flisas

Ibland undrar jag vilken verklighet jag lever i?

Jag stressar. Vaknar med migrän. Tar en tablett. Går till jobbet. Sliter som ett djur. Jag är aldrig rädd. Men borde jag vara det? Dagen är fylld av öden, möten och verkligheter som möts. Man hör talas om elever som blir trakasserade under lång tid - innan vi kanske får reda på det. Eleven vill inte anmäla - för vad händer då? En annan blir uppkallad till idrottsplatsen för en "uppgörelse", troligtvis för att han är lite "annorlunda" - han vågar inte polisanmäla... En annan finner sitt skåp - nerkissat och får hjälp av städerskorna att städa upp - och blir rädd för att jag ska bli arg för att han är sen... Jag försöker hjälpa - men hinner inte med alla. i pratar om vikten att ta lärarens tid när det verkligen inte behövs. Att alla har rätt till hjälp och tid - oavsett var i kunskapsprocessen man är. Vi sitter och pratar utveckling med elever som inte ens klarar av att få med sig rätt böcker till lektionen. En elev bryter ihop, man tröstar och kramar om och rusar vidare... Man ringer en förälder, skickar ett mail, uppdaterar hemsidan, rättar några prov, planerar lektioner, rättar några läxor och skriver lite kommentarer... Vi lärare vet ändå bara en bråkdel av det som händer. Skolledningen vet betydligt mer - men eleverna vet mest... Är detta verkligheten jag vill att mina barn ska leva i?

Är detta verkligheten?

Jag är rättså nöjd och glad - trivs på mitt jobb. Men när jag tänker på alla de stackare som går dit med en klump i magen Varje dag - då gråter jag. Vi pratar med de "dumma" - men kan inget göra, åtminstone snabbt nog, de snälla får ännu mer skit... Tänk på inte ICA köpt upp Konsums lokaler utan fönster - då kunde vi köpt dem. Vi kunde knölat in de dumma, stoppat in lite böcker och boxningskuddar, och så kunde de fått stanna där tills de blivit snälla... Förmodligen inte rätt sätt - men ibland blir jag så trött... Idag skriver man i Smålandsposten att eleverna i skolan är dåliga i matte och på att läsa, att de har låg kreativitet, och att ordningen och disciplinen är usel...

Nu ska min verklighet fortsätta med Malins blåbärspaj och en kopp kaffe, rena barn och filt - det blåser i sort sett storm ute, och är kallt. Krama varandra!

Tack Marianne för att vi fick komma och äta gott och fira din stora dag!

Helgen tillbringade vi i Göteborg. Även om resan för bönderna höll på att hamna i Stockholm - i alla fall om jag hade fått bestämma... Jag visste att tåget skulle gå till Göteborg klockan 8.42, men såg tåget till Stockholm och fick för mig att vi skulle till Sockholm och att tåget blev tidigarelagt... Så stirriga Lisa började härja med Anders för att få på honom på Stockholmståget...

Sedan kom vi fram, gick en sväng på stan och åt och skulle ta spårvagnen till hotellet... Vi letade febrilt på tavlan för tt se vilket vi skulle ta... Då kom en äldre tant fram och sa att vi såg förvirrade ut och undrade om vi behövde hjälp. Det behövde vi! Vi kom fram till hotellet som var fullt av mcknuttar som skulle in på mässan. Jag krockade med en och fick någon hård del på mitt onda knä, och jag trodde ett tag att knät gick sönder på riktigt... Sedan skulle vi ta hissen upp. Vi kom ingenstans - förrän någon tryckte upp oss till toppen när de skulle åka ner... Sedan var det någon som förklarade hur man skulle göra, in med kortet, ut med kortet och sedan trycka... Jag gjorde det, och det fungerade. Jag sa högt och tydligt "nu gick det" - precis när ett helt gäng mcknuttar kom in i hissen...

Sedan skulle vi gå på Orup och Kena - inga artister som vi vanligtvis lyssnar på, även om man kan varenda låt - ett par unga killar stod i hissen, och de frågade om vi oxå skulle på mässan, och Anders svarade "nä, vi ska på orup och lena.." I det läget hade det varit okej att ljuga...

Showen var bra - de var duktiga och roliga. På kvällen var vi ute och åt. Efteråt gick vi till hotellet och utnyttjade att vi hade fri roomservie. Anders hade klätt på sig den "fina" morgonrocken, och mötte personalen i den korta vita rocken... medan jag låg i sängen, skrattande, väntande på chokladmoussen. Och söndagen inledde vi med en superfrukost! Sedan gick i på stan innan vi åter satte oss på tåget - mot Alvesta. På tåget upp hade vi suttit jämte några medelålders resenärer som korkade upp redan på tåget - säkert de som brukar prata om "ungdomen nu för tiden..". Vi såg typen som bara måste ha magväskan på sig när de beger sig ut i världen, om det så bara är till Göteborg...

Idag har Linus varit på dagis, jag började med utvecklingssamtal, och fortsatte till Marianne för att äta gott och ha en trevlig kväll. Nu har vi lagt två trötta barn, jag ska hoppa in i duschen, borsta tänderna och krypa ner i sängen...

God natt.

Jobbat idag - Andes var hemma med Linus, som mycket piggare nu, för att inte säga hel pigg. Det var inget speciellt som hände på jobbet - jag organiserade lite och pratade med cheferna om ny handledare - det finns inget Riktigt bra alternativ, men det kanske blir bra... Jag har bestämt mig för att inte fundera för mycket över det... Och vet ni - ni är så gulliga, ni som läser och kommenterar! Och vet ni en sak till? Jag är varken världens bästa mamma eller lärare... Det är faktiskt sant - men för mina barn är jag den bästa mamman, och faktiskt är jag en bra lärare, inte för alla (det tror jag är omöjligt) men för en del, ja kanske till och med ganska många...

Nu har det varit bad och taccos. Det spelas tvspel (Linus har inga batterier i sin dosa) och jag bloggar. Hoppas att vädret inte ställer till det för vår resa imorgon - det skulle komma en ny storm över sydsverige.

Dags att packa - väskan och barnen i säng. Ha en bra helg!

De här rulltårtan måste ni prova! Jag fick den av Margareta.

3 ägg
1 1/2 dl socker
3/4 dl potatismjöl
2 msk kakao
1 tsk bakpulver

smörkräm
100 g rumsvarmt smör
1 1/2 dl florsocker
1 tsk vanlijsocker
1 ägggula
1-2 tsk frystorkat kaffe
50 g mörk choklad

Dekoration
50 g mörk choklad

Ugn 250 grader

Lycka till och lova att ni smakar den! Ska nog ta en bit till kvällsfikat snart!


Tack Helen för en trevlig eftermiddag - alltid lika trevligt att träffa dig!

Nu ska jag pussa mina barn och rädda Kenzo från linus som sitter och drar i honom och rider på honom - föräldrar och lärare och ringt hela kvällen känns det som... Är man lärare på heltid? Även när man är hemma med sjuka barn? Är läraryrket fortfarande ett kall? Ikväll är det dessutom ett program om de nationella proven (lärare satte "fel" betyg utifrån de nationella proven sett - ska man sätta betyg efter de nationella proven och inte bry sig om andra resultat? Då räcker det att vi sätter ett betyg i nian... Och vi behöver väl knappast ha andra prov heller? Jag anser att det betyder lika mycket som vilket annat prov som helst... Tänk om man har en dålig dag? Men visst de visar väldigt många områden, och speglar oftast väldigt väl vad eleverna kan...) - men framför allt är det handboll.

Ett kort inlägg innan det är dags att hämta Klara, innan Helen och barnen kommer, innan det är dags för semlor.

En ganska trött dag. Seg. Ännu en mamma - hon som grät på förra samtalet - ringde idag och bokade ett samtal. Alltså har jag två extra samtal den här gången - en timme extra, minst. Ingen mening att fundera och oroa sig över detta. Släpp. Lev nu.

Linus är bättre idag. Nu sover han middag. I helgen har ju vi blivit bjudna till Göteborg - en bröllopspresent - med Orup/PH-show och hotell.

I natt kommer Anders hem.

Jag tänker idag på de två hundarna som har varit/är hos doktorn. Doris, som skadade en tass i somras och som igår fick reda på efter ett par andra diagnoser, att det var ett ben som var av i tassen - hoppas att de nu kan hjälpa henne. Och så Tommy och Mariannes lille hund som ligger inne och har opererats för något i magen som inte var var de trodde, och de hittade en förstorad lever, vad nu det beror på?!

Dags att köra, vänta på Helen och göra semlor!

Ikväll var jag själv på ridningen. Ingen annan dök upp. Det blev privatlektion. Det gav mig energi - men jag gav allt. Och det gick bra.

Baren sover. Jag ska duscha och gå och lägga mig.

God natt.

Limpan sov dåligt i natt, vakande och var hysterisk och varm som en kamin. Jag sov dåligt, men åkte till jobbet idag. Skulle jag ha gjort det? Vad får man för det? Klara sig skolan utan mig? Jag har alltid svarat "ja", men ibland undrar jag om den verkligen gör det...

Jag fick ett mail, igen... Ett mail som egentligen vände sig till ledningen, men som jag fått en kopia av. Den handlade om att de tyckte att det var dåligt att de inte visste ännu vem som skulle vara Erikas ersättare i handledarrollen. Och det stod att eftersom jag var småbarnsförälder = borta mycket (och där känner jag mig kränkt, eftersom jag kan räkna dagarna jag varit hemma för barnen på mina händer, peppar peppar, de har varit rättså friska för att vara små barn, och vi är två som delar, och hade jag inte talat om för föräldrarna i måndags att jag hade sjuka barn hemma, så tror jag inte att de hade märkt det... Och även om jag hade varit det - så är det min rättighet, och skyldighet, att vara hemma när mina barn är sjuka. Undra hur de föräldrar som skrev detta mail har gjort när deras barn var små och sjuka?). och även om det inte var detta som var viktigt i mailet - så kändes det olustigt. Jag sliter som ett djur för att mina elever ska ha det bra, om jag så är borta eller inte... Och ändå... Och jag är säker på att jag kommer att klara mig finfint, om det blir så att jag måste vara ensam handledare - eller åtminstone kommer jag inte klara mig så mycket sämre, eftersom jag har tagit så gott som hela ansvaret nu oxå... Vill bara få stöd, och kompensation - och absolut inte felaktiga uppgifter slängda i ansiktet och skit för sådant som jag inte kan göra något åt. Det Tar energi.

En annan förälder ringde och ville ha ett utvecklingssamtal, jag hade redan bestämt möte med mamman, men eftersom de två inte kan vara tillsammans så ville de ha två möten... Är det sant? Kan man inte se det gemensamma? Kan man inte enas för en kort sekund - en halvtimme? Jag förstår att man skiljer sig, och det kanske till och med är det bästa i en del fall... Var går gränsen för dubbla utvecklingssamtal - att de inte kan samma tid? Kan man inte ta vartannat samtal? Eller be om en redogörelse per telefon? Kan jag spela in det första samtalet på band eller video och sedan spela upp det andra gången? Det är inte bara det att man inte har obegränsat med tid - det Tar energi och kraft att ha möten. Vid ett samtal i höstas satt en mamma och grät eftersom pappan var med på samma möte - de hade själva bestämt att vara med båda två. Vilken upplevelse för barnet! Samma pappa hade vid föräldramötet tagit med sig sin unga, nya donna, när mamman var på samma möte...

Egentligen känner jag mig helt slut - skulle mycket väl kunna tänka mig en stund i soffan innan jag går och läger mig - men för mig är det bra att åka och rida. Jag behöver den stunden, kanske ännu mer när jag knappt orkar - jag får ta mig i kragen och komma iväg. Linus är lite piggare i kväll. Febern har gått ner lite. Han petade i sig lite potatis, och nypon. Förhoppningsvis sover han bättre i natt.

Älskar mina barn, och min man - saknar dem när de inte är i min närhet, jag skulle kunna gå genom eld och vatten för dem. Älskar alla i min omgivning som ger mig energi - hoppas att jag ge några energi! Kram till alla energigivare!

Hon kommer över ängarna/Wiehe

Hon kommer över ängarna
Hon kommer när det våras
Hon kommer liksom änglarna
när mänskorna har sårats
Hon kommer över markerna
Hon kommer när det dagas
Hon kommer till dom sovande
när själarna skall lagas
Hon kommer liksom sommaren
när vintern har gått över
Hon kommer till dom trasiga
Hon vet vad dom behöver
Hon kommer liksom stjärnorna
när nätterna är mörka
Som sagorna och sångerna
till dom som bli'tt trötta
Hon kommer över ängarna
Hon kommer när det ljusnar
Hon kommer liksom änglarna
när mänskorna är frusna
Hon kommer liksom gryningen
som regnet efter torka
Ibland så är hon nära mej
Ibland så är hon borta

Vet ni jag önskar att jag unde få en skymt av mamma - över ängarna, som en stjärna... eller vad som helst - ett tecken på att hon finns hos mig, trots att hon inte gör det...
Nu är det dags att att hålla koll på webbisar - nu är det ett par bebbar i omgivningen som väntar på att titta ut. Livet går vidare. Tänk vilken förväntan de som väntar känner - vilken kärlek de ska få möta... Underbara känsla. Jag var just och titatde på Linus - han ligger och knyr, hopkrupen - älskade barn!

Sonen är riktigt prickig, slö och dålig idag. Han sov dock rättså gott i natt. Nu ligger han i sängen efter att ha fått tavergyl - jag passar på att jobba lite och ska dammsuga lite snabbt oxå tänkte jag innan jag får sätta mig med en igel (om än väldigt bulig) i famnen igen. Klara lös som en sol när jag sa att hon skulle få gå på dagis idag.

Linus och jag tog en liten sväng i vagnen innan. I kväll kommer farmor - kanske åker jag och tränar Keno en sväng, och kanske jobbar jag imorgon medan farmor är här. Jag får se hur han mår och hur jag får sova i natt. Anders åkte till Norge i dag på morgonen.

Vi hade föräldramöte igår. Såklart blev några föräldrar upprörda över att det ännu inte finns någon handledare klar ännu - Erika går ju hem om ett par veckor för att få barn. Men det är ju inte oss de ska gå på - de får gå på ledningen! Och jag vill ha ett bra alternativ - och det har ännu inte kommit fram något riktigt bra alternativ. Jag vill inte vara med någon handledare som de tror gör en massa, men som inte har någon koll alls. Då kan jag lika gärna vara själv och få kompensation för det arbete jag gör. Vi får se hur det blir. Dessutom tyckte de att jag skulle fortsätta skicka mail - men jag har bestämt mig för att försöka hålla dem uppdaterade genom hemsidan istället. Så att jag slipper få massa kommenterar på allt jag skriver. Nästa vecka börjar utvecklingssamtalen.

Dags att anmäla sjukt barn till försäkringskassan och sedan ta tag i vårt lilla hem.

Kram

Invaderingen av Linus pluttar har kommit! Jag är hemma nu på förmiddagen, och sedan kommer Anders hem. Jag har bara lektioner på eftermiddagen och sedan är det föräldramöte ikväll - så det blir en lång dag ändå.

Det var så roligt att träffa Lotta igår! Och hennes trevliga pojkvän. Tack för god mat och fika samt hur trevligt sällskap som helst! Jag kände hur mycket jag har saknat henne de här åren! Tack även till Carolina som tog tag i projektet! Förresten tänker jag på dig idag Carolina - hoppas att det går bra din första jobbdag!

Nu är det dags att fixa lite innan de är dags att åka till jobbet.

Det blev inte så mycket av stormen idag - men när Anders och resten av sökgruppen vallade rutan blåste ett träd ner i rutan. De tränade ändå.

Idag kom pluttarna till Linus - än så länge är de ganska få, men jag vet nu bättre än att ro och hoppas att det lir så lite... Jag återkommer om ett par dagar med den statusinformationen.

Imorgon ska Carolina och jag åka till Lotta, en vän från tiden innan Halmstad och som även bodde i Halmstad ett tag när vi gjorde det. Nu bor hon i Älmhult, och det ska bli spännande att träffa henne, vi har nog inte setts sedan 2003?!

Så mycket anat har inte hänt idag - vi tände ett ljus på kyrkogården, och har tittat på sport, Anja kom tvåa i störtlopp och Ferry vann en skidskyttevärldscup, vi har bakat blåbärspaj (Malins goda), badat och ätit tacos. Nu är det pingisspel innan handbollen börjar.

en kär, föredetta kollega som jag saknar fån Halmstadtiden. Jag delar med mig av hennes ord om nu och då...


80-talet, visst är det ofattbart att:


Vi på fullt allvar trodde att George Michael var hetero

Vi köade utanför telefonautomater varje gång vi ville ringa hem

Hockeyfrillan fanns på var mans huvud - gärna i kombination med en synthtofs

Seglarskon betraktades som 'klassisk' och 'tidlös'

En krusig permanent ansågs vara en trendig frisyr - både på tjejer och killar

Dirty Dancing-stjärnan Patrick Swayze betraktades som supersexig

Ett Lycra-plagg vid namn 'Body' (som knäpptes i skrevet med en konstruktion som var fullkomligt ohanterlig, särskilt i kombination med alkohol) hade en naturlig plats i våra garderober

Axelvaddar (ju större desto bättre) gav oss en naturlig siluett

Mascaran inte skulle vara svart utan ha samma färg som ögonen: blå, grön eller brun

En bit kassler med ananasskiva betraktades som exotisk och att alla maträtter som innehöll ananas hette någonting med Hawaii

Den lyxigaste förrätten var räkcocktail och den flottaste efterrätten glace au four

Vi fick inte hoppa på golvet när vi lyssnade på musik - då blev det hack i skivan

Det fanns en särskild möbel att förvara skivspelaren på, den kallades stereobänk

Vi gick med i bokklubbar, skivklubbar och samlade på receptkort som vi förvarade i speciella boxar

Det gick rykten om att Michael Jackson och Janet Jackson var samma person

Det vita mirakelmedlet Tippex var det enda sättet att åtgärda stavfel

Vi trodde att vi skulle få HIV vid blotta anblicken av Jacob Dahlin och Sighsten Herrgård

Tights och storskjorta var en naturlig kombination

Våra finaste tavlor förställde kyssande par i solnedgång, gråtande clowner och galopperande enhörningar

Vi gick och tränade med stringtrosor utanpå gympadräkten

'Jag skriver en check' var en vanlig replik i shoppingsammanhang

Snabbmat var detsamma som 'en grillad med mos'



År 2007, du vet att du lever år 2007 när

1. Du av misstag knappar in en pin-kod på mikrovågsugnen

2. Du inte har lagt patiens med verkliga kort på flera år

3. Du har 15 telefonnummer till en familj på 3 personer

4. Du skickar e-post till dem som sitter bredvid dig

5. Ursäkten för att du har tappat kontakten med gamla vänner är att du inte har deras e-postadresser

6. Du har jobbat vid samma skrivbord i fyra år men för tre olika företag

7. Din chef klarar inte av att göra ditt jobb

8. Din lunch består av rå fisk som du äter med pinnar

10. Du ringer familjen för att höra om de är hemma medan du kör in i garaget

11. All reklam på TV har en internetadress under

12. Du får panik för att du lämnat huset utan mobilen (som du inte hade de första 20-40 åren av ditt liv) och måste åka tillbaka för att hämta den

13. Det första du gör när du kliver upp på morgonen är att gå 'online ', innan du hämtar kaffet i espressomaskinen

14. Du lägger huvudet på sidan för att le :)

15. Du läser detta och nickar och ler

16. Du vet precis vem du ska skicka detta mail vidare till

17. Du är för upptagen för att lägga märke till att nr 9 saknas i denna lista

18. Du scrollade upp för att kolla att den faktiskt inte var där

19. Och nu sitter du och ler åt dig själv

Vi lämnade barnen till pappa och åkte på konsert i Gårdsby krka. Fina låtar. Här kommer ett axplock.

Ingen kan älska som vi/Grace

Jag lämnar ensamheten bakom mig
Någonstans
Som om den inte fanns
Den första resan tar jag inom mig
Slår upp mina ögon
För en annan värld

Ingen kan älska som vi
Ingen kan älska som vi

Bortom låsta portar finns ett lyckans land
En ändlös tid av kärlek trevar sig fram

Ingen kan älska som vi
Ingen kan älska som vi
Ingen kan älska som vi
Ingen kan älska som vi
Ingen kan älska
Ingen kan älska
Ingen kan älska som vi
Ingen kan älska som vi
Ingen kan älska som vi
Ingen kan älska som vi
Ingen kan älska
Ingen kan älska
Ingen kan älska

En tjej och en kille sjöng - tjejen var Riktigt duktig!

Ung och stolt/Eva Dahlgren

jag är marken under dina skor
jag är dammet och smutsen
ängar om våren
jag är upproret där friheten bor
jag är syret ni andas
jag är ljuset ni drömmer
allt lever i mej
ung och stolt
jag är en krigare
med en tro på mej
går livet vidare
arvet från en annan tid
i mina ådror flyter synden
men jag tar inte mitt liv
som ett straff
som en tunnel till evigheten
vad är den utan mej

ung och stolt
jag är en krigare
med en tro på mej
går livet vidare

aldrig ett erkännande
förrän blicken är grumlig
och tanken har stelnat
om jag lägger mej ner för att dö
och hämnas med livet
det enda du gett mej
skyll inte på mej
du är en del av mej

Tre duktiga dansare gjorde det spännande at titta på!

Dumpa mig/Veronica Maggio

Tog tåget ner, du skulle dumpa mig
Bättre på plats än genom telefon
Jag visste inte vad som väntade
Första semestern på fyra år
Som jag förstod var vi förälskade
Du sa att ingen varit så bra som jag
Vi talade om allt och älskade
Jag låna pengar och kom till din stad
Varför ska man tänka på nån annan än sig själv
Ego

Nananana du skulle dumpa mig (dumpa mig)
Bättre på plats än genom telefon
Nananana du skulle dumpa mig (dumpa mig)
Bättre på plats än genom telefon

Gick till ditt jobb jag skulle hämta dig
Du bad mig vänta på dig utanför
Redan då förstod jag att nånting förändrades
Din blick var annorlunda än jag kom ihåg
Jag fråga vad det var du svarade
Det fanns en på ditt jobb du tyckte bättre om
Så du bad mig komma hit för att få dumpa mig
Du sa bättre på plats än genom telefon
Varför ska man tänka på nån annan än sig själv
Ego

Nananana " -du skulle dumpa mig...

Lämna mig inte här/Eva Dahlgren

Du och jag vi låter åren gå
bränner kärlek för ett liv
tyst ber vi om lyckan
du och jag vi andas bara luft
den andre andas ut
du andas rädslan i mitt liv
i samma andetag
meningen med mej

lämna mej inte här,
lämna mej inte här,
lämna mej inte här,
lämna mej inte här

du och jag vi lever kärlek
som om döden är det enda slut
som finns
låt det vara så

lämna mej inte här,
lämna mej inte här,
lämna mej inte här,
lämna mej inte här

Ge det om du kan/Lisa Ekdahl

När en oförtjänt föraktad söker skydd
När nån ropar kom, och ge en krympling stöd
När en törstande gråter för vatten
och en hungrande ber dig om bröd

Ge det om du kan
Ge det om du kan
Ge det om du kan

När nån ber om hjälp att falla ner på knä
Nån som tror sig vara själsligt invalid
När någon ropar, jag vill bikta mig i natt
Vem kan då låna mig sitt öra och sin tid

För allt vi får är lite utmätt tid
Våra öron, våra kroppar, våra händer, våra munnar
Vår tilltro och vår tillit
Och de ljus som lyser upp våra ansikten
den lilla tid vi fått

Ge det om du kan...

När nån ropar, här finns oläkliga sår
Dom är fula, vill nån kyssa dem ändå
När nån ber om mer som redan står i skuld
När nån ber dig ge fast du inget kan få

Ge det om du kan...

När nån säger, du min verklighet är skev
Jag anar att jag inte riktigt vet
Vad är det där som lyser upp ditt ansikte?
Ge mig av din ljusa hemlighet

Ge det om du kan...

För allt vi får är lite utmätt tid...

Ge det om du kan?

Låt kärleken slå rot/Ted Gärdestad

Jag vet att du tvivlar på din verklighet
Efter all förlorad identitet
Men som ett träd som blommar på en asfaltgård
Vill jag krypa fram när det är svårt

Oh du låt kärleken slå rot
Och växa sig stark
Fast livet kan ta emot
För hur ska vår ensamhet ta mark
När ögonen tror att ingenting gror
För en gångs skull låt kärleken slå rot

Se hur molnen hopas för att finna tröst
Ingen vill va ensam när det blir höst
Men ingenting kan smälta frosten på min kind
Mer än dina ord att du är min

Oh du låt kärleken slå rot
Och växa sig stark
Fast livet kan ta emot
För hur ska vår ensamhet ta mark
När ögonen tror att ingenting gror
För en gångs skull låt kärleken slå rot

När du ligger vaken och längtar efter kraft
Och den trygga famn som du aldrig haft
Som ett hav som rullar in mot naken strand
Vill jag svalka av din hela hand
Oh du låt kärleken slå rot
Och växa sig stark
Fast livet kan ta emot
För hur ska vår ensamhet ta mark
När ögonen tror att ingenting gror
För en gångs skull låt kärleken slå rot

Sen var det en av mina absoluta favoriter - Tro/Marie Fredriksson.

Kärleken väntar/Kent

Brinn pengar brinn
Jag lovar du betyder nånting
Du orkar ta dig igenom det här
Du räcker till, så var den du är

Brinn pengar brinn
Jag vet att du är värd någonting
Du är hoppet i ett IQ-fritt land
Du är drömmarna jag drömmer ibland

Visst känns det som att kärleken väntar
Visst känns det som att kärleken väntar

Brinn hjärtat brinn
Du vet du kan förändra allting
Det blåser genom staden i natt
Hör du sanningen, den lät som ett skratt

Brinn hjärtat brinn
Vår fiende är rädd om sitt skinn
Det räcker med en gnista ett bloss
Dom skulle vilja vara som oss

Visst känns det som att kärleken väntar

Vi fick gå ut i regnet och tro att vi var mirakel som väntar på kärleken!

Miraklet/Tomas Di Leva
Jag är så glad för du är hos mig
du fångar mig med varje lek
och vad som helst kan alltid hända
för i vår dröm är allting smek
jag kramar dig igenom rymden
du strålar gul, jag skrattar blå
och vi följs åt i evigheter
en glitter vind som är vi två

refräng:
du och jag är miraklet här
du och jag är miraklet här
du och jag är miraklet här
du och jag är miraklet

Jag föds i varje blick du ger mig
jag ger dig allt, du ger mig mer
du ler så varmt åt mina tankar
sen den där dan då ja sa hej

refräng

Tänkvärda ord blandades med fin musik. En trevlig kväll.

Fredag igen - den första gången sedan jag började jobba efter att ha fått K - som vi har tvingats vara hemma en hel vecka för sjukt barn. Får se om hon lyckas bli frisk till måndag... Och sen blir det kanske Linus "tur"? K mår i alla fall mycket bättre nu - ingen feber och de börjar torka ut.

Idag jobbade jag på förmiddagen - det dumma är att jag hela tiden har jobbat när jag har haft mest lektioner - så allt annat blir lite eftersatt, men det ordnar sig!

Imorgon sägs det att det ska bli storm.

A och jag funderar på att lyssna på en konsert (låtar från Eva Dahlgren, Bo Kaspers, Kent..) i kyrkan i kväll - men det beror på om jag lyckas få tag i pappa innan...

Sista bilden för i kväll. Och så passar jag på att säga grattis till Linda - som fyller år idag! Nu sover barnen. Vi tittar på handboll. Sverige - Island. Just nu 17-11. Dagen har varit bra. Tvättat. Spelat spel. Tränat Keno. Gått en promenad med hundarna. Lagat mat. Jobbat lite. Träffat Marianne. Imorgon jobbar jag förmiddagen, sedan är det Anders tur att göra rätt för sig. Sedan är det helg!

Den utlovade bilden på tvååringen!

Tack vänner för ett trevligt kalas!

Klara kliar mindre och sover bättre - hon sov till halv elva idag! Idag är jag hemma hela dagen. Linus har endast lyckats med sattygen att välta en blomkruka, äta degadeg och kissa i puffen på dessa två vakna timmar. Nu sitter de och tittar på pippi - vilken välsignelse att video finns! Jag borde ju då kunna passa på att förbereda ett nytt område inom kemi (ett område som jag inte har haft sedan första året på Brunsan!) eller förbereda mig inför föräldramötet på måndag kväll - det ska handla om tobak. Men jag blev helt slut. Orkar inte. Vill inte. Ska nog gå och sätta på kaffe istället. Kanske ta med mig barnen ut lite - åtminstone vill nog Linus det! Igår var det ridning igen ridläraren var borta så vi hade vikarie. Jag gillar min ordinarie bättre... Kanske för att det inte gick så bra igår som det har gjort ett tag - kanske berodde det på hästen som är ny och som var stirrig så fort det skulle galopperas, förvänd galopp till råga på allt... Vi hade markarbete över bommar. Det var roligt. Men jag jobbade verkligen hela dagen, till sent på kvällen med att rätta prov och förbereda för vikarie osv - så jag känner mig sliten. Linus har fortfarande inte fått några pluttar - trots att han träffade samma två familjer som K - det är ju rättså konstigt...

Vilken konstig födelsedag det måste varit för Linus... Han fick inte så många presenter - men böckerna han fick var stora favoriter (tack Malin & Humpe samt Lina med familj!), och drickaflaskan med bilar på älskade han, och bilarna som han fick i söndags följer med honom hela tiden, de fina, ny kläderna har han haft på sig (kort kommer senare, kanske inte idag dock...), en snowracer står i ladan och väntar på kallare väder, samt dockan som både han och storasyter leker med. Dessutom har vi städat lite på has rum idag - stoppat ner alla bilar i den fina, nya tunnan för bilar! Men storasyster är sjuk. Ville inte ens ha glass ikväll... Hon orkar inte med sin busiga, stökiga, gosiga och djupt Älskade lillebror så som hon brukar. Hon har ont i halsen - troligtvis full med koppor. Tur att vi hade ett semelkalas i söndags! Tur att han fortfarande inte förstår så mycket... Men oj vad han lär sig nu - nu äter han bra själv, dricker, inte bara nypon ur flaska (!), säger en del ord, även om det ibland bara är samma ljud och inte ett korrekt ord, han kan klä på sig lite .

Anders är och tränar hundarna. Jag ska sätta mig framför TV:n en stund, jag har hunnit rätta alla matteproven (imorgon är det genetikprov för nian) och hunnit skiva utvärderingar av proven för att klistra in i elevernas loggböcker imorgon. Imorgon ska jag jobba hela dagen, och på torsdag kommer jag att vara hemma med mina älskade barn hela dagen.

Grattis på födelsedagen min älskade son! Och tack till alla som har gratulerat honom, och tänkt på oss!

Kanske hinner jag lägga upp en bild från dagen senare idag - men nu behövs kaffe, sen är det lunch och sen är det jobb, innan det är dags att rätta matteprov, hämta medicin, åka hem, äta mat, träna Keno (troligtvis åker bara A iväg och gör det), stupa i soffan. Nu måste jag ta hand om min skogstokiga unge! Tog just av sig blöjan oc kissade på golvet - kanske dags att börja pottträna?

Två år sedan vår lille Pojk kom till oss. Vilken förvåning vi kände den dagen - att det blev just den dagen, att det blev en pojk. Vilken glädje vi kände! Vi var så inställda på att få en flicka till, vi var så glada över det - men glädjen var obeskrivlig när det kom ut en liten pojke! En människa med tio fingrar och tår! En perfekt människa!

Natten har varit orolig - Klara har kliat och kliat och inte kommit till ro. Tillslut fick hon ligga i puffen och titta på film och somnade i alla fall till och från. Idag har jag varit i kontakt med BVC och fått Tavergyl utskrivet. Anders jobbar, men kommer hem klockan 12, så byter vi.

Nu är det nog kaffedags!

Anna! De lyckas ju med att sprida skrönor - och jag går på den, och sprider den vidare!

Tittar just nu på idrottsgalan. Jag har jobbat i eftermiddag - förmiddagen var jag hemma med den prickiga Klaran. Hade ett möte med ett par föräldrar. Studierektorn lovar guld och gröna skogar - tänk om hälften vore sant, då skulle jag inte behöva ha ont i magen för att vi inte har tillräckligt med resurser...

Ikväll har en jobbarkompis varit här för att försöka bli smittade av K. Det låter nog helt sjukt - att man vill att ens barn blir sjuka, man vill ju egentligen inget hellre än att de är friska! Men å andra sidan vet man ju att de blir mycket sjukare om de får vattkoppor när de är äldre... Men, jag har sagt det förut, och säger det igen - när barnen är sjuka blir Alltid längtan efter mamma tydlig och stor. Jag minns hur hon tog hand om mig när jag var sjuk, och jag minns hur orolig hon blev när jag ringde och sa att K var sjuk - hon frågade alltid "är det okej om jag kommer ner en stund" och två minuter senare stod hon här, kramade K och tröstade henne... Fan... Aldrig mer... Klara låg och kramade ankan som hon fick av mormor när hon var nyfödd. Ankan som vi hade i vagnen för att hålla kvar nappen innan hon vande sig vid den. Nu förhandlar vi - vem ska vara hemma, vilken tid. Vad spelar det för roll? För barnen spelar det roll - de kommer minnas att vi var hemma när de var sjuka, tittade på film, läste böcker, fikade... Mina elever tycker nog oftast att det är skönt när jag inte är där - en del tycker att det är lite jobbigt att ha vikarie, men de flesta tycker att det är bra, då kan man försöka övertala denne om "att man visst slutar fem minuter tidigare" eller att man inte hade en läxa... Och framför allt kommer de inte att minnas om ett par år, ännu mindre om tjugo år, att deras mattelärare inte var där en gång i åttan...

För två år sedan gick jag i väntans tider - det var dagen då linus var planerad.. Han lät vänta på sig - och kom den 15:e. Imorgon tänkte vi dock fira honom med de sedvanliga semlorna... Det var ju just grädden till semlorna som jag vispade när vattnet gick - den gången kom Hanne, Jonas och barnen in genom dörren just när vattnet sipprade och jag stod och skrattade i hallen. Tre timmar senare föddes vår guldkLimp. Vi väntar fortfarande på pluttarna till vattkopporna - därför har vi inte bjudit en massa vänner -
vi visste ju inte hur det skulle bli, och det vet vi ju inte fortfarande... Men innan man är sjuk, kan man ju inte veta och då är man ju liksom inte sjuk...

Idag har vi tränat sök i Torsås - tack Janne för 6 bra dolda legor. Fint väder - med växjöögon sett, det regnade i alla fall inte! Hundarna var duktiga. Och så tack Helen och Ulf för barnvakten av våra barn! Ni är guld värda!

Kram

En inte lika fullt pressad dag som igår går mot sitt slut.

Jobbet flöt utan större incidenter - om man räknar bort att någon smällde en smällare inomhus så att brandlarmet gick. När vi kom ut inser man att man inte riktigt vet om man ska stå hos handledargruppen eller den klass som man för närvarande har lektion med... Kaotiskt. Katastrof.

Jag hann hem så att jag kunde gå en liten runda med hundarna innan jag hämtade på dagis. Plockade lite bajs. Gick in och pysslade.

Anders har lagat fredagskockens recept gott med tigerräkor och rödbetor - medan Linus och jag tog ett bubbelbad. Snart är nog efterrätten färdig oxå - tryffel med jordnötter utanpå.

Imorgon är det sökträning i Torsås. Igår planerade vi in lite söktävlingar i vår - den första blir Karlshamn i februari, sedan var det nog bara en i mars och april, med desto fler i maj. Kanske hinner vi med en spårtävling oxå, och lydnadstävling? Undra hur mycket man kan hinna? Undra hur mycket man vill hinna? Ibland vill man nog mer än vad man klarar av att träna...

Barnen är hur söta som helst - sitter och tittar på Bollibompa ihop. Linus hade lyckats ha lappen i två timmar på dagis idag - de tycker att det verkar som om han ser rättså dåligt med sitt vänstra öga - han blir passiv och går nära sina kompisar för att se. Viktigt med lappen!

Ha en bra helg!

Dagarna går fort, och när jag kommer hem är jag som en trasa med gnuggiga ögon. Det är knappt jag orkar prata och leka med mina barn... Men idag var jag hyfsat pigg och har lyckats dammsuga och laga fläsk med löksås, Anders har satt igång semelbak (och jag ser fram emot att äta dem senare) jag var just ute i köket och satte in dem i ugnen efter andra jäsningen eftersom Anders gick upp och badade med barnen. Linus hade inte sovit på dagis idag och kommer snart vara jättetrött. Han har dock haft lappen på dagis - det har funkat bra. Och idag hade han haft den 45 minuter utomhus! Han höll verkligen låda när jag fixade maten tidigare. Han drog ut folien (igen), smällde i lådorna och tog ut en tallrik och slängde på golvet så att den gick i tusen bitar.

Igår var jag och red. Det gick riktigt bra - jag hade en ny häst "Akilles" som var trevlig. Ridläraren sa efteråt att "de går så bra för dig, det är därför jag inte behöver säga så mycket till dig. Du har verkligen hittat en känsla där det bara ser lätt och rätt ut!" - jag växer och tar åt mig av berömmet! Det är roligt att rida och det är skönt att känna sig fokuserad på en enda sak en hel timme i sträck! Varken på jobbet eller hemma klarar ag det annars. Inte eller när jag tränar hudarna - alltid försvinner mina tankar bort... Bara under den här tiden när jag har suttit här har jag gått ut i köket och penslat bullar och kollat bullarna tre gånger i ugnen.. samtidigt som jag har lyssnat på barnen som badar, kikat på Bollibompa i utkanten av ögonvrån, funderat över dagen och morgondagen... Det är mycket på jobbet. En pappa till en elev i min klass har skickat mail till mig och ledningen angående för lite läxor och utmaningar - inte i mina ämnen, men i andra. Jag delgav de berörda lärarna och ledningen och jag har kallat till ett möte. Det har blivit flera turer fram och tillbaka mellan ett par lärare och pappan - som inte vill att eleven får reda på detta, men en lärare pratade lite med eleven om det eftersom han tyckte det var viktigt att få hans version och verkligen kunna göra något av kritiken - men pappan blev irriterad över att inte eleven lämnats utanför... Jobbigt - men jag har valt att inte lägga ner hela min själ i detta eftersom ingen kritik var direkt riktad till mig eller min undervisning - just nu... Men en specialpedagog (som jag knappt känner) berömde mig mycket inför ledningen och andra lärare för att jag verkligen bryr mig om eleverna och var så ambitiös. Kul att höra. Dessutom berömde mig en "stökig" elev inför hela klassen idag och tyckte att jag förklarade bättre än hans förra lärare, och att matten hade blivit så mycket roligare och enklare. Jag förklarade att man som lärare är bra för en del elever, men inte för alla. Men visst är det roligt att höra - det händer inte alltför ofta i det här jobbet att man får beröm eller för den delen kritik.. Jag frågade ledningen idag vem som var tilltänkt att gå in som handledare när min kollega ska få barn om några veckor. Inget var klart - men de hade funderat på en som ska jobba 2 dagar i veckan och inte har klassen en enda lektion... Jag kan direkt säga att det känns som om jag inte kommer få någon direkt hjälp av henne - utan jag tror snarare att det är bättre att jag är själv, även om det inte är bra - det är en klass där det händer mycket skit, och många extramöten... Men att ha en kollega som inte gör något när ledningen och alla andra tror det och inte få någon kompensation för att man gör allt själv är ju helt meningslöst - men vi får se hur de löser det...

Här kommer den goda Potatiskakan som Helen bjöd på i helgen. Den ätas båda varm och kall - eller ljummen!

1 rulle kyld smördeg
1 gul lök- skivad
2 ägg
3 dl grädde
5 stora potatisar
100 g riven ost.

1. Lägg smördegen i en springform. Nagga.
2. Stek löken mjuk.
3. Vispa ihop ägg och grädde.
4. Riv potatisarna grovt. Krama ur vätskan
5. Blanda ner potatis, lök och ost i grädden. Smaka av med salt och peppar.
6. Häll blandningen i formen. Skär av degen som är ovanför potatisen.
7. 200 grader ca 45 minuter.

Har jobbat första dagen efter jullovet idag - studiedag. Först diskussion om mål, betyg och utvecklingssamtalsunderlag. Det var en bra diskussion. Sedan var det jämsälldhetsförläsningar. Var okej - men det är svårt att ta till sig att man (Varför heter förresten "man" och inte kvinna?) inte är jämställd... Det finns undersökningar som visar att pojkar och flickor behandlas olika i klassrummet - men det hade varit roligt att se hur det är i mitt klassrum! Hur bemöter jag de olika könen? Hur mycket tid får de? Hur placerar jag busgrabbarna - lugnar dem med en flicka mellan? Visst kan jag ibland känna att jag säger till den snälla flickan som råkar yttra sig om något, lite väl hårt om jag flera gånger samma lektion har blivit uppretad på några stökiga grabbar som inte lyssnar. Äntligen får jag någon som lyssnar - som tar åt sig.. Men beror det på vilket kön den har? Detta är såklart viktigt att tänka på - men det kan lätt bli lite tjatigt. Och en sån här dag behöver man även lite tid för sina egna tankar, om sin undervisning imorgon till exempel.

Nu börjar snart ER.

Dags för lite bilder...

Söndag eftermiddag. Lite ångest inför att börja jobba igen. Vi har haft så sköna dagar - men jag vet att jag trivdes bra på jobbet, att jag gillade att jobba och säkert, förhoppningsvis, hittar jag den känslan snabbt igen!

Clara leker med vår Klara. A och jag ska ut och köra några långa budföringar över ängarna utanför.

Igår kväll var i hos Helen och Ulf - om vi är snälla kanske vi kan få receptet på den väldigt goda potatisbakelesen som gjordes!

Nu måste jag bistå tjejerna med ytterkläderna.

Nu kan man säga att jullovet är slut... Det har varit ett lov med sköna morgnar, mycket vila och möten med människor. Idag åker Anna och barnen tillbaka till Libanon.

Igår var Helen och jag i Ullared - fina vägar, trots hård blåst nu för tredje dygnet i rad. Vi gjorde en hel del fynd, som vanligt - rutinerade Ullaresenärer som vi börjar bli!

Idag vaknade jag med att gomseglet (snoppen som hänger ner i halsen ni vet) var typ tre gånger så stor, och jag höll på att svälja den varje gång jag svalde.Riktigt obehagligt - men jag har varit med om det en gång tidigare, och då gick det över framåt dagen, och nu är det bättre... Mycket ska man vara med om - och mycket sa man lära... Jag letade lite på nätt vad det kunde bero på - och ni kan ju gissa själva vilka konstiga sidor jag fick upp... gomsegel + svullet, gomsegel + förstorat... Fick väl fram att det kunde bero på halsfluss - men har ej inte i halsen, eller allergi - och jag är väl inte allergisk?!

I kväll ska vi till Helen och Ulf - äta nyårsmiddagen som inte blev av. Ulf och Andes ska åka lite skridskor med de stora barnen.

Anders tände en brasa i vår öppna spis för första gången. Vi har den i sovrummet, så vi bruka inte vilja elda där. men det funkade i alla fall! Mysfaktorn blir hög. Klara och jag spelade Alfabet i sängen och mös. Linus ligger och sover eftermiddag.

Ögon idag med Linus. De kan fortfarande inte säga vad skelningen/nacken beror på - det 'är svårt att undersöka honom och skelningen varierar från gång till gång... Men klart är att han behöver ha lappen ca 1-2 timmar per dag.

Det snöar idag. Klara och jag har åkt lite pulka. Anders är ute och går med hundarna. Vi får se om vi kan åka till Ullared imorgon - det beror på vägarna.

Igår kväll var Marianne och Tommy här en runda.

Vi firade in det nya året - 2008 - tillsammans i vår lilla familj! Med god mat, spel och film, och så tittade vi på grannarnas fyrverkerier och skålade innan vi kröp ner i sängen...

Idag har vi varit i Moheda och fått god mat, vi passade på att smita iväg och lägga spår till hundarna, medan barnvakter fanns. De är duktiga och tycker att det är jätteroligt.

Imorgon får vi nog ringa VC igen (jag ringde innan jul, men det fanns inga tider) - Klara hör fortfarande väldigt dåligt. På torsdag är det åter dags för ett besök på ögon med Linus. Och så har Helen och jag planerat en ur till Ullared på fredag - sen är snart detta lovet slut. Dagar med fikor och mycket umgänge - trevliga, lata dagar, med sena sovmorgnar.

God fortsättning nära och kära - kända och okända!