sista augusti - en måndag

Det börjar bli mörkt på kvällarna - vid nio är det mörkt. Det går mot höst. Men idag har jag hunnit jobba - en bra dag - och hunnit rida Curre, en unghäst, samt tränat Stimma - det gick rättså bra, Anders kommenderade, och det var lite oljud ibland, men det mesta är stabilt - och så har jag badat med barnen och ätit päronpaj som Anders hade gjort. Anders har jobbat hemifrån idag - av solidaritet till sina jobbarkompisar - han är snorig. Linus hade en hyfsat bra dagismorgon - enda problemet var att han packade en hel bärkasse med bilar, fast den hade fröknarna lyckats ta ifrån honom och hängt på hans plats så att jag kunde ta med den hem, redan när jag kom tillbaka efter en kort hemfärd för att hämta jackor till barnen. Ikväll försökte vi få honom att välja vad han skulle ha med sig imorgon - högst tre saker sa vi - budskapet gick dock inte riktigt fram tror jag... Men det får ara ett mål. Att prata så mycket med honom på kvällen, förbereda honom kvällen innan för vad som ska hända dagen efter. På morgonen är han mest trött...
PS - Flickorna i stallet sa idag igen att jag har ett sådant enormt tålamod! Det är de nog de enda som tycker...

30/8; söndag

Tack Anders och Annica för att vi har fått bo hos er i helgen! Det är alltid lika trevligt att träffa er och era fina hundar, och höra om era upptåg.
Tack till farmor och farfar som har tagit hand om våra barn! De verkar trivas utmärkt hos er - Linus sa att han ville vara hos er imorgon, "inte dagis". För övrigt blev han glad för sitt Pippihus, och han valde en ny tröja till dagiströja ikväll. (Vi var på Ullared igår - och hittade en massa brahasaker t.ex. vinterkläder.
Tack till Helen och Ulf som har tagit hand om våra pojkhundar i helgen.
Vi har varit på bruksSM. Det var roligt att träffa gamla, och nya, bekantskaper. Det ar många vi kände! Förr blev jag så inspirerad och imponerad av hundarna. Det kan jag fortfarande bli - men mest är känslan av det "det kan vi med", lydnaden har jag sett förr. Jag är dock ödmjuk och imponerad av bedriften av att ta sig till SM - få ihop allt på en gång, och flera gånger! Väl på SM kan allt hända. Det inser jag. Det är inte många som gör sitt bästa race på SM... Men det är många som gör bra prestationer - och de som gör det flera gånger... det är respekt. De som går in och överträffar sig själ. De som håller för pressen när de går ut som ledare i sista momentet och håller!
Ikväll har jag städat, plockat i ordning, tvättat, kört ett pass lydnad med Stimma - det gick bra - och ett spår på åkern, med två pinnar och en spetsvinkel - det gick också bra. Anders har spelat innebandy. Nu har jag tagit en dusch, ätit ett knäckebröd och ska snart göra mig redo för sängen. Imorgon väntar jobb och ridning.

28/8; fredag

En bra morgon - Linus var förberedd för dags, tog på sig kläder och skenade iväg till dagis med got mod. En bra dag. Bra på jobbet. Jag hann rida två hästar. Klara var hos sin häst, och sedan var vi hos goda vänner - Helen och Ulf och fick utsökt grillad lax! De ska ha pojkhundarna i helgen - när vi åker till hundSM. Barnen ska vara i Moheda. Och så går jag in på bloggen och får ett par fina, värmande kommentarer av två underbara människor som betyder så mycket för mig. Tack. En bra dag.

27/8; torsdag

I morse var en sådan morgon när det krabbar. När Linus inte vill stiga upp. När Linus inte vill ta på sig kläder. När Linus inte vill gå på dagis. När det första han säger är "inte dagis, oxå jobba". En morgon då han vägrar gå in på dagis. Och jag blir alldeles sett innan jag väl har fått in sitt älskade barn, med mer eller mindre våld, bilar och kläder på dagis. Och lyckats få upp den tunga innedörren, som hann slå igen en gång innan vi äntligen var inne... id det laget var jag både arg och ledsen - mest det senare... Dagispersonalen frågade vad jag tyckte att de ska göra - jag vet inte. De påpekade att han tycker om dagis, att han är glad på dagis, att det snabbt går över... Och det gör det nog. Jag tror dem, han är alltid glad när vi kommer och hämtar honom. Och ibland vill han inte gå hem. Men det går inte snabbt. Det börjar hemma, håller på en halvtimme tills vi kommer till dagis - och då är mitt humör påverkat. Jag känner mig som en svikare, jag vill så gärna att han ska vara glad och trygg. Han är trött på morgonen. Kanske beror hans humör på att hans sömnrytm rubbas. Kanske känner han sig inte trygg. Kanske finns det en anledning som vi inte känner till. Kanske, och med största sannolikhet, hade det varit enklare om vi kunde resonera med honom, om han kunde förklara och beskriva vad han känner. Vi vet att han har varit en glad och nöjd kille hela sommaren. Jag grät när jag mötte Ulice utanför dagis, jag grät när jag åkte till jobbet. Torkade tårarna. Men bröt ihop när en snäll kollega frågade hur det var. Jag ringde BVC - bad tanten ta reda på hur långt remissen till utredningen har kommit, och hon lovade undersöka det. Finns det något som vi kan göra för att underlätta för honom? Jag har försökt prata med honom ikväll, förbereda honom inför dagisdagen imorgon, och Anders och han hade tagit fram kläder som han ska ha imorgon. Imorgon är en ny dag. Imorgon tar vi nya tag. Idag orkade jag inte hela vägen.
Ikväll har jag varit och ridit en unghäst som heter Carl. Och när jag kom hem gick jag en runda med hundarna och tränande lydnad med Stimma - det gick bra, det var bara i skallets tystnad som hon gav ifrån sig ljud.
Nu är det skönt att sitta i soffan! Och det komemr bli skönt att gå och lägga sig!

26/8; 15 år!

Man kan nästan inte tro att det är sant. Anders och jag har hållit ihop som ler och långhalm i 15 år idag! Känslan finns kvar. Samhörigheten. Kärleken. Inte för en sekund har jag funderat över att jag inte skulle vilja leva mitt liv tillsammans med honom. Däremot kan jag känna en stor rädsla när jag tänker på motsatsen... Det är så självklart. Så kompromisslöst. Så enkelt. Jag tror att vi är gjorda för varandra! Kanske beror det på att vi var så unga när vi träffades - 17 år. Allt jag minns är tillsammans med honom. Jag är hel. Jag är tacksam.
Ikväll har jag ridit. De gick bra. Nu är det Sugar rush, och sedan läggdags!

25/8; tisdag

Nu börjar jag bli trött. En jobbdag - en hyfsat bra sådan, om jag bara slapp ha en åtta i matte... Några högljudda pojkar som stör, som inte tar tillsägelser, som spottar på andra - som gör mig till en tråkigare människa... Sedan åkte jag och byte Klaras skor - jag hade fått två vänsterskor. Och efter det åkte jag till stallet och red Filippa, och så löshoppade vi tå hingstar. Nu har jag duschat, pussat barnen, och lagt ut ett spår som jag strax ska ta innan det blir för mörkt. Hoppas att ni har haft en bra dag!

sista bilden - festen närmar sig sitt slut


Tack för festen kära vänner. Lycka till med fortsättningen av livet tillsammans. Hoppas att er Dag blev ett minne för livet - något att tänka tillbaka på. Jag kan känna mig avundsjuk på de som ännu inte har gift sig. Jag minns år dag - som en av de roligaste! På onsdag har vi varit tillsammans femton år!
För att se alla bilder får ni klicka på "bilder" eller "augusti" i högermarginalen.

ta hand om trollen


hejdå till trollen


lyftet


kusiner


lyckliga


ingemar och ritzo


min fina man!


söta!


hela familjen samlad


familjen åkesson/carlsson


många fina bilder!


jag


brudparet


Fina Helen och Ulf; 22/8


Klaras första skoldag; 19/8


Linus på väg mot dagis


16/8; Nours kalas


Ulfs svensexa; 15/8


24/8; måndag

En blogg som inte uppdateras är en dålig blogg, men tiden har inte räckt till... Jobb. Klaras lilla häst i fredags. Hon var så duktig - galopperade själv! Och så kom grannarna in och åt fredagstaccos. I lördags var det sök- och spårträning, uppletande och lydnad. Det kan gå bättre, men definitivt sämre! Och så var det bröllop - Helen och Ulf skulle vigas i Kronobergs slottsruin och vi skulle ta kort innan. Vi har ju alltid varit för tidiga - och därför har vi tränat på att komma lite sent, det är ju så tråkigt att alltid behöva vänta på alla andra... Men nu har det nog vänt. Nu är vi inte lika tidiga - och det blir nog värre att ända det? Vandringstrollen glömde vi hemma, mina skor kunde vi inte hitta (undra om Anne har dem?), Hiho skulle ha medicin (för just det - han ar hos veterinären i fredags eftersom han fått en varig knöl på benet. Hon kunde inte säga vad det är, och kanske måste den opereras, men vi fick börja med antibiotikakur.)... i hann ju såklart ändå. Och det blev en del riktigt fina kort på de fina människorna. En trevlig kväll, med go mat och skön stämning. Vi fick bo hos Ulle. Barnen var i Moheda. Och Eric och Sandra passade hundarna - men de stackarna möttes av en brunlackering - Kenzo hade inte klarat dagens träning och stress utan blev dålig i magen...
Igår körde jag ett par spår, och under liggtiden så sprang jag en runda. Stimma har inte varit klockren på upptagen, därför körde jag två korta spår. Ett gick bra, och det andra valde hon fel håll, men vände självmant - men på tävling kanske det hade varit utanför rutan? Jag körde ett lydnadspass oxå. Och så blev gräset klippt.
Idag har det varit jobb, och så hade Klaras foppatoffel gått sönder så jag skulle köpa nya - men kom hem med två vänsterfötter... Vi gick en runda med hundarna, körde ett uppletande - där Keno vann dagen till ära - och så stannande Anders hos pappa och fixade lite med en "ny" åkergräsklippare. Klara hade cyklat omkull och slagit sig i knät.

19/8; onsdag

Trött - jobbat en massa. Sliter för mina elevers bästa. Räcker inte till. Blir lovad resurser - men det finns inga. Man börjar i fel ände. Prioriterar konstigt. Och så all denna oeffektivitet...
Men så har jag varit och ridit. Fick ny energi tillbaka. Och imorgon är en ny dag! Nu ska jag titta på Sugar rusch och äta Smash från Norge - köp det om ni är där!

18/8; tisdag

Imorgon är sommarlovet slut även för eleverna. Klara ska börja ettan! Lilla stollan! Nu sitter det många förväntansfulla barn hemma, nu sitter det många rädda barn hemma, nu sitter det barn hemma med tankar inför skoldagen imorgon. Jag hoppas att de får en bra dag - men jag vet att många inte kommer få det... Jag önskar att verkligheten hade varit annorlunda...
Idag jobbade jag, och så fick jag ett SMS om att de skulle rida klockan fem, och undrade om jag ville följa med. Jag blev såklart sugen, men fick inte tag på pappa, men ringde Lena, som ställde upp som barnvakt åt mina små älsklingar! Det var skönt att få komma ut en sväng. Sedan var det bara att gosa en stund med barnen och gå och lägga dem. Sedan tränade jag Stimma - hon gick riktigt bra idag!
Snart kommer Eric förbi, han ska byta bil - imorgon är det Daewoons tur att servas, och Eric - klippan eller kickan - har lovat att även fixa det! Anders följer med K till skolan, och jag åker och tar hand om andra skolbarn - min klass börjar nu nian! Kanske blir det första gången jag lyckas följa en klass från sjuan till nian?

Morot - och banankaka

Från Buffé.

Ingredienser
Portioner: ger ca 10 bitar
3 morötter (ca 300 g)
1 mogen banan
2 dl vetemjöl
1 msk bakpulver
2 tsk malen ingefära
2 tsk kanel
2 ägg
2 dl råsocker
1 dl olja (t ex olivolja)
1 dl riven kokos
matfett och riven kokos eller ströbröd till formen


Gör så här
1. Sätt ugnen på 175°C.
2. Smörj och bröa en sockerkaksform eller liknande med kokos eller ströbröd.
3. Skala och riv morötterna grovt. Skala och mosa bananen med en gaffel. Blanda mjöl, bakpulver, ingefära och kanel.
4. Vispa ägg och socker vitt och fluffigt. Tillsätt mjölblandningen i äggvispet.
5. Rör försiktigt och tillsätt sedan olja, morötter, banan och kokos. Blanda väl och häll smeten i den smorda formen.
6. Grädda 30–40 minuter i ugnen. Låt kakan svalna i formen innan den stjälps upp.

17/8; måndag

Ett leende på läpparna. Dagens föreläsning ar så mycket bättre än vad jag någonsin trodde. De brukar vara långtråkiga, jag brukar skruva på mig, titta på klockan och önska att jag var någonananstans. Men idag ar det annorlunda.
Idag var
Michael Södermalm på besök. Han berättar hur vi kommunicerar med honom. Hur laddad han är för dagens föreläsning, han berättar hur vi känner. Han sätter oss i pole posistion. Han undrar vad är skillnaden som gör skillnaden? Vad är det som gör det bästa (lycklig, glad, positiv, framgång, flyt, pigga) bäst, och bättre än bra (olycklig, sura, negativa, motgång, oflyt, trötta)?
Det handlar om inställningen - vad man har bestämt. Vem är jag? Vem vill jag vara? Vem behöver jag vara?
Allt jag behöver för att vara bättre och må bättre - finns redan inom mig!
Vad är det som ger dig energi? Se videon.
Eliminera prestigen. Släpp hörnflaggorna. Den som är mest flexibel vinner.
Alla gör så gott de kan - utifrån de förutsättningar, kunskaper och erfarenheter och resurser de har just nu.
Det finns alltid en orsak bakom varje beteenden.
Det viktigaste i ledarskap är att en ledare först måste kunna leda sig själv.
Behöver du ändra någon annan och du ändå inte blir nöjd - ändra dig själv. Vad vill du med din nuvarande situation och vad vill du i framtiden? Utgå från det du vill. Rädslan får oss att utgå från det vi inte vill. Välj Fokus. Det du fokuserar på - är det du får. Det du fokuserar på är det du känner. Om ni inte har sett videon måste ni göra det.
Det är så lätt att fastna vid plåsterlappar och inte se vidderna. (Föreläsaren hade en liten plåsterlapp i pannan...) Om jag hänger upp mig på små saker - kanske jag inte är större än så...
Vem har sagt att det är lätt?
Attityden är viktigare än resurserna! Vad som händer i livet är inte det viktigaste - utan hur du väljer att reagera på det som händer.
Reflektera. Prioritera och Agera.
Och de tre i-na: informera, involvera och inspirera. Se. Ge. Le.
Laget är viktigast. Tänk dig Zlatan - en bra fotbollsspelare, som har fått hjälp att bli en bra lagspelare.
Du sätter gränserna. Ha en tändande målbild i första hand. Och en realistisk målbild i andra hand.
Välj rätt umgänge.
Hitta strategier för att hamna i positiva/glada/kärleksfulla känslan. Det handlar om kroppen, knoppen och fokuset.
Respektera - se olikheter som en tillgång. Ge positiv feedback istället för kritik. Ha kul - avspänd effektivitet.
Alla är utsända att träna på.
Träna på :
1) Se det du vill se! Se det du vill ska hända!
2) Känn det du vill känna!
3) Hör det du vill höra!
Passion! Tyck om. Det är det som gör skillnaden som är skillnaden...
"Jag är frisk, jag är fri, jag är full av energi..."
Saxat från en krönika av M. S. :
"Tänk om det är så att vi människor är döda längre tid än vi lever. Blev du inspirerad? Knappast! Men det är ju en intressant tanke utifrån det perspektivet att om det är så att vi bara har ett jordeliv och det är så oerhört skört och bräckligt varför då inte ta ett beslut att verkligen vilja leva fullt ut ännu mer.
Vad menar jag med det? Jo, börja lev ditt liv ännu mer så som du egentligen vill leva det. Det är så lätt att göra massor av saker som vi inte vill på ren rutin eller att vi vill massor av saker som vi inte gör. Hur kul låter det på en skala?
Låt inte livet vänta, för som du vet går det inte i repris! Det är viktigt att varje dag ta tillvara på varje liten stund och känna tacksamhet för det man har. Ibland undrar jag om man måste drabbas av något hemskt för att uppskatta allt man har i livet?
Självklart behöver det inte vara så utan allt handlar om självinsikt, ödmjukhet och viljan att vilja leva ett roligare och rikare liv. Du äger all den makt och kraft som du behöver för att förändra ditt liv och leva mer så som du önskar.
Låt inte rädslan styra utan ha modet att bestämma dig för det du verkligen vill. Fokusera på rätt saker, tro på att det är möjligt och alliera dig med människor som stöttar och inspirerar dig. Du har en enastående förmåga att skapa det liv du vill ha!
Problemet är att vi lever i tron om att det är yttre faktorer och omständigheter som formar och bestämmer våra liv. Då är det lätt att falla in i en offerroll än att mer själv vara skapare och regissör över sitt liv.
Självklart påverkas vi alla av yttre faktorer och omständigheter men det viktigaste är ju inte vad som händer utan hur du väljer att reagera och förhålla dig till vad som händer. Det är här bl a som den mentala träningen kommer in.
Träna dagligen dina tankar på att mer föreställa dig det du vill ska hända än tvärtom. Förutsättningen att du drar till dig mer av det du vill än inte ökar då dramatiskt. Testa själv får du se! Vad väntar du på? Ta ett beslut och kör så det ryker!
Nyckelorden som kommer att hjälpa dig är, reflektera, prioritera och agera! Lev livet och upplev allt gott som det medför! "

Jag har hört det förrut, men det tål att höras igen. Ikväll har jag träffat Lina och hennes barn. Ulrika kom in en stund.
Jag hade bakat en morotskaka. Sandra och Eric kom förbi - Eric ska lämna in vår bil på service imorgon, eftersom A är i Norge.Tack för trevligt sällskap. Tack för hjälpen.  Tacksam.

16/8; söndag

Anders kom hem från dagen, kvällen och natten med den blivande brudgummen. Han var sliten, men glad och nöjd och trött i kroppen. Hoppas att Uffe också hade ett trevligt dygn! Vi har varit i Moheda idag - Nour ska fylla år, och de ska tillbaka till Libanon så hon skulle firas. Vi fick god mat och god blåbärspaj. Anders och jag passade på att åka ut i skogen och körde ett uppletande med alla hundarna - det gick bra, och så gick vi en runda (och hittade kantareller till kvällsmackan) medan spåret fick ligga en stund. I torsdags när jag spårade missade S två pinnar - det tillhör inte vanligheterna. Idag tog hon pinnarna bra, men tog bakspår. Ikväll har jag klippt gräset.
Imorgon väntar jobb igen - en dag på katedral med gymnasielärarna, en föreläsning som jag inte vet vad den ska handla om, och träffar med andra lärare. Tanken är säkert bra, men just nu vill vi bara ägna oss åt det vi ska göra på onsdag, det som ska hända på vår skola, det som verkligen spelar någon roll - just nu... Anders åker till Norge imorgon.

15/8; lördag

Nu sitter vi i soffan. Regnet öser ner. Anders är och leker med Ulf som ska gifta sig. Klara har spelat fotboll hela dagen och jag och Linus har varit i Tingsryd och tittat på hästar. Malin och Sara tävlade - i första klassen gick den runt båda två, och Sara med Rebecka var felfri. Rebecka rev sedan i andra klassen, medan Malin och Elektra vägrade ut sig. Linus klarade dagen bra. Lite rastlös vid några tillfällen. Men jag fick en kommentar av Sara: "Det får nog dröja länge innan jag skaffar barn (hon är 25 - som jag ar när jag fick K), du har ju ett så enormt stort tålamod!" Har ni hört? Jag har tålamod! Men jag inser att jag har tålamod ibland, i vissa situationer. Och kanske lite mer när det gäller mina egna barn... Det är ju mycket man gör för sina barn - som man inte skulle gjort för någon annan... Vi badade bubbelbad när vi kom hem, åt lite mat, och landade sedan i soffan.
Fortsatt trevlig helg!

Text av Mauro Scocco

I sommar har det hänt så mycket tragiskt runtom i Sverige. Unga människor har dött i bränder, i trafikolyckor och de har blivit offer för våld och blivit mördade. En sexåring drunknade i Växjösjön förra veckan i går var hans dödsannons i tidningen. Scoccos låt "När det otänkbara händer" fanns i texten, det finns liksom ingen mening med det otänkbara som händer. Man får ta ett steg i sänder. Man måste. Det går. Det är svårt. Solen skiner. Andras liv fortsätter - och man kan inte förstå att de bara fortsätter som om inget har hänt. Man kan inte förstå Något när ödet ger dig något du aldrig ville se. Livet är så bräckligt. Jag skakar på huvudet. Tårar bränner.

När det otänkbara händer
Som ingen människa kan förutse
När ödet ger dig en hand
du aldrig ville se
Kan någon se nån mening
i något av det som sker
Varför drabbades just du
Varför just här och nu

Du har en lång mörk väg framför dig
Som du aldrig tänkt att gå
Man får ta ett steg i sänder
Vad ska man annars göra
När det otänkbara händer

Inget hörs och inget syns
När en värld plötsligt bryts itu
Dagar kommer och dagar går här
Solen skiner som förut
Det är nåt vi gärna glömmer
Det här livets bräcklighet
Och för dom som lämnas kvar
Bara frågor inga svar

Du har en lång mörk väg…

Du kommer klara det här
Ge det den tid det tar
För varje vilsen människa
finns en väg tillbaks

Tillbaks…

Du har en lång mörk väg…

14/8; trött fredagskväll

Benen är trötta - kanske efter löprundan i kväll, kanske efter gående på jobbet. Huvudet är trött. Jag vilar i soffan. Vilar ut efter intryck, möten mer eller mindre informella och diskussioner om det jag tycker är mer eller mindre meningsfullt. Jag har hunnit inse att en lärare som jag knappt trodde var mänsklig - nästan fick en liten tår när hon tänkte på att hon skulle lämna sina små barn på dagis varje dag - tidigare var jobbet allt för henne... Igår var det en sammankomst med över 400 lärare i rekorsområdet. Massa tanter. Bordsplacering. En föreläsning om - jämställdhet av Lars Einar Engström. Och den debatten är viktig - men den får mig att skruva på mig, tröttna. Jag om någon borde aldrig stå att föreläsa en timme framför trötta elever som säkert tycker att det jag pratar om är ännu tråkigare än vad jag tyckte om ämnet igår... Dessutom ar han en duktig föreläsare, som kom med många bra exempel. Men jag är kluven. Jag vet att kvinnor halkar efter såväl lönemässigt som karriärmässigt när de är hemma med barn en längre tid. Jag vet att många kvinnor tjänar mindre än män med samma arbete. Jag vet att kvinnor ligger sämre till att få ett jobb om man väljer mellan två stycken - en man och en kvinna i trettioårsåldern. Men å andra sidan skulle jag inte Vilja att man var tvungen att dela föräldraledigheten lika - men jag förstå att kvinnor hade fått en annan behandling på arbetsmarknaden om det automatiskt var så... Jag satt och SMSade samtidigt som jag lyssnade. Jag satt och irriterade mig på grannen som tuggade tuggummi med öppen mun - och dessutom ett tuggummi som luktade illa... Jag tittade på folket omkring mig. Jag småskrattade åt hans skämt, och åt en tant som skulle försöka ta sig från första raden genom 400 stycken, genom att försöka "smygspringa" och fånigt le samtidigt. Och såklart hade i en massa uppgifter att lösa under middagen. Den yngste vid bordet fick bli bordsrektor - jag har alltid varit yngst i alla sammanhang, men sakta börjat inse att jag inte Alltid är det längre... Men igår var jag yngst... Och så skulle det bli en överraskning framåt kvällen - opera! Jag hade hellre sett ett godisregn! Kanske är det en generationsfråga - och som sagt jag ar ju bland de yngre i sällskapet...
Klara har varit på fotbollsläger idag, det fortsätter imorgon. Linus och jag ska åka till Tingsryd och titta när pållarna som jag brukar rida ska tävla där.
Ha en bra helg!

12/8; onsdag

Jobbat, ätit god lunch på Villa vik, varit på möte på BUP om en elev - och då gick mina tankat till den dagen då vi sitter där efter Linus psykologutredning. Nu berör mig orden, givetvis - men då kommer nog fler känslor vara inblandade. Sedan åkte en och red en lång runda i skogen - det var duktiga hästar som jobbade på utan att vara alltför stissiga! Nu har jag ätit, duschat, och träna flera inkallningar med Stimma - det gick bra! Nu är det fullt fokus på Sugar rush!

11/8; tisdag

Idag har jag jobbat. Varit där. Varit närvarande. Kramat folk. Pratat. Minglat. Städat. Överlevt. Utan ångest. Jag var glad. Hade trevligt. Det vill bli bra.
Jag lämnade på dagis efter att i hade ätit frukost hemma. Limpan ville inte släppa mig. Bara kramas. Men han grät inte. Och han hade inte kissat ner sig på hela dagen!
Ikväll har jag tränat på klubben. Ett uppletande. Och lydnad. Stimma kändes lite slö, till och från. Men allt utom inkallningen var bra - den fick jag ingen riktig fart på. Och så var det trevligt att ta en fika och prata lite med goa vänner.
Nu väntar duschen.

Pannkakslunch på bryggan; Linus Annie och Klara


För att se alla bilder så får du klicka på "bilder" eller "augusti" i marginalen. Det är inte så svårt att förstå varför man får lätt jobbångest när man ser dessa bilder... Men det är också detta jag ska tänka tillbaka på... Se och njut.

9/8; holmarna igen. Sa jag att Linus härmas?


k


kenzo - inte alltid så snygg


stimma


a och h


hiho


hiho


8/8; utflykt till holmarna. Här gosar Limpan och jag


ramkvilla värdshus


ramkvilla spa


huvudpersonen denna kväll


5/8; kväll för Helen


eric ska ta sig hem


eric vilar


fest


Linus & Jag


30/7; kräftskiva. Här K och Sandra


sofia


29/7; bad i v-lövssjön


linus raka led


bad


vila för mamman och limpan


bad


lunch


linus & jag lagar mat


l & k!


linus & eric


k fiskar


Mina älsklingar


25/7; utflykt till slinkön


10/8; måndagsångest

Ja så kom den - känslan av att inte vilja jobba. Känslan av att jag har det bra som jag har det. Känslan av att inte hinna med nu - nu när jag är ledig - hur ska jag då hinna med allt när jag jobbar? Samtidigt som jag är så oerhört tacksam och glad över att ha ett jobb att gå till. Ett jobb där jag faktiskt känner att jag gör skillnad. Ett jobb där jag behövs. Barnen och jag tog en sväng till stan - köpte lite nya kläder till dem. Hundmat. McDonalds. Sedan åkte vi hem, gick en runda med hundarna och hittade fyra kantareller och gräset blev klippt. Även hundgården fick en ansning. Och inuti mig växte tidsbristen upp. Hopade sig. Satte sig i halsen. Fick barnen i säng. Klagade lite på K som har ett enda virrevarr på rummet och i garderoben. Fick lite dåligt samvete när jag såg hennes nedstämdhet. Hon bara tar emot. Hon är ju så snäll. Vill så väl. Tittade på Himmelblå, och Anders cyklade en runda med S. Det fastnade en låt av Markus Krunegård i huvudet... Så sant - ibland gör man rätt - ibland gör man fel. Man får leva med det. Och andra också...
Jag skulle springa efter men trampa snett
Ibland gör man fel, Ibland gör man rätt
Hon skrek ”stanna bilen kom igen bestäm dig”
Så jag stängde dörren och tänkte sen
Och när jag tänker efter såhär långt efter
Så kan jag se hur fel det blev

Ibland gör man rätt, Ibland gör man fel, lev med det
Ibland gör man rätt, Ibland gör man fel, lev med det

Det är inte hur man har det
Det är hur man tar det
Och när man längtar tar saker tid
Det är nåt mellan oss, mellan oss och världen
För långsamt, för snabbt men aldrig i takt
Vi vill ju bara andas
Sova och andas omvartannat inget mer

Ibland gör man rätt, Ibland gör man fel
Lev med det
Ibland gör man rätt, Ibland gör man fel
Lev med det

Du tittar i din atlas, bläddrar och gråter
”Vad är det med dig?” Säg det
Alla kartor och städer, vatten och platser
Som vi aldrig ska få se
Det är halt och farligt men vi måste få luft
På promenad i vår gamla hemstad
På juldan alla svarar att allt är bra och vet du vad

”Jag skulle till Prag men hamnade i Polen
och träffade Ted och nu ska vi ha barn
och jag skattar mig lycklig som körde fel
när jag vet hur rätt det blev”

Ibland gör man rätt, Ibland gör man fel, lev med det
Ibland gör man rätt, Ibland gör man fel, lev med det

Jag ser dom klättra i träden för att se mer av världen
För ett vidsynt liv precis som vi
Det var tropiska nätter och vi låg vakna på taken
Och såg ut på stan vi bodde i
Som var vår och som var stor och tuff och hård
Och skulle bli för liten sen men det visste vi inget om än

Jag ser dom klättra i träden för att se mer av världen
För ett vidsynt liv precis som vi
Och din morsa var lycklig igen med nån ny kille igen
Dom stod och pussades på balkongen
Sen en vecka senare var det inget mer med det
Hon stod och rökte och skrek under fläkten
”Jävla karlar varför ska det vara så förbannat svårt
och ni två hör på se upp så att ni inte också blir såna jävla svin”

Vi tog på bästa skjortan och gick ner på karneval
Fyrverkerier, gratis bio nere vid Palace
Alla var där vid strömmen i drömmen
Vi ville bli nåt
Glöm inte bort oss
Alla vid Palace nere vid strömmen i drömmen

Och jag stal Emma från Anders som var trummis i bandet
Han grät och sa att allt var lugnt
Vi ville spela surf men det blev mest punk
Hårt skoningslöst och tungt
Du hade slutat äta när ni slutat prata
Du hata allt och ville dö och det anförtrodde du mig och sa:

”Markus jag är din tjej men berätta inte för nån
du verkar va sån man kan lita på”
Men jag som aldrig hade blivit kysst
Kunde inte va tyst och dan efter läckte det ut
och du gjorde slut

Ibland gör man rätt, Ibland gör man fel, lev med det
Ibland gör man rätt, Ibland gör man fel, lev med det
Ibland gör man absolut ingenting men det blir fel ändå
Ibland gör man rätt, Ibland gör man fel, lev med det
Ibland gör man rätt, Ibland gör man fel, lev med det

All den här tiden som jag vilat och velat
Vilat och väntat och kastat bort
Inte nu, kanske sen kommer jag också tycka
Att allt dåligt för med sig nåt gott

9/8; söndag

Ännu en skön sol- och baddag. Barnen, hundarna och vi har njutit. armt i luften och i vattnet. Ikväll red jag en runda - det gick bra. Och på morgonen spelade A golf - han hade spelat jättebra; 4 över par och sänkt sig till 8,3! Jag körde ett lydnadspass med Stimma oxå - hela tiden med vår härmapa; Limpan, i ögonvrån. Han gick fot, gjorde inkallning, kröp, hämtade bollar, apporterade, skallade och hoppade över hindret. Den här sommaren har han verkligen börjat härma andra - både det andra gör, och det andra säger. Han har haft en bra sommar. Lärt sig mycket. Varit nöjd och harmonisk. Fått sova ut på morgnarna. Och idag har vi inte bytt kalsonger en enda gång!

8/8; lördag

Soliga dagar = få blogginlägg. Och det har varit sol de sista dagarna. V har badat. Idag var vi på Holmarna. Hundarna fick följa med. Stimma fick ett spår. Sedan cyklade och sprang jag en runda, innan vi åkte till Moheda för god mat och liten (21 personer) släktträff.
Det kommer bilder en dag - kanske en regnigare dag? Bland annat från "möhippan" eller "den trevliga kvällen" som vi ville ge vår bästa Helen. Igår fick vi god fredagstaccos av Sandra och Eric. Nu är det snart läggdags. Anders ska spela golf tidigt imorgon, och jag ska rida på kvällen. Imorgon är en ny dag, en dag närmare semesterns slut... På ett sätt känns det som om mitt år börjar efter sommaren. Kanske beror det på att jag varit i skolans värld hela mitt liv? Förväntningarna är alltid större efter sommaren än efter nyåret. De största förändringarna brukar också ske efter sommaren. Nya klasser. Nya elever. Nya möjligheter. Nya problem. Och aldrig är jobbångesten så stor som efter ett skönt lov - en skön semester. Där hela familjen har njutit och varit tillsammans... Men det är två dagar kvar...

4/8; tisdag

Igår fick min fikasjäl vad den behövde. Jag satt i uterummet i olika konstellationer från morgon till kväll - fikade, åt och pratade. Jag tror att det ar tur att jag hade bestämt att jags kulle rida på kvällen - för själens skull. Jag red Philippa, som började rundan med att stegra sig några gånger. Jag trodde faktiskt att vi skulle slå runt, men det gjorde vi inte. Sedan red vi en runda i skogen. Det gick bra. På förmiddagen var Sara, som jag gick i skola med, och hennes dotter. Sedan dök pappas syster upp, och senare Margareta, Anna och barnen. Trevligt.
Idag åkte barnen och jag till stan. i gick en runda, åt lunch och fortsatte sedan till Strandbjörket för lek och fika. När vi kom hem klippte jag gräset. Och sedan åkte jag och red igen. Den här gången red jag en treåring vid namn Curre. Såklart rättså oerfaren och outbildad - men vi klarade alla gångarterna. Malin, en av de andra tjejerna red också en treåring, och trillade av. Det gick dock bra, förutom att det gjorde lite ont i armen. Efter det ar det den treåriga hingstens tur att få lite träning.
Nu är A ute och springer. K sover över hos Agnes och L har lagt sig. Imorgon är det nya äventyr...

2/8; söndag

Mycket har hänt sen sist... Jag drack rödvin hos Winninge. Så trevligt att träffas! Kom hem - och läste mina mail, "du är välkommen till oss kl 10 imorgon för att provrida,... vi behöver hjälp... det är en ridlärare som rider här som beridare och hennes lillayster som har ått ridgymnasium...". Klockan tio infann jag mig hos Sandström, som bland annat ar ött upp Spender S. Det gick väl rättså bra. Jag red årets föl 2001. Och idag var jag där igen. Red en annan häst. Och imorgon var jag välkommen igen... Oups.
Vad har vi mer hunnit med? Kräftskiva här hemma i torsdags, med Sandra och Eric. Det var en farlig kväll, med den goda drinken, vin, snaps... Och så har det varit fint väder! Två dagar med sol, och lite bad i sjön i helgen. I fredags hann vi med en sväng till Zeini - och den här gången vågade Linus rida. Första gången han ville sitta på Z! Och så tog vi en fika hemma hos Mia och Jonas i deras nyrenoverade fina hus! I lördags körde jag ett sökpass med Kenzo. Det gick bra - och det var trevligt att träffa "gänget" igen. I eftermiddag var det kalas för Ebba som fyller 7 imorgon. I kväll hade grannarna kommit hem, snabbt svängde vi ihop en blåbärspaj, och tog en fika med dem. Imorgon börjar A att jobba igen... Snart höst!