sparka - allt som man inte vill bli utsatt för, speciellt inte på natten när man inte orkar försvara sig... Han somnade dock om och sov till kvart i åtta.
Nu har vi ätit frukost och ska dra över dammsugan innan Teresia ocg Linda kommer med sina barn.
Ha en bra dag!
Nu har vi ätit frukost och ska dra över dammsugan innan Teresia ocg Linda kommer med sina barn.
Ha en bra dag!
Ajaj
Var hos Knutsson och tränade mitt knä. Frågade honom då om och varför jag inte kan räta på det... Han tittade på det och berättade att bindväven hade växt ihop, så han var tvungen att räta på det med våld och dra i benet. Jag kan säga att det gjorde så ont att tårarna rann... Och detta behöver man göra flera gånger... Så typiskt... Men faktiskt kändes det bättre efteråt... Får se när jag har tagit mod till mig att åka dit och göra om det... Helst på onsdag - men Anders ska jobba i Malmö ett part dagar, så vi får se hur vi kan lösa det...
Men det är inte nog med det - i natt vakande jag och hade så ont i innerkanten av ögat. När jag vaknar på morgonen gör det fortfarande ont och är så ömt att man inte kan nudda det, och att blinka gör tokont. Svullet är det oxå...
Nu ska jag rädda Limpan, hjälpa Klara i duschen och gå och lägga Liten Tjej! Kram
Men det är inte nog med det - i natt vakande jag och hade så ont i innerkanten av ögat. När jag vaknar på morgonen gör det fortfarande ont och är så ömt att man inte kan nudda det, och att blinka gör tokont. Svullet är det oxå...
Nu ska jag rädda Limpan, hjälpa Klara i duschen och gå och lägga Liten Tjej! Kram
Helen och Linus skojar!
Erik & Klara på kräftskivan!
Linus & Klara; 19/8
Jag tror att vi har, lite partisk kanske..., några av världens snällaste barn... En go storasyster som gillar att ta hand om sin lillebror! I lördags när det tokregnade och vi var i sökskogen med hundarna, så satt Klara i bilen och sjlöng och pratade med lillebor hela tiden. Och de var nöjda och glada, båda två! Lite senare satt hon i puffen och passade honom när jag gjorde mat åt honom...
måndag 21/8; dagis!
Idag var det nypremiär för Klara på dagis igen. Hon var så glad! Linus sover. Han vaknade tidigt i natt, men somnade om och sov till halv 8. Kanske var det för snoret och kanske hade han till och med lite feber, men det hade han inte när vi vaknade på morgonen.
Idag ska jag föröska komma iväg och träna knät - det behövs!
Ha en skön dag!
Idag ska jag föröska komma iväg och träna knät - det behövs!
Ha en skön dag!
20/8; besök hos vänner
Idag har jag varit på besök hos gamla vänner. Det var trevligt och Klara och Jacob lekte och hade hur kul som helst. Sen åkte vi till Moheda och Klara fortsatte leka, nu med sina kusiner. Det var något jippo i hembygdsparken oxå, och Anders och jag smet iväg till en "loppis" en stund.
Igår hade vi en trevlig kväll hos goda vänner - med god mat. Natten var lugn, tills jag vaknar av en odör igen... Jag går ner för att släppa ut Kenzo, men inser snabbt att det är försent. Sprutlackering igen... vad är det med hans mage? Det var svårt att somna om, och snart vaknar linus med som inte blir mätt av mammamat längre, så efter ett försök med det så går Anders ner med honom och ger honom gröt.
Imorgon ska Klara gå på dagis igen - hon längtar. Jag måste försöka få till träning av knät - det känns inte alls bra i det... Svullet och omöjligt att räta på... Jag vill bli bra Nu! Jag har inte haft någon toppendag rent psykiskt - för mycket smärta, för lite mamma, för mycket regn, för lite te, för mycket bajs och för lite sömn...
Igår hade vi en trevlig kväll hos goda vänner - med god mat. Natten var lugn, tills jag vaknar av en odör igen... Jag går ner för att släppa ut Kenzo, men inser snabbt att det är försent. Sprutlackering igen... vad är det med hans mage? Det var svårt att somna om, och snart vaknar linus med som inte blir mätt av mammamat längre, så efter ett försök med det så går Anders ner med honom och ger honom gröt.
Imorgon ska Klara gå på dagis igen - hon längtar. Jag måste försöka få till träning av knät - det känns inte alls bra i det... Svullet och omöjligt att räta på... Jag vill bli bra Nu! Jag har inte haft någon toppendag rent psykiskt - för mycket smärta, för lite mamma, för mycket regn, för lite te, för mycket bajs och för lite sömn...
19 augusti; linus kryper på riktigt!
Idag tror jag att vi kan säga att Linus kryper på riktigt, länge har han tagit sig fram, hasandes, ålandes, halvkrypandes... men idag kryper han på riktigt!
Och igår var jag i Ullared - utan barn, det var nog det längsta jag varit ifrån honom. Det hade gått bra. Två superbarnvakter hade barnen; BusSandra och GosHanna! Och jag blev fattigare...
Det blev några andra igår oxå - några som bor ett par hus längre bort i byn, hade haft inbrott igår eftermiddag och blivit av med smycken och pengar. Otäckt. Nu måste vi skylta med våra vakthundar, ha en bil stående utanför och tända upp...
Idag öser regnet ner - vi har varit och tränat sök i skogen. Våra underbara ungar satt i bilen hela tiden och var nöjda. Klara roade Linus, fikade och ritade. Nu är Klara på barnkalas - och jag fick åka hem, hon ville vara själv, stora damen! Ikväll ska vi till Helen och Ulf på kräftskiva. Lilleman sover, jag njuter av en kopp te och Anders gräver...
Kram
Och igår var jag i Ullared - utan barn, det var nog det längsta jag varit ifrån honom. Det hade gått bra. Två superbarnvakter hade barnen; BusSandra och GosHanna! Och jag blev fattigare...
Det blev några andra igår oxå - några som bor ett par hus längre bort i byn, hade haft inbrott igår eftermiddag och blivit av med smycken och pengar. Otäckt. Nu måste vi skylta med våra vakthundar, ha en bil stående utanför och tända upp...
Idag öser regnet ner - vi har varit och tränat sök i skogen. Våra underbara ungar satt i bilen hela tiden och var nöjda. Klara roade Linus, fikade och ritade. Nu är Klara på barnkalas - och jag fick åka hem, hon ville vara själv, stora damen! Ikväll ska vi till Helen och Ulf på kräftskiva. Lilleman sover, jag njuter av en kopp te och Anders gräver...
Kram
ett sista för dagen... nu iklädd pyjamas...
och det svåra...
i kväll jhade han svårt att hänga så här - kasnke gjorde det ont, eller berodde det p att det gjorde ont? Han "bra" håll brukar vara ännu bättre... Men det här är det svåra...
sidkort
Det här är en övning vi ska göra - detta är hans "lätta" håll...
ännu en...
en till...
Linus visar sin torticollios; 17/8
Här syns det ganska tydligt att huvudet lutar åt höger.
17 augusti
Sitter här och undrar om grannarna ska/har fött barn... Tänk vad spännande det är att inte veta när och hur det ska funka. Jag är så nöjd med Linus förlossning - den var Så häftig, även om jag fick min beskörda del efteråt.... Svarade på en enkät på AFF idag angånede graviditeten och förlossningen:
1. Hur lång blev din graviditet till sist?
9 mån + 2 dagar, trots att jag var sjukskriven för sammandragningar redan från v. 23...
2. Hur började din förlossning?
vattnet gick när jag vispade grädde till semlorna, just när gästerna steg innanför dörren...
3. Hur lång tid tog förlossningen?
3 timmar
4. Hur avslutades förlossningen? (vaginalt,planerat, akut, katastrofsnitt)
vaginalt
5. Vilken tid på dygnet satte det igång?
kl. 15.00
6. Om du födde vaginalt; hur mycket var du öppen då du kom in?
3 cm om jag inte minns fel...
7. Tyckte du att det togs för lite, lagom eller för många kontroller med CTG osv?
lagom
8. Hur tog du dig på bästa sätt genom värkarna?
lustgas och skratt...
9 Hur många BM / personal hann du träffa?
vi fick bara träffa en BM + en sköterska, trots att jag var säker på att hinna träffa fler... förra förlossningen hade ju tagit tid - men de övertygade (och de hade ju rätt) att det ska födas barn Nu, innan Vi går hem!
10. Fungerade du och BM/personal bra ihopa?
Ja
11. Hur länge hann du vara på förlossningen innan bebisen kom ut?
2 timmar
12. Hade du någon bedövning/smärtlindring?
lustgas
13. Vilken ställning använde du under krystningen?
sidan, men eftersom han kom ut med huvud och arm redan på första krystvärken, så fick jag lägga mit på rygg till andra - jag var övertygad om att han hade åkt in in igen - medan han i själva verket hängde kvar där... kankse är det därför han fick nackspärr?
14. Tog dom hinnorna eller gick vattnet av sig själv?
det gick av sig självt...
15. Fick bebisen skalpelektrod?
kom inte ihåg, men tror inte det
16. Några komplikationer under förlossningen?
Migränanfall dagen efter och moderkakan hade visst inte kommit ut, så efter en vecka hade jag otroligt ont i magen och åkte in, men de trodde att det var spasmer i muskleraturen och jag fick åka hem igen, efter ytterligare en vecka störtblödde jag och åkte in och moderkaksrester upptäcktes, jag fick tabletter i två omgångar men det hjälkte inte utan efter nästan ytterligare en vecka skrapades jag och då hade jag fått en massa bakterier, vilket inte försvann efter en antibiotikakur utan det behövdes två till för att bli av med de snorgröna flytningarna...
17.a Om du födde vaginalt: hur upplevde du öppningsskedet resp utdrivningsskeedet och "fasen" där emellan?
allt gick så fort, kommer inte ihåg någon skillnad...
b. Om du blev snittad: var du vaken under snittet?
c. Om du blev snittad: hur upplevde du det under själva operationen?
18. Fick du träffa bebin så fort den kommit ut eller behövde den sugas ren eller kollas på annat vis?
han lades på bröstet direkt
19. Blev du sydd?
ja, lite
20. Vad hände efteråt? Hemgång, egevård, bb, neo?
låg kvar två nätter på BB - fick ett otroligt migränanfall dagen efter och fick därför inte åka hem...
21. Hade du mycket eftervärkar?
ja
22. Hur känner du i efterhand när du tänker på förlossningen?
superförlossning!!
23. Är det något du nu vill säga till dig själv i stil med att "detta ska jag göra annorlunda nästa gång, eller förbereda mig särskilt inför på annat vis"? (Om det blir nån nästa gång så klart ;)
Nä, jag är Så nöjd!
24. Har du kvar några besvär från förlossning eller graviditet nu ?
nej...
Det är ju Så häftigt att vara gravid - även om jag bröt foten första gången och var sjukskriven halva tiden andra gången pga alla sammandragningar. Men att känna det lilla livet inom sig. Att inte veta vilken det är som ligger därinne... Att veta - men ingen annan vet - nu har vi ju inte varit så bra på att hålla graviditeterna hemliga... Att inte veta vilken dag bebben ska födas... Att inte veta hur man själv reagerar... Tänk om jag aldrig får vara med om det igen?! Jag kommer vara så sugen när vänner runt omkring oss får sina andra barn... Men man vet aldrig!
Idag blir det nog lite städning, kanske en tur till gammelmormor och så ska vi hämta Fia (pappa skulle ut och fiska) och ikväll kommer en av mina äldsta vänner med familj på besök.
Ha en skön dag!
trötta ben
Ringde en kär vän från förr idag - jag fick ett kort av henne efter mammas död och kände hur mycket jag har saknat henne, så jag ringde henne idag och nästa vecka ska vi träffas! Sedan kom Anne förbi och vi drack en kopp kaffe, innan vi åkte in till stan. Vi gick en runda på stan - Klara, Linus och jag - innan vi gick och fikade på sjukhuset innan Linus sjukgymnastbesöket. Det var en bra sjukgymnast som gav oss ett par övningar att jobba med och ett återbesök om en månad. Sedan bytte Anders och jag bilar och jag tränade mitt knä. Jag börjar bli besviken på mitt knä som fortfarande inte går att räta, och därför gör det svårt att gå... Jag åkte sedan hem och slängde i mig lite mat innan vi skulle ut i skogen och träna sök. Nu är benen så trötta! Och jag ska nog slänga mig i soffan! Dricka en kopp te och pussa på mina pojkar! Klara har gått och lagt sig.
Hoppas att ni har haft en bra dag!
Hoppas att ni har haft en bra dag!
16 augusti
Natten...
Klara vaknar och skriker Högt! Tankarna mal i huvudet... har hon kräkt, bajsat, kissat.... Jag hinner tänka mycket innan jag hinner in, hjärtat slår hårt... men jag hittar henne sittande på golvet. Hon har trillar ur sängen. Ingen skada skedd. Hon kissar och somnar om. Jag försöker få ner adrenalinhalten och somnar om tilllsut. Vaknar av att Anders pratar i sömnen... Och kort efter börjar lilleman gnöla. Till en början ligger jag kvar och tänker att han kasnke somnar om. Sen ger jag upp, går in till honom, buffar i rumpan, men inser att det dröjer innan han somnar om. Tar honom in till min säng, han halvslumrar. Klockan är då strax efter 4 och min strategi, min teori - är ju att han inte ska få mammamat innan klockan 5. Men på natten, när man är trött och allra helst vill sova, och man vet att Om han får mat så sommnar han direkt - så är det lätt att ta fram tutten. Gör det, och han somnar om och sover fortfarande... Anders åkte till jobbet vid 6. Klara och jag steg upp vid 8.45. Vi hr ätit frukost och väntar på att Linus ska vakna. Tänkte ta en runda till gammelmormor, innan vi ska in till stan och Linus sjukgymnastik, sen ska jag träna knät innan vi ska träna hundarna...
Stollekramar
Klara vaknar och skriker Högt! Tankarna mal i huvudet... har hon kräkt, bajsat, kissat.... Jag hinner tänka mycket innan jag hinner in, hjärtat slår hårt... men jag hittar henne sittande på golvet. Hon har trillar ur sängen. Ingen skada skedd. Hon kissar och somnar om. Jag försöker få ner adrenalinhalten och somnar om tilllsut. Vaknar av att Anders pratar i sömnen... Och kort efter börjar lilleman gnöla. Till en början ligger jag kvar och tänker att han kasnke somnar om. Sen ger jag upp, går in till honom, buffar i rumpan, men inser att det dröjer innan han somnar om. Tar honom in till min säng, han halvslumrar. Klockan är då strax efter 4 och min strategi, min teori - är ju att han inte ska få mammamat innan klockan 5. Men på natten, när man är trött och allra helst vill sova, och man vet att Om han får mat så sommnar han direkt - så är det lätt att ta fram tutten. Gör det, och han somnar om och sover fortfarande... Anders åkte till jobbet vid 6. Klara och jag steg upp vid 8.45. Vi hr ätit frukost och väntar på att Linus ska vakna. Tänkte ta en runda till gammelmormor, innan vi ska in till stan och Linus sjukgymnastik, sen ska jag träna knät innan vi ska träna hundarna...
Stollekramar
"Mormor trummar"
Innan när det åskade kom Klara och sa "att det är nog mormor som trummar i himmeln". Gullehenne!
Det blev ett hiskeligt väder - blåst, regn och åska i ett virrrevarr. Nu åskar det inte längre, men regnar och blåser. Jag sitter och dricker te. Jag har precis gett Linus mat, efter att han hade sovit i bilen tills nu.
Jag fick pysselnojja - men vet inte vad jag ska pyssla med. Insåg att jag inte har något bra mönster till den mössan jag vill sticka och stickorna är fel, och garnet... Nä, det får nog vänta... Ska nog leta upp kameran och ta ett kort på gullebarnen som leker nere... Vänta på Anders - men han skulle köpa virke oxå... kaske hinner jag åka och träna mitt knä sen?!
Drick te och värm varandra!
BVCkoll idag; 15 augusti
Lite kinkigare än vanligt, vår lilla solstråle... beror det på tänderna eller förkylningen eller någon helt annat? Men just nu sover han i bilen efter vår turne - Klara skulle till tandläkaren och Linus till BVC.
Inga hål på Klara och Linus 7månaderskoll idag... 7950g & 72 cm. Fortfarande lite under på vikten och lite över på längden... Dessutom kom en läkare in och kände på en knöl som han har i nacken, på samma sida som är lite stram. Hon trodde dock att det var en lymfknuta. Mamma skulle ringt och frågat hur det gick på BVC - skulle brytt sig så som ingen annan kan göra...
Imorgon ska vi för första gången till sjukgymnasten med nacken. Hoppas att vi får några bra övningar att jobba med.
Exakt 7 månader sedan vår lille man föddes. Tänk vad mycket som händer på 7 månader:
-OS
-fotbollsVM
-friidrottsEM
-skrapning efter förlossningen (av mig)
-pappa fick en stroke
-Linus har döpts
-jag och Anders har fyllt 29...
-Klara har fyllt 4...
-knäoperation (på mig)
-lära sig krypa (nästan)
-lära sig sitta (nästan)
-min mamma dog
-Klara har lärt sig skriva en del ord och rita hus, flickor med många detaljer osv
-bröllop
-... och en massa andra saker - men just nu åskar det våldsamt här, så det är bäst att sluta!
Ha en bra dag!
måndag 14 augusti
Mulet. Limpan och klara fixar och trixar nere. De sov gott i natt. Linus vakande vid 6 och fick lite mat och somande sedan snabbt om. Sprang bara ut med Kenzo en gång - så vi slapp omlackering inne i alla fall...
Vi ska nog ta en lite runda och handla lite mat. Ikväll kommer en träningskompis och ska träna lite lydnad. Men först en dusch.
Ha en bra dag!
Vi ska nog ta en lite runda och handla lite mat. Ikväll kommer en träningskompis och ska träna lite lydnad. Men först en dusch.
Ha en bra dag!
Ingen god natts sömn...
Lilleman vakande efter 12 i natt och gnydde. Ibland mer, ibland mindre... Jag var inne några gånger och buffade i rumpan. Tillslut skickade jag in Anders, men skriket bara stegrades. Jag gick och hämtade honom. orkade inte lyssna mer. Bara för att jag ber Anders, så är ju inte det samma sak som att jag somnar... Vår son som aldrig har varit vaken p natten, är nu vaken i tre timmar. Ja, inte helt vaken, skriker/gnölar mer eller mindre i sömnen. Slår med huvudet. Vi tror att det är hans tänder som gör ont. Och så är han förkyld - så han hostar oxå, och snörvlar och har svårt att andas när han skriker. Jag ligger länge och förösker få honm att somna - förstår inte att Anders kan sova, önskar att jag oxå kunde. Klara sov hela tiden. Väcker Anders igen oche efter en stund går han ner med linus och lägegr sig på soffan, men inte helelr då kan jag somna, så efter en stund går jag enr och säger att "nu ger jag honom lite mat". Hade nog kunnat prova med napp då oxå... Visst hade det varit skönt att kunna ge honom en napp - men han har verkligen inte kunnat/velat ta den - och det känns ju oinödigt att skapa det behovet nu, vid 7 månader... Vi somnar igen, men efter några timmar luktar det bajs... Jag inser att det är Kenzo... Går ner för att släppa ut honom, försent... Han har sprutlackerat inne. Vet inte vad det är med hans mage - men till och från blir han Så dålig i magen...
Det är så dumt såna här nätter när jag inte kan sova - för då kommer alla jobba, ologiska och tråkiga tankar. Jag vill inte vara värst - men är det oftast... Om andra stukar foten, så bryter jag den... Om andra slår sig i knät, så måste mitt opereras. Om andras mammor blir sjuka, så dör min... Orättvisan känns i mitt hjärta, trots att jag vet att det inte finns någon rättvisa... Jag är inte bitter - men jag är så ledsen...
Nu är det dags att fixa lite frukost till de små juvelerna, och byta Lillemans blöja - klara ropade just att hon trodde att han hade bajsat...
Regniga kramar...
Det är så dumt såna här nätter när jag inte kan sova - för då kommer alla jobba, ologiska och tråkiga tankar. Jag vill inte vara värst - men är det oftast... Om andra stukar foten, så bryter jag den... Om andra slår sig i knät, så måste mitt opereras. Om andras mammor blir sjuka, så dör min... Orättvisan känns i mitt hjärta, trots att jag vet att det inte finns någon rättvisa... Jag är inte bitter - men jag är så ledsen...
Nu är det dags att fixa lite frukost till de små juvelerna, och byta Lillemans blöja - klara ropade just att hon trodde att han hade bajsat...
Regniga kramar...
En regnig lördag...
Dagen började soligt - men då var mitt humör inte på topp... Var besvärad över att vällingpulvret rann utanför flaskan och över att behöva väcka barnen för att åka och träna hundarna, trött efter att varit vaken en timme när Limpan gnölade i sin säng (han somnade dock om själv), ont av magkatarren och i en visdomstand som komerm mitt i gommen... Men vi kom iväg och lämande av Klara hos lekkamraten Erik. I skogen började det tokregna och åska, men alla hann träna (efter en kort paus i bilen) och så fick vi tårta eftersom Ingemar hade blivit uppflytatde till elitspår. Sedan åkte vi hem och familjen Åkesson kom ut och åt våfflor. Mitt i våffelbak, Limpabajs och fullrulle - så komemr Marainne och Tommy förbi med en presnet till Klara på Klaradagen. Vi tittade på lite friidrott och barnen lekte. När de hade åkt hem kom pappa ner, och Klara ville följa med honom hem en stund, så hon är där nu. Nu öser inte regnet ner längre. jag är inte lika trumpen, men likväl trött, trots en kort tupplur innan våfflorna. Jag är trött på att inte ha någon ork, på att ha ont, på att endast kunna gå korta sträckor, på att passa barn hela tiden - att inte komma iväg själv (fast jag vet inte vad jag skulle göra... eftersom min ork är begränsadoch kroppen säger ifrån...).
Christian Olsson tog guld i tresteg idag. Och sanna Kallur på 100 m. häck igår. Kajsa tog en brons i höjd.
Christian Olsson tog guld i tresteg idag. Och sanna Kallur på 100 m. häck igår. Kajsa tog en brons i höjd.
En tand till...
Stackars bebbe - en tand till... kanske är det därför han är lite extra kinkig just nu. Eller kasnke det beror på att vi studsar och far endel... Nu har vi varit inne istan och trängts med en massa andra folk - vi åt lunch med en kompis, gick en runda, pratade med lite folk, tittade i några affärer, Klara åkte några karuseller...
Undra förresten om det altid är så att en i förhållandet vaknar mycket lättare? Att man tar på sig den rollen? Önskar ibland att det inte var jag i så fall... men å andra sidan så länge jag öär mammaledig så känns det ok...
Undra förresten om det altid är så att en i förhållandet vaknar mycket lättare? Att man tar på sig den rollen? Önskar ibland att det inte var jag i så fall... men å andra sidan så länge jag öär mammaledig så känns det ok...
Kärlekens lag.
I mitt hjärta är det höst,
en tryckande smärta i mitt bröst.
Vintern i min själ vill inte ge vika,
jag har sett alltför många människor svika.
man känner inte så för alla mänskor.
Och kanske kan jag en vacker sommardag,
åter tro på kärleken som lag.
en tryckande smärta i mitt bröst.
Vintern i min själ vill inte ge vika,
jag har sett alltför många människor svika.
man känner inte så för alla mänskor.
Och kanske kan jag en vacker sommardag,
åter tro på kärleken som lag.
KÄR.
Jag är kär i haven, i vatten, och sjöar.
Jag är kär i bergen, i jorden, i himlen och det därovan.
Jag är kär i de djupa urskogarna, i djuren, i vindarna, i vägarna och stigarna.
Jag är kär i dagarna, i gårdagen - som morgondagen. I framtid och dåtid, i gryning och solnedgång.
Jag är kär i livet, i omgivningen, omtanken och skönheten.
Jag är kär i fantasier, i verkligheten, i skratten och gråten. I hat och vänskap.
Jag är kär i mina medmänniskor, i knarkare, sökare och tänkare. I kärleken.
Men den som jag älskar är Du.
Du ger mig den tryggheten och det modet som gör att jag vågar vara kär...
Jag är kär i bergen, i jorden, i himlen och det därovan.
Jag är kär i de djupa urskogarna, i djuren, i vindarna, i vägarna och stigarna.
Jag är kär i dagarna, i gårdagen - som morgondagen. I framtid och dåtid, i gryning och solnedgång.
Jag är kär i livet, i omgivningen, omtanken och skönheten.
Jag är kär i fantasier, i verkligheten, i skratten och gråten. I hat och vänskap.
Jag är kär i mina medmänniskor, i knarkare, sökare och tänkare. I kärleken.
Men den som jag älskar är Du.
Du ger mig den tryggheten och det modet som gör att jag vågar vara kär...
SAMMA MEN OLIKA
Det är samma blommor som blommar,
men nu är färgerna klarare och starkare än någonsin.
Det är samma sol som skiner,
men nu lyser den starkare.
Det är samma fågel som kvittrar,
fast högre.
Det är samma skratt som klingar,
men nu är det inte falskt.
Det är samma liv jag lever,
men nu lever jag.
Det är samma känslor som jag känner,
men nu är de starkare.
Jag är KÄR.
men nu är färgerna klarare och starkare än någonsin.
Det är samma sol som skiner,
men nu lyser den starkare.
Det är samma fågel som kvittrar,
fast högre.
Det är samma skratt som klingar,
men nu är det inte falskt.
Det är samma liv jag lever,
men nu lever jag.
Det är samma känslor som jag känner,
men nu är de starkare.
Jag är KÄR.
FUNNIT.
Jag har letat länge,
och nu har jag funnit det jag sökt.
Ett sandkorn på stranden.
Ett blad i skogen.
En stjärna i oändligheten.
En droppe i ett hav -
lika viktig och värdefull som vattnet på vår jord.
En människa på jorden -
och det är du.
Hittade brev...
Igår hitatde Anders, som är allmänt känd för att vara bättre på att leta än jag, breven som jag har skickat till honom. Hur många som helst, hur långa som helst och hur vimsiga som helst. Fattar inte att jag har kunnat skriva så mycket, så bra och så konstiga brev... Hittade ett par dikter som jag glömt bort och som jag vill dela med mig av...
Du är min, jag är din.
Du känner dig ensam, jag känner mig övergiven av alla.
Du är känslig, jag är vek.
Du är reserverad, jag är vettskrämd.
Du är kelsjuk, jag är dökåt.
Du köper hus, jag lånar en lägenhet i andra hand.
Du har framgång, jag har tur.
Du är stressad, jag är alldeles hispig.
Du är intelligent, jag är listig.
Du är mänsklig, jag är djurisk.
Du har humor, jag är lustig.
Du är sällskapsjuk, jag är social.
Du är tankspridd, jag är virrig.
Du argumenterar, jag grälar.
Du blir arg, jag blir ursinnig, hysterisk.
Du gråter, jag blir melankolisk.
Du blir ängslig, jag får ångest.
Du genomgår klimakteriet, jag får en livskris.
Vad vore jag utan dig?
Vad vore vi utan varandra?
Du är min, jag är din.
Du känner dig ensam, jag känner mig övergiven av alla.
Du är känslig, jag är vek.
Du är reserverad, jag är vettskrämd.
Du är kelsjuk, jag är dökåt.
Du köper hus, jag lånar en lägenhet i andra hand.
Du har framgång, jag har tur.
Du är stressad, jag är alldeles hispig.
Du är intelligent, jag är listig.
Du är mänsklig, jag är djurisk.
Du har humor, jag är lustig.
Du är sällskapsjuk, jag är social.
Du är tankspridd, jag är virrig.
Du argumenterar, jag grälar.
Du blir arg, jag blir ursinnig, hysterisk.
Du gråter, jag blir melankolisk.
Du blir ängslig, jag får ångest.
Du genomgår klimakteriet, jag får en livskris.
Vad vore jag utan dig?
Vad vore vi utan varandra?
fredag 11 augusti
Limpan hostade i natt så jag trodde att han skulle vakna, och så mycket så det var svårt att sova själv, fast han sover i ett annat rum. Men han vakande inte... Och jags omnade. Efter några timmar började han gnälla - önskar att jag vore lika svårväckt som Anders. Han sov så gott och tillslut somande Lillemannen om igen. Klara vakande och behövde dricka och kissa, men la sig i sin säng igen och somnade och sov till halv9. Limpan vaknade och ville komma till oss vid 5tiden och fick lite mat av mig. Och sov sedan till halv9 han oxå. Nu är alla mätta och glada.
Det blir en runda till stan idag oxå, för oss lantbor. Ska träffa en kompis och äta och kolla lite på jippona - det är nån slags stadsfest.
Bilal och Gunnar är här och fixar lite med vår blivande uteplats - hur snällt som helst!
Ha en bra dag!
Det blir en runda till stan idag oxå, för oss lantbor. Ska träffa en kompis och äta och kolla lite på jippona - det är nån slags stadsfest.
Bilal och Gunnar är här och fixar lite med vår blivande uteplats - hur snällt som helst!
Ha en bra dag!
torsdag 10 augusti
I natt sov Lilleman hela natten i sin säng - till 7.00. Fick lite mammamat och somnade om tills nu... Han ska alldeles strax få lite gröt. Klara sov oxå som klubbad. Vi hade några vänner på besök i går kväll så det blev lite senare än vanligt för henne.
Idag hade jag tänkt mig en stilla dag hemma innan vi ska till arnens kusin på födelsedagskalas, men så ringde barnens farmor och ville bjuda på lunch på stan, så det blir det. Alltså blir det inget av pysslet som jag hde tänkt mig idag - det får bli en annan dag! Ska åka och träna lite oxå - men nu är det nog grötdags för sonen.
Kram
Idag hade jag tänkt mig en stilla dag hemma innan vi ska till arnens kusin på födelsedagskalas, men så ringde barnens farmor och ville bjuda på lunch på stan, så det blir det. Alltså blir det inget av pysslet som jag hde tänkt mig idag - det får bli en annan dag! Ska åka och träna lite oxå - men nu är det nog grötdags för sonen.
Kram
onsdag 9 augusti; hihi
Har ni sett att jag är med på bloggtoppen över de mest aktiva bloggarna?
Skrev just ett långt inlägg som försvann nånstans i rymden...
Det handlade om natten... Natten då Linus tyckte att det var dags för mammamat runt halv4tiden - men det tyckte inte jag, även om brösten talade sitt talande språk, de rann och var stinna... Fick honom att somna om med vattenflaskan runt halv5tiden, samtidigt som Klara tyckte att hon ville komma och sova i min säng... Linus somnade om till halv7tiden, fick lite bröst och sover fortfarande... Min plan är att inte ge honom mammamat innan 5tiden - då kan man väl säga att det är morgon?! Linus har ju alltid somnat om snabbt bara han har fått lite mammamat... men nu är det dags för Lillkillen att börja sova en hel natt, lite oftare än bara av en slump!
Idag väntar städning och handling. Anders kommer hem ikväll och så får vi besök av Anders och Annica.
Ha en bra dag!
Skrev just ett långt inlägg som försvann nånstans i rymden...
Det handlade om natten... Natten då Linus tyckte att det var dags för mammamat runt halv4tiden - men det tyckte inte jag, även om brösten talade sitt talande språk, de rann och var stinna... Fick honom att somna om med vattenflaskan runt halv5tiden, samtidigt som Klara tyckte att hon ville komma och sova i min säng... Linus somnade om till halv7tiden, fick lite bröst och sover fortfarande... Min plan är att inte ge honom mammamat innan 5tiden - då kan man väl säga att det är morgon?! Linus har ju alltid somnat om snabbt bara han har fått lite mammamat... men nu är det dags för Lillkillen att börja sova en hel natt, lite oftare än bara av en slump!
Idag väntar städning och handling. Anders kommer hem ikväll och så får vi besök av Anders och Annica.
Ha en bra dag!
Aldrig så ensam som man tror...
Just som jag har skrivit inlägget och sitter i soffan och snyftar, med tårarna på kinderna. Kommer en bil. Marianne och Tommy kommer på besök. Humpe ringde, någon skickade ett SMS - plötsligt känner jag mig inte lika ensam. Utan att någon visste hur dåligt jag mådde just då - hörde de av sig...
Många säger att jag ska ringa om jag vill, om jag vill prata, om jag mår dåligt - men just Då orkar jag inte. Det är Då jag skulle ringt Mamma...
Älskande vänner - om ni visste vad mycket ni betyder för mig!
Många säger att jag ska ringa om jag vill, om jag vill prata, om jag mår dåligt - men just Då orkar jag inte. Det är Då jag skulle ringt Mamma...
Älskande vänner - om ni visste vad mycket ni betyder för mig!
Aldrig så ensam som på kvällen...
Aldrig så ensam som på kvällen...
Sitter ensam.
Eller egentligen inte ensam - barnen är hemma (Klara sover och linus borde göra det snart) och så har jag ju hundarna.
Ändå känner jag mig så ensam.
Har haft en trevlig dag med vänner och kände att jag nog skulle tycka att det var ganska skönt att vara ensam ikväll. Titta lite på friidrott och Ernst.
Men så pockar mörkret på... Inte utomhus, utan inuti...
Jag börja tänka på att mamma inte får se friidrottsEM - om hon hade levt hade hon suttit bänkad.
Hon fick inte se Carro ta EM-guld ikväll. Eller Kajsa och Emma som kvalade in i höjdhoppsfinalen... inget annat heller...
Hon fick inte veta hur det gick i fotbollsVM...
Hon får inte se sina barnbarn växa upp. Men som alla säger "hon fick ju träffa sina barnbarn, hon fick se Linus...".
Men vad spelar det för roll?
Hon är Död!
Tårarna rinner.
Ingenting spelar ju någon roll...
Jag har kunnat prata om henne idag, skratta åt saker hon har gjort. Utan att det gör tokont.
Men nu går det inte...
Det gör tokont.
I hela mig.
Allt känns meningslöst.
Varför ska man leva - när man ändå måste dö?
Varför ska man leva - när det gör så ont att leva?
Troligtvis är det för att ha roligt under tiden - men just nu är det inte roligt...
När ska marken sluta svaja?
När kan jag lite på att jorden finns kvar under mina fötter?
Hur kan man falla så långt - när det har kännts hyfsat hela dagen innan?
Hur många gånger kan man fall - innan man går sönder?
Jag fattar inte varför jag sitter här ensam... Det gör så mycket ondare när man är ensam.
Aldrig så ensam som på kvällen...
Alla har sitt liv.
Sitt öde.
Kanske är det bra att det gör ont.
Kanske känns det bättre sen?
Nu börjar Linus bli ledsen där nere. Jag måste resa mig. Måste ge han stöd. Måste orka. Måste vara stark. Vill finnas där för mina barn. Vill vara närvarande.
Men jag vill bara sova och vakna från den här mardrömmen. Vakna när allt känns bra igen.
Kommer det någonsin att göra det?
På riktigt?
Hur lång tid tar det att börja leva igen?
Sitter ensam.
Eller egentligen inte ensam - barnen är hemma (Klara sover och linus borde göra det snart) och så har jag ju hundarna.
Ändå känner jag mig så ensam.
Har haft en trevlig dag med vänner och kände att jag nog skulle tycka att det var ganska skönt att vara ensam ikväll. Titta lite på friidrott och Ernst.
Men så pockar mörkret på... Inte utomhus, utan inuti...
Jag börja tänka på att mamma inte får se friidrottsEM - om hon hade levt hade hon suttit bänkad.
Hon fick inte se Carro ta EM-guld ikväll. Eller Kajsa och Emma som kvalade in i höjdhoppsfinalen... inget annat heller...
Hon fick inte veta hur det gick i fotbollsVM...
Hon får inte se sina barnbarn växa upp. Men som alla säger "hon fick ju träffa sina barnbarn, hon fick se Linus...".
Men vad spelar det för roll?
Hon är Död!
Tårarna rinner.
Ingenting spelar ju någon roll...
Jag har kunnat prata om henne idag, skratta åt saker hon har gjort. Utan att det gör tokont.
Men nu går det inte...
Det gör tokont.
I hela mig.
Allt känns meningslöst.
Varför ska man leva - när man ändå måste dö?
Varför ska man leva - när det gör så ont att leva?
Troligtvis är det för att ha roligt under tiden - men just nu är det inte roligt...
När ska marken sluta svaja?
När kan jag lite på att jorden finns kvar under mina fötter?
Hur kan man falla så långt - när det har kännts hyfsat hela dagen innan?
Hur många gånger kan man fall - innan man går sönder?
Jag fattar inte varför jag sitter här ensam... Det gör så mycket ondare när man är ensam.
Aldrig så ensam som på kvällen...
Alla har sitt liv.
Sitt öde.
Kanske är det bra att det gör ont.
Kanske känns det bättre sen?
Nu börjar Linus bli ledsen där nere. Jag måste resa mig. Måste ge han stöd. Måste orka. Måste vara stark. Vill finnas där för mina barn. Vill vara närvarande.
Men jag vill bara sova och vakna från den här mardrömmen. Vakna när allt känns bra igen.
Kommer det någonsin att göra det?
På riktigt?
Hur lång tid tar det att börja leva igen?
8 augusti
Min lille älskling, som jag skröt över i går kväll, vaknade vid 1tiden redan i natt. Det brukar inte hända. Jag låg kvar och tänkte att han kanske somnar om. Han gnydde lite och bökade runt. Efter en stund hämtade jag honom. Tyckte att det var lite väl tidigt för mat, så jag höll handen över bröstet, medan det rann, och vyssade honom lite. Tillslut efter lite bökande somnade han om. Han vakande igen vid 6tiden och då fick han lite bröst. Jag har sovit ganska dåligt i natt - första natten ensam hemma sedan mamma dog. Många tankar i huvudet...
Idag ska vi åka till en gammal gymnasiekompis med två barn, sedan kommer en annan gymnasiekompis med sitt barn i eftermiddag - så den här dagen är rättså späckad.
Ha en skön dag!
Idag ska vi åka till en gammal gymnasiekompis med två barn, sedan kommer en annan gymnasiekompis med sitt barn i eftermiddag - så den här dagen är rättså späckad.
Ha en skön dag!
Läggdags!
Tänk vilka snälla barn jag har! När jag inte riktigt orkar - är de ändå världens snällaste. Båda barnen var hos Helen idag på förmiddagen och lekte med Erik och Elin. Det hade gått super - om man bortser från ett blöjbyte på Lilleman, som numera är fruktansvärt svårt att genomföra eftersom han inte vill ligga på rygg... Jag var och tränade. Vi fick fika och lunch oxå. Sen åkte vi och handlade och efter det åkte vi hem. Jag kände mig trött. Orkeslös. Satte mig lite framför datorn. Klara lekte själv, var ute lite (snickaren, farfar och Bilal var här), gick in till grannen lite, Linus somnade på golvet. Senare letade vi efter Polly - en häst som hon fick av Mormor förra sommaren - hon hittade den under sängen tillslut när jag satt och gav Linus mat. Hon kom och sa något om mormor - om att han längtade efter henne, och jag började gråta. Hon oxå. Hon sa att hon inte ville att jag skulle skrika (det gjorde jag den morgonen som vi fick dödsbudet, och det minns hon än) - jag lovade att inte göra det... Efter en stund skrattade vi igen. Hon tittade på Bolli och jag pysslade lite. Sen gick hon och la sig. Hon ville att jag skulle sitta vid datorn och det gjorde jag en stund, men eftersom Linus var ledsen gick jag ner och då kom hon och var ledsen "för hon hade ju inte somnat ännu", jag gick upp till henne igen och förklade att Linus ville ha välling så jag skulle gå ner till honom. Det gick bra och hon somnade. Linus åt upp vällingen. Jag gick och la honom, i sin egen säng, pigg och vaken, och bara efter en liten, liten stund sov han. Nu är det läggdags för mig! Jag bara känner att det är sån tur att jag har såna enorma ungar - när min kraft sinar, när det inte finns någon som kan ta vid och hjälpa mig, när jag är ensam och knappt orkar mer... Älskade barn!
Vår kärlek!
VÅR KÄRLEK.
Vår kärlek kommer att för alltid bestå.
Den kommer alltid att finnas där -
precis som stjärnorna om natten, och solen om dagen.
Som vindarna och havet.
Vår kärlek bygger inte på ägande,
det finns inga löften om evig trohet,
inte heller några löften.
Det finns bara du och jag -
vi,
vår kärlek,
som växer och gror,
likt en frö blir till blomma,
som klarar sig i vindens hårda blåst,
och i regnets tunga droppar.
Vår kärlek kommer att för alltid bestå.
Den kommer alltid att finnas där -
precis som stjärnorna om natten, och solen om dagen.
Som vindarna och havet.
Vår kärlek bygger inte på ägande,
det finns inga löften om evig trohet,
inte heller några löften.
Det finns bara du och jag -
vi,
vår kärlek,
som växer och gror,
likt en frö blir till blomma,
som klarar sig i vindens hårda blåst,
och i regnets tunga droppar.
Vår sommardag!
VÅR SOMMARDAG - VÅRT MINNE.
Jag minns hur skön sommaren kan vara,hur skönt livet var.
Löven dansade, en stilla dans.
Hallonen lyste röda,
och frestande.
Vi älskade i gräsets morgondagg.
Åt björnbär med hela ansiktet.
Vi gick längs den blommande vägrenen,
undra hur många myror som dog?
Ordlösa -
Förstummade gick vi.
Kanske log vi mot människorna vi mötte,
tacksamma åt dagen.
Vi höll om varandra,
hårt.
Vi låg och tittade på solnedgången -
jag minns en dag i kärlekens tecken.
Får man vara så lycklig,
känna så mycket kärlek,
och skratta så mycket,
när man samma dag läser om barn som drunknar,
och svälter,
människor som flyr från krig,
och flickor som blir våldtagna?
Får man njuta av en kyss,
när ett krig just brutit ut?
Dagen var för några ett helvete,
för somliga underbar,
och för en del var den dagen en som alla andra.
Livet är en rad katastrofer,
men livet är också kärlek,
skratt,
och glädje.
Vad som är sorg för någon,
är glädje för en annan.
Kanske är det förutsättningen.
I dag kan tanken inte stanna -
känslan kan inte bestämma sig.
Men sommardagen för mig,
var ett ljust minne,
bevarat för evigt.
Döden...
Dödens mening.
Hans ögon är uttryckslösa,
där han går på stans kullerstenar,
sparkar på en blå cykel.
Aldrig mer kommer han att hindras,
från att ta vad han vill ha.
Vindarna tar honom med,
sakta,ner i graven.
Tyst och stilla,
ingen märker att han inte finns.
Han vet att det är meningslöst att dö.
Hans ögon är uttryckslösa,
där han går på stans kullerstenar,
sparkar på en blå cykel.
Aldrig mer kommer han att hindras,
från att ta vad han vill ha.
Vindarna tar honom med,
sakta,ner i graven.
Tyst och stilla,
ingen märker att han inte finns.
Han vet att det är meningslöst att dö.
Denna skrev jag efter missfallet...
Du gjorde allt du kunde.
Jag gjorde allt jag kunde.
Hjärtat slog,
på dig och mig –
men det räckte inte.
Älskar dig.
Saknar dig.
Jag gjorde allt jag kunde.
Hjärtat slog,
på dig och mig –
men det räckte inte.
Älskar dig.
Saknar dig.
Ingenting
Ingenting.
Jag hör ett kvidande läte.
Det tar lång tid för mig att förstå,
att det är mina egna suckar.
Jag ropar,
men ingen svarar,
inte ens ekot når mig.
Jag känner en vindil,
så isande kall,
som allt annat...
Mitt hjärta orkar inte pumpa runt livet
och värmen i mina tunna ådror,
längre...
Allt som finns kvar av mitt forna jag .
är ett liv av bara ett skört skal.
Bräckligt...
Ser du mig,
ser du rakt igenom mig.
Du ser ingenting -jag är ingenting...
Jag hör ett kvidande läte.
Det tar lång tid för mig att förstå,
att det är mina egna suckar.
Jag ropar,
men ingen svarar,
inte ens ekot når mig.
Jag känner en vindil,
så isande kall,
som allt annat...
Mitt hjärta orkar inte pumpa runt livet
och värmen i mina tunna ådror,
längre...
Allt som finns kvar av mitt forna jag .
är ett liv av bara ett skört skal.
Bräckligt...
Ser du mig,
ser du rakt igenom mig.
Du ser ingenting -jag är ingenting...
Höstvals...
Vårkänsla.
Blommande blommor.
Isande vind.
Vissnade löv.
Storm.
Tystnad.
Inga skratt.
Kärleksnöd.
Kärleksdöd.
Öppna sår.
Frysande stillhet.
Syftningar.
Hjärtskärande gråt.
Höstvals.
Blommande blommor.
Isande vind.
Vissnade löv.
Storm.
Tystnad.
Inga skratt.
Kärleksnöd.
Kärleksdöd.
Öppna sår.
Frysande stillhet.
Syftningar.
Hjärtskärande gråt.
Höstvals.
Du!
DU.
DITT leende -
kan smälta is.
DINA ord -
kan ställa allt ont till rätta.
DIN kropp -
kan värma min kalla.
DINA armar -
kan skydda mig.
DINA kyssar -
släcker all min törst.
Jag önskar att alla fick en sån som du,
för dig kommer de aldrig att få.
DU kommer aldrig att få gå.
DU är mitt allt.
Mitt hjärta.
Mitt livs vatten.
Min värmande källa.
Min skyddande ängel.
Min i evighet?
DITT leende -
kan smälta is.
DINA ord -
kan ställa allt ont till rätta.
DIN kropp -
kan värma min kalla.
DINA armar -
kan skydda mig.
DINA kyssar -
släcker all min törst.
Jag önskar att alla fick en sån som du,
för dig kommer de aldrig att få.
DU kommer aldrig att få gå.
DU är mitt allt.
Mitt hjärta.
Mitt livs vatten.
Min värmande källa.
Min skyddande ängel.
Min i evighet?
En dikt till...
Är?
Jag är en uttorkad blomma -
med oändlig törst efter allt,
livet.
Jag är en trasa -
suger åt mig allt vad jag hör,
och ser.
Jag är barnet självt -
med dålig humor,
och kräver uppmärksamhet.
Jag är vuxen -
med egen vilja,
som kräver självständighet.
Jag är en repa i en skiva -
jag står kvar på samma ställe
om ingen rättar mig.
Jag är ett däck -
går luften ur mig
stannar jag.
Jag är en åsna -
dum,
och envis.
Jag är en häst i sken -
i ständig rörelse,
och omöjlig att sätta sig på.
Jag är en katt -
kelig,
flexibel.
Jag är en isbit -
med ett ständigt begär efter värme
för att smälta.
Jag är en cigarett av big size -
kan tändas på,
och glöda länge.
Jag är en hund -
trogen
och följsam.
Jag är en tiger -
ständigt på min vakt,
ständigt på jakt.
Jag är en Kpist -
skyddande,
dödande.
Jag?
Är jag allt eller inget?
Jag är en uttorkad blomma -
med oändlig törst efter allt,
livet.
Jag är en trasa -
suger åt mig allt vad jag hör,
och ser.
Jag är barnet självt -
med dålig humor,
och kräver uppmärksamhet.
Jag är vuxen -
med egen vilja,
som kräver självständighet.
Jag är en repa i en skiva -
jag står kvar på samma ställe
om ingen rättar mig.
Jag är ett däck -
går luften ur mig
stannar jag.
Jag är en åsna -
dum,
och envis.
Jag är en häst i sken -
i ständig rörelse,
och omöjlig att sätta sig på.
Jag är en katt -
kelig,
flexibel.
Jag är en isbit -
med ett ständigt begär efter värme
för att smälta.
Jag är en cigarett av big size -
kan tändas på,
och glöda länge.
Jag är en hund -
trogen
och följsam.
Jag är en tiger -
ständigt på min vakt,
ständigt på jakt.
Jag är en Kpist -
skyddande,
dödande.
Jag?
Är jag allt eller inget?
En dikt som jag skrev för länge sen...
men den gäller fortfarande!
ANDERS,
jag behöver dig.
Alla behöver någon.
Att krama hårt.
Att lita på.
Att byta ett ord med.
Att värma sig hos.
Någon att smeka ömt.
Alla behöver någon att dela sitt liv med -
för att känna hur livet leker.
Vi behöver någon som ler och gråter,
som älskar och som förlåter.
En som man får gråta hos.
Som skrattar högt.
En att vandra med i natten.
Någon som frågar hur man mår.
Alla behöver någon att tycka om,
någon att längta efter mer än någon annan...
-livet blev skönt när du kom!
ANDERS,
jag behöver dig.
Alla behöver någon.
Att krama hårt.
Att lita på.
Att byta ett ord med.
Att värma sig hos.
Någon att smeka ömt.
Alla behöver någon att dela sitt liv med -
för att känna hur livet leker.
Vi behöver någon som ler och gråter,
som älskar och som förlåter.
En som man får gråta hos.
Som skrattar högt.
En att vandra med i natten.
Någon som frågar hur man mår.
Alla behöver någon att tycka om,
någon att längta efter mer än någon annan...
-livet blev skönt när du kom!
Svårt att få till...
vill inte skriva om dem, men de ser så konstiga ut när de publiseras... Formatet ändras...
Jobbig kväll
Anders har åkt till Norge. Verkligheten, vardagen, har kommit i fatt. Trött. Har gett barnen mat. Klara tittar på Bollibompa. Linus trixar och fixar. Hundarna är jobbiga - de stirrar när inte Anders är hemma, flocken är samlad. Jag har letat, Klara har letat. Klara hittade Polly, och jag hittade en del gamla dikter - dock inte det som jag ville hitta, tänkte lägga in några här... Många av dem minns jag inte när jag skrev, eller varför jag skrev dem. Endel handlar om Anders - andra gör det inte. Endel skrev jag för att något speciellt hade hänt - andra inte...
Jag viskar
Jag skriker
Jag snyftar
Jag gråter-
Du hör inte
Du är död
Rädd.
Jag är rädd.
Rädd för ensamheten
som bor i min själ.
Jag är rädd.
Rädd för livsångesten.
Rädd för att bli ensam kvar efter stormen.
Som ett odödligt träd.
Ensam.
Ödsligt.
Kala skelettgrenar,
som sträcks mot den mörka himlen.
Död.
Rädd för dem som stängde locket.
Rädd när mitt ansikte pressades,
hårt,
mot kistgolvet -
livrädd.
Men jag reste mig upp,
kunde se ljuset.
Höra fåglarna.
Jag levde igen.
Vem var det som hjälpte mig att börja leva?
Jag viskar
Jag skriker
Jag snyftar
Jag gråter-
Du hör inte
Du är död
Livet betyder glädje.
Glädje betyder lycka.
Livet betyder sorg.
Sorg betyder motgång.
Liv betyder människor.
Människor betyder mig.
Du är allt jag har
allt jag har haft
allt jag vet
Det finns så mycket mer än det man ser
Bakom varje leende finns styrka och kraft
för den kärlek vi känner
Dina ord spelar ingen roll
jag lever upp av dig
Det är dig jag lever för
Det är ju du som får mig att förstå att jag lever
Det är en kärlek
så stark så att den kan vara svår att förstå
Du är mitt allt
Varje tanke påverkas av dig
den beror på dig
Varje gång du rör vid mig
förlåter jag dig
För vår kärlek är så stark
menad för varann
En kärlek mellan oss två
är det finaste för mig
Du är min vän
min bästa vän
du är mitt allt
min existens
Varje steg som jag går mot slutet finns du med
Du ger mig kraft när min smärta är stor
Varje stund jag längtar efter dig är som en evighet
för varje stund av kärlek älskar jag dig ännu mer
Ensam.
Ensam
Aldrig så ensam som på kvällen
Ensam igen
Hopkrupen i soffan - ensam
Såpopera med leende kärlekspar
Men jag är ensam i kväll igen
Ensam
med raggsockar på fötterna
och en stor olle
Ensam med tårarna rinnande nerför kinderna
Ensam i kväll igen
TV:n står på hela natten
... och försöker!
Och han försöker... och...
... och ibland är han nästan Bara söt!
... och ibland ålar han...
...men ibland trillar han...
På nått sätt tar han sig fram...
Han testar olika poser...
Här tränar han "sitt".
Linus sover...
Han somnade mitt i en krypövning, mitt på golvet; 6 augusti.
Linus badar!
Idag
är det inte mycket som funkar på sidan... Skulle ta bort en bild som kommit in två gånger - så därför detta till synes meningslösa inlägg...
Linus får Reiki av Hanna
Linus
Klara & Linus badar!
Två killar i flytväst!
John & Linus
Hanna & Linus
Här hade såväl Hanna som linus somnat...
Hanna & Klara
Hanna & Klara gosar; 4 augusti
Hanna skickade några fina kort från Ekö!
De perfekta kakorna!
Den perfekta pajen står i ugnen - ett recept från Malin Ejemark!
150g smält smör
3 dl mjöl
1 dl socker
1 tsk bakpulver
lite salt
Blanda allt i grytan = lite disk = gillar jag!
Ugnen på 185 grader.
Lägg bären på smeten. Strö över lite socker.
Sätt in i ugnen 20 minuter.
En annan favorit är Mammas äppelkaka!
1 ägg
1 kaffekopp mjöl
1 kaffekopp socker
50 g smält smör
lite bakpulver
Blanda allt i en gryta.
Lägg smeten i en smord form
Skiva äppel och lägg på smeten, strö över pärlsocker och kanel.
Grädda i ca 15-20 minuter i 200 grader.
För en liten stund sedan blev Linus getingstucken i armen - han skrek som en stucken gris, men det gick snabbt över och nu är han pigg och glad igen!
150g smält smör
3 dl mjöl
1 dl socker
1 tsk bakpulver
lite salt
Blanda allt i grytan = lite disk = gillar jag!
Ugnen på 185 grader.
Lägg bären på smeten. Strö över lite socker.
Sätt in i ugnen 20 minuter.
En annan favorit är Mammas äppelkaka!
1 ägg
1 kaffekopp mjöl
1 kaffekopp socker
50 g smält smör
lite bakpulver
Blanda allt i en gryta.
Lägg smeten i en smord form
Skiva äppel och lägg på smeten, strö över pärlsocker och kanel.
Grädda i ca 15-20 minuter i 200 grader.
För en liten stund sedan blev Linus getingstucken i armen - han skrek som en stucken gris, men det gick snabbt över och nu är han pigg och glad igen!
10 på uppletandet!
Anders och kenzo hade fått 10, 10 på uppletandet! Kenzo hade varit superduktig. Det momentet har krånglat på de sista tävlingarna - när det andra har gått bra, tråkigt, men Så skönt att Det gick bra idag! Nån gång kommer allt går bra samtidigt! Hoppas och tror det i alla fall!
Pappa är här och fixar lite med vår lilla bil. Linus provar krypställningar och Klara spelar musik för honom! Ska ta och lägga in lite bilder nån dag på Linus tappra försök!
Pappa är här och fixar lite med vår lilla bil. Linus provar krypställningar och Klara spelar musik för honom! Ska ta och lägga in lite bilder nån dag på Linus tappra försök!
En bild till på klara!
Klara; 2 februari 2003
Satt och funderade på hur Klara såg ut vid ungefär samma ålder som Linus... Vi tog de här när hon var knappt 7 månader. Hon satt då själv och kröp.
risgryn
Igår såg jag det som jag tyckte mig att kännt flera dagar - ett litet risgryn i Linus underkäke. Kanske är det därför vår glada kille faktiskt har varit lite klänigare och lite tjurigare än vanligt?
Han halvsitter - lutandes mot en arm. han tar sig fram. Inte helt krypande - även om han kan lyckas ibland, men på något sätt - rullandes, ålandes eller hasandes. Står på alla fyra - alltså på fötterna ibland, ibland står han med knäna i backen...
Han tar nu vällingflaskan utan problem och jag har verkligen trappat ner på amningen - kankse ammar ett par gånger per dygn.
Det händer mycket! Han är häftig! Älskade unge!
Han halvsitter - lutandes mot en arm. han tar sig fram. Inte helt krypande - även om han kan lyckas ibland, men på något sätt - rullandes, ålandes eller hasandes. Står på alla fyra - alltså på fötterna ibland, ibland står han med knäna i backen...
Han tar nu vällingflaskan utan problem och jag har verkligen trappat ner på amningen - kankse ammar ett par gånger per dygn.
Det händer mycket! Han är häftig! Älskade unge!
Klara bakar
En underbar bild som jag fick av Sandra. Klara och hon bakde chokladbollar när Sandra passade Klara i onsdags!
Söndag
Klara är snorig. Anders är och tävlar med Kenzo - han ringde och berättade att de hade missat den sista figgen. men Kenzo hade varit jätteduktig. Det är varmt och han blev lite trött i slutet. Men han hade gått finfina slag. Synd, att de hade missat figgen , jag kände på mig att det skulle kunna gå rättså bra idag... När jag vaknade vid 4tiden, Linus gnydde och det var en halvtimme till Anders skulle stiga upp, så tänkte jag att "om mamma hade funnits nu, så hade jag ammat lite, och sedan ringt till mamma så hade hon kommit ner och suttit här hemma med barnen sovande i vår säng, och Anders och jag hade åkt iväg på tävlingen". Hon hade inte gnällt, hon hade glatt kommit. Njutit av att sitta och titta ut över sjön, lösa ett korsord och vänta på att barnbarnen skulle vakna. Ibland, inte så ofta längre, så säger folk saker som att "hon har det ju bra nu, hon slapp lida" - och det har hon ju - men hon hade inget hellre velat än att finnas här hos oss, hos sina barn och barnbarn, hos sin man... Jag kan inte sluta bli förbannad för att vi inte bara åkte in med henne till sjukhuset, för att hon inte fick leva i alla fall några år till. Det var för tidigt. Hon kunde räddats! Kanske hade det varit för sent på torsdagskvällen, som läkaren sa - men vi kunde hämtat henne tidigare... Får inte tänka så - det finns ingen mening med det... Gråten värker i käkarna när jag gör det...
Solen skiner idag oxå. Jag ska nog städa lite. Imorgon ska Anders åka till Norge. Barnen ska nog åka till helen en stund så att jag fr träna mitt knä. Så underbart med snälla vänner som ställer upp!
Var rädda om er!
Solen skiner idag oxå. Jag ska nog städa lite. Imorgon ska Anders åka till Norge. Barnen ska nog åka till helen en stund så att jag fr träna mitt knä. Så underbart med snälla vänner som ställer upp!
Var rädda om er!
Kommit hem från Ekö
Jag och barnen kom hem från Ekö för en stund sedan - Marianne, Hanna och John var med. Vi hade trevliga dagar och mysiga och roliga kvällar. Jag fick sovmorgon idag till tiotiden - Marianne steg upp med barnen!
Imorgon ska Anders till Hässleholm och tävla med Kenzo i sök.
Nu har barnen och jag bubbelbadet. Det fullkomligt älskar Linus!
Ha en fortsatt bra helg!
Imorgon ska Anders till Hässleholm och tävla med Kenzo i sök.
Nu har barnen och jag bubbelbadet. Det fullkomligt älskar Linus!
Ha en fortsatt bra helg!
Sjukgymnastik väntar Lillgossen
Vi fick träffa två trevliga läkare idag, som beskrev Linus som en stark, pigg och glad optimistkonsult - men med snett huvud. Han kommer få träffa en sjukgymnast (troligtvis nästa vecka) och då kommer troligvis huvudet att rätta till sig. De tyckte att vi hade jobbat bra med det redan.
Klara var hos Sandra under tiden - det ahde gått bra. Sedan fick jag fika där. Stort tack till Sandra!
Och så fick jag ett kort på posten idag från en gammal klasskompis som beklagade. En vän som jag tycker så mycket om, men som jag tyvärr har tappat kontakten med... Men det värmer i regnet. Ska nog faktiskt ringa henne någon dag! Och nu tror jag att jag ska kolla om jag har någon magkatarrmedicin från förr hemma - fy vad det suger i magen...
Tack alla hjältar som ställer upp på olika sätt för mig och min familj!
Klara var hos Sandra under tiden - det ahde gått bra. Sedan fick jag fika där. Stort tack till Sandra!
Och så fick jag ett kort på posten idag från en gammal klasskompis som beklagade. En vän som jag tycker så mycket om, men som jag tyvärr har tappat kontakten med... Men det värmer i regnet. Ska nog faktiskt ringa henne någon dag! Och nu tror jag att jag ska kolla om jag har någon magkatarrmedicin från förr hemma - fy vad det suger i magen...
Tack alla hjältar som ställer upp på olika sätt för mig och min familj!
Styrkan finns hos vänner...
Jag pratade i går kväll med Marianne - min extramamma, en av min mammas bästa vänner, en trogen medmänniska i vått och torrt - hon hjälpte mig igenom en ångestattack. Dagen hade gått bra, men så faller jag... Det behövs nästan ingenting. Jag orkar leva, när allt går som det ska, men minsta motgång är så tung. Det är Då jag skulle ringt Mamma - det är då hon hade funnits vid min sida och sagt att "allt ordnar sig"... Nu måste jag hitta andra människor att lita på, att få hjälp av... Idag är det sol igen. Kanske blir det ett bad, kanske en tur till en "skaparverkstad", sedan är det hundträning i kväll.
Ha det gott!
Ha det gott!