flisas

Det gick bra på jobbet. En vanlig dag. Fick ihop det. Första utvecklingssamtalet avklarat.
Anders var med Linus hos talpedagogen. Han är sen. Han har litet ordförråd. Och när de är tre "bör" de kunna treordsmeningar - men det anväder inte Linus, och om det beror på hans bristande ordförråd eller något annat är ju svårt att säga. Man kan inte veta varför ett barns språkutveckling är försenad - det kan ju bero på vätskan i örat, men man vet inte säkert. Vi fick lite råd; t.ex. att läsa och leka på tu man hand med honom en stund varje dag, försöka förstå vad han vill förmedla och försöka sätta ord på det för honom och spegla, alltså återberätta, det han vill säga i mer riktig formulering och språklig form - då visar man att man förstår och ger honom en modell för hur det ska låta. Vi får en återbesökstid, och ska delta i en grupp där man ger tecken som stöd för talet.
Det känns bra, men visst har man många frågor, och mycket man undrar över.
Nu sitter jag och tittar på "familjen Annorlunda". Barnen har lagt sig. Anders jobbar. Te väntar.

.. en trevlig dag, god mat och perfekta bullar - samt att ni tar hand om Stimma så bra! Men glöm inte att ta med henne ut nästa gång...

Det är helt otroligt att denna lilla hund har en sådan fantastisk vilja att springa, varje vecka i sökrutan.

Snart är helgen, och därmed sportlovet slut. En skön vecka, med barnen och vänner, snö och sol. I går tränade vi sök. Bilder kommer. Hiho var halt igår, och jag blev lite orolig när jag kände en rättså stor knöl på benet - knölen har nog funnits där tidigare, men nu är den större. Idag haltade han dock inte. På kvällen va vi hos Eric och Sandra. Fick så god mat: pasta, blandad med cream fraiche paprika/chili, steks paprika och purjo samt kräftstjärtar, och till det sallad. Och till efterrätt den "underskattade", eller åtminstone alltför sällan gjorda fruktsalladen. I fredags var vi Torne och fick Flygande Jacob och marängswiss - två trevliga kvällar på en helg. Idag var vi i pulkabacken - i går kväll snöade det massor, men tyvärr blev det töväder idag - och så fick vi nybakta bullar av Helen, samt pasta och köttfärssås. I eftermiddag har vi smaskat på semlor och barnen och Anders byggde en stor snögubbe och en fin snölykta.
Sista meningen får bli ett grattis till Sofie och hennes Donna som klarade ettan idag! Jag är imponerad av er!

Linus och datorn trängs i knät. Stieg Larsson, Linus (det fullkomligt bubblar ord från Linus - jag vet inte om det beror på öronen, men ord kommer det!) och pippi försöker överösta varandra. Jag städar - vet inte hur många gånger jag har dammsugit den här veckan. Ibland flera gånger varje dag. Solen avslöjar. Jag har putsat ett par fönster. Med Stieg i lurarna. Ska byta gardiner, men de är i tvätten. Jag tog en paus i städningen och fikade med Linus i stället. K är hos en kompis. Samma kompis K hade tänkt ringa, ringer precis efter frukost. De skulle åka skridskor. Lie sol. Fint vinterväder. Linus och jag ska nog snart gå ut oxå. Senare ska vi till Klaras lilla häst, och fira Tilda. Men nu är pausen slut. Dags att fortsätta städningen!
Tack Mia - för fina ord och upplysningen. Men kanske Måste jag esemstra(K:s ord) dig - det kan ha blivit en tvångshandling...

Linus klarade av bion. Vist föresvävade tanken mig - att lämna bion, men bara för korta stunder. Han var rättså tyst och tyckte om det. Han hoppade från mitt, till Klaras, till Sandras knä och knaprade godis.
I eftermiddag fikade vi, efter en kort sväng på stadens gator, och barnen gick ensamma över ängen till pulkabacken. Jag kunde se dem hela tiden - de var så stora och duktiga. Kämpade upp och ner i backen, med pulkan i släptåg.
Och nu har jag varit med K på gympa, och K fortsatte till bion i byn.
Det känns som om vi har slagit ihjäl dagana bra. Det känns som om jag kan vara ledig längre!

Ridningen var hur kul som helst! Det gick så bra! Vi var ett team! Vi klarade den övningen som gick så dåligt förra gången. Fattningarna gick perfekt! Underbart. Lika nöjd jag blir i kroppen när det går bra - lika dåligt mår jag när det inte går bra. Jag minns de morgnar när jag varit tvungen att träna lite lydnad innan jobbet - för att kroppen inte kan få ro förrän det gått bra... Jag minns de dagar jag knappt kunnat jobba och fokusera, för att träningen dagen innan gått dåligt... Jag tror inte att jag lägger lika stor vikt vid det nu för tiden, men ibland får jag bakslag. Vill vara duktig. Lyckas. Visa. Bevisa.
Knät funkade däremot inte så bra. Det gick inte att rida lätt. Det fanns ingen kraft i det, och det "glappade". Men idag tror jag att det känns bättre. Hoppas.
Idag väntar bio med Sandra och barnen. Vad har jag gett mig in på? Linus ska gå på sin första bio!Sedan är det gympa med barnen i kväll, och sedan ska K på bio i bygdegården ikväll.
Ha en bra dag!

Snart ridning. Jag vet inte hur det ska gå... Knät är så svullet och gör väldigt ont. Fan - rent ut sagt... Tror inte att jag berättade att jag fick tag på ridläraren förra veckan - bad om ursäkt än en gång. Jag om någon vet ju hur ont det gör i själen när någon blir sur och beter sig illa mot en speciellt om man inte kan göra något åt det, eller inte ar gjort något direkt fel. Att bli oskyldigt skälld på... Idag får jag ge henne en kram, förklara - och hoppas att det går bättre den här gången.
K är hos Sandra och Eric - tidigare var jag och L oxå där och fick gott fika. Linus tittar på Pippi. Anders spelar innebandy.
L var hos tandläkaren idag. han gapade, nästan... Bet ihop om spegeln. Men tandläkaren såg nog det hon skulle - nästa i alla fall... Sedan var vi på stan. Shopade. Åt mat.

En solig tisdag.
En ledig tisdag!
En tisdag med vänner.
E tisdag med barnen och Åkesson i pulkabacken! Fika i solen som Helen hade fixat. Underbara Helen! Tyvärr gjorde jag en vurpa vid första åkturen med linus på snowracern - och slog i mitt dåliga knä...
Linus verkat må bra. Och ibland tror jag, fast det kanske bara är jag som Vill tro, att han faktiskt hör bättre. Ha hörde flygplan vid ett par tillfällen. Han skrattar högt. Lyssnar på sitt skratt. Läkaren trodde att vi skulle märka skillnad redan idag men jag vet inte hur jag ska märka skillnad. Han kan ju inte säga att han hör bättre?! Jag kan bara gissa... Idag fick vi förreste en tid till logopeden oxå - redan på måndag.
I eftermiddag, efter en tur till McDonalds, städade jag, och sedan kikade Sandra förbi. Kaffe och semla och sedan promenad. Sandra hade blivit staylad - klippt och sminkad för före/efter kort i tidning hon var så snygg! Bilder kommer! På promenaden halkar jag och får mitt onda knä under mig - är man dum ska man lida?!
Nu väntar vi på Anders, jag ska laga lite mat, sedan blir det en lat kväll framför TV:n tror jag.

Vi är hemma, Linus och jag. Min kille. Min modiga, duktiga kille. Han fick medicin som han blev trött av, lekte, skrattade, fnittrade, lekte ännu mer, försökte springa, och trillade, vinglade, skrattade... Fick andas i en mask. Min Linus! Somnade gott. Jag fick dricka kaffe, och sedan kom de och hämtade mig, sa att han varit duktig. Han var klar. Sov gott. Och vakande efter en stund. Läkaren pratade med mig och berättade att det varit en massa tjock vätska - och att det troligtvis och sannolikt gjort att han har hört dåligt och att vi snabbt bör märka en förändring.
Han vakande till, och vi fick åka hem. Nu tittar jag på Mamma Mia, och han ömsom leker, ömsom vilar i mitt knä. Vi har ätit, han sa "macka god"...
Idag får vara en lugn dag för L och mig. Klara är hos Helen - snälla, underbara Helen! Som även tar han om Stimma nu när hon löper. Tusen tack - hoppas att jag kan hjälpa dig någon dag.

Nu har vi sportlov. Nu vill jag bara vara ledig. Det har varit en turbulent vecka, med små konstigheter, som jag knappt orkat med... nya tag - men först eldighet Imorgon ska Linus operera öronen. Jag hoppas att ni alla har haft en bra helg - kunnat njuta av solen och leka snön!

Tack Mia för en trevlig förfest! På bilden: Jag, Mia, Jenny

Här kommer Stimma!

Klara är nog en av de modigaste jag känner - 2 av te tänder har hon nu dragit ut själv! Nu i veckan var det en i överkäken.

Sitter ensam hemma, ja barnen är ju hemma - men de ligger i sängarna. Andes är ute med jobbet. Vi har hunnit med en sväng hos en gammal vän, Sara och hennes barn. Tack för god fika och en trevlig stund. Sedan fick Linus följa med på gympa - det gick faktiskt bra!
Har rättat lite prov, och sammanfattat dem, dokumenterat, sedan tog lapparna slut och jag kunde inte göra mer... Nu dricker jag te (jag har en liten känning i halsen, sådär lite irriterande, brännande när jag andas, ont när jag sväljer), bloggar och tittar på "Ett öga rött" som en klass tittat på idag och som jag blev rekommenderad att se. Och så har jag en liten känsla av att jag var lite dum igår... Jag var på ridningen. Det gick inte bra. En svag häst i galoppfattningen, jag gjorde fel - hästen blottade mina brister och mina brister var även hästens svaghet... Jag fick inte till det, det låste sig och blev bara värre, och jag förstod inte vad ridläraren sa. Hon sa ara samma sak hela tiden... fast jag inte förstod och så ar lektionen slut... utan lyckande. Och så blev jag upprörd för att det gick dåligt, och jag inte förstod, och så sa jag, säkert i rättså otrevlig ton hur det kändes och att hon haft för korta lektioner. När jag kollade med Sara (vår förra ridlärare) idag hur lång lektionen ska vara så visar det sig att den ska vara 50 minuter - men att jag hela tiden trott, av någon anledning, att den ska vara 60... Jag vill få tag på ridläraren, rätta till mitt misstag, förklara (fast jag bad om ursäkt redan igår för att jag blev upprörd, men jag vill säga att jag hade fel om tiden jag vet att jag hade fel, tala om att ) - men jag har inget telefonnummer, ingen mailadress och ingen svarar på ridskolan. Jag är impulsiv - väger inte varje ord. Blir arg på mig själv när jag inte lyckas. Gillar inte att göra fel, eller vara inkorrekt och oschysst. Ska göra rätt för mig - jag lovar. Heders. Förlåt alla. Som jag någon gång sårat. Jag vill inte vara elak. Nu ska jag bara se filmen. Vila. Vara. Fundera över frågorna i filmen. Mamman som dog, och sm innan hon dog sa att "om du går vilse ska du alltid gå tillbaka till den plats vi sist sågs. Till exempel ett träd i skogen eller fruktavdelningen i affären." Men om den platsen inte finns längre, om den jag letar efter inte finns längre, vart ska jag gå då? "Hem är ingen plats - hem är inuti".

Lyssna!

Grattis Zacke!

I fredags firade vi Anders tillsammans med Henke och Linda, margreta och Gunnar - smörgåstårta och pannacotta.

Igår tränade vi inte sök - men körde uppletande och lydnad innan vi åkte till simhallen med barnen. Linus fullkomligt älskar vatten!

Igår var det också melodifestivalpremiär hos Helen. 7 tjejer samlades och pratade om allt från fistlar och vårdcentralsval, till Freddie Wadling och Kaj Kindvall... En trevlig kväll. Tack Helen!

Om ett par veckor ska vi på Freddie.
 

Jag trodde han var yngre! och när han reste sig och spänstade ut, så höjde vi förvånat på ögonen, eftersom någon hade hört att han varken kunde gå eller stå...

Och när det gäller Kaj - så trodde jag för några årsedan att han var lite rund... Men han visade ju sig vara långt ifrån rund...





Det är rättså roligt hur man skapar sig bilder av någon eller något - som senare visar sig vara totalt fel...

Idag har A varit och K varit och tävlat sök i Karlsamn.  Det började emd en platsliggning där en hund reste sig och en annan, som inte blev provoserad av den första, valde att också resa sig och ge sig på den fösta. När han ägaren till den första hunden höll upp sin hund, så att den andra inte fick tag på den, valde den att gå fram till k, som bara reste sig stelt upp, viade sina gaddar lungt och fick den andra att komma av sig. Den andra hunden kommer bli utredd innan den får tävla igen. Lydnaden gick rikigt dåligt. Och vad det gäller den, så finns det säkert många bortförklaring - lite slaskigt, lite löpdoft på planen osv - men framför allt får vi nog skylla på för lite lite träning. De som inte har sett  K gå ett lydnadspass på träning eller för ett par år sedan på tävling  tror nog inte att han Kan. Men det Kan han. Han är Så duktig, men inte vid kommendering. Men så gjorde han ett supersök - 10mässigt, men som värderades till 9a. Anders var i alla fall supernöjd!

Klara har varit hos en kompis, Linus och jag tog en promenad till pappa och Marianne och drack förmiddagskaffe. I kväll har vi varit där på våffelfika. Och en liten cykeltur med Stimma har jag också hunnit med. Och ett lydnadspass, som gik bra - förutom ett litet skall på utgången på apporteringen. Kankse pga att jag fått upp farten på invägen genom hög förväntning?

E jobbvecka till  innan det är sportlov. Linus har fått operationstid på måndagen. Annars har vi väldigt lite planerat den veckan!

Kram

Är detta Linus om 20 år?

Idag fyller min älskade - mitt allt - år. Visst har han fått konkurrens av barnen - en han kommer alltid få väldigt stor del av mitt hjärta! Ofta får jag höra hur trevlig han är - senast av ett domarpar som träffat honom på tävlingar... Den här dikten skrev jag till honom för flera år sedan:

Du är min, jag är din.

Du känner dig ensam, jag känner mig övergiven av alla.
Du är känslig, jag är vek.
Du är reserverad, jag är vettskrämd.
Du är kelsjuk, jag är dökåt.
Du köper hus, jag lånar en lägenhet i andra hand.
Du har framgång, jag har tur.
Du är stressad, jag är alldeles hispig.
Du är intelligent, jag är listig.
Du är mänsklig, jag är djurisk.
Du har humor, jag är lustig.
Du är sällskapsjuk, jag är social.
Du är tankspridd, jag är virrig.
Du argumenterar, jag grälar.
Du blir arg, jag blir ursinnig, hysterisk.
Du gråter, jag blir melankolisk.
Du blir ängslig, jag får ångest.
Du genomgår klimakteriet, jag får en livskris.
Vad vore jag utan dig?
Vad vore vi utan varandra?


Idag hade Linus kissat på toaletten - han hade visserligen inte fått ner snoppen i toaletten, utan det kom på byxorna - men vad gör det?! Han har oxå sagt "vad är det" och flera andra treordsmeningar. Hoppas att det lossnar för honom nu. Ha en s skön helg.

Igår fyllde pappa år. Imorgon fyller Anders år! Två män i mitt liv.
Lång jobbdag igår, med föräldramöte på kvällen.
Idag var det gympa igen.
Och så har jag tränat uppletande med hundarna. Tänkte köra snabbt, så jag la hundarna (eller sa till dem att lägga sig, men när en låg hade en annan hoppat upp - världens parodi!) precis vid rutan, och skickade vart tredje skick. Alla hittade snabbt och lätt. Sedan körde jag lydnadspass med Keno. Den hunden! Han vill. Vill. Och han kan framkalla sån ilska hos mig. Sån frustration. Han lägger så mycket energi på träning. För mycket. Men Oj vad duktig han är. Mycket åt alla håll, och tyvärr lir det ju ljud. Körde med himmel och helvete. "Tyst" och godis. Mycket positionsträning. Och jag tycker att positionen har blivit bättre. Körde även ett kort pass med Stimma. Hon gick bra. Efter gympan körde varsitt kort pass igen. Den gången var jag inte lika upprörd på keno. Mer sansad. Positionen. Har testat ganska länge med att knappt belöna alls - nu gör jag tvärtom. Matar. Talar om när det är rätt, och fel. Men vill inte skapa för höga förväntningar. Vill inte skapa frustration hos honom. Inte rädsla. Vill att han ska känna sig lugn. Trygg. Utföra ett arbete, utan att lägga så mycket energi på det. Utföra ett arbete utan för stora förväntningar... Men hur gör man när han tycker att det är så j-a roligt, att bara gå - vare sig för och med belöning , som med endast "nej" och "fy" eller allt därimellan?! Han är vårt huvudbry. Han är speciell. Han är perfekt (eller skulle kunna vara om... om...). Han är... vår. Vi har fått så mycket av honom. Lärt oss så mycket. Kommer alltid vara honom tacksam!
Barnen sover. Hockey på TV. Varsin laptop i knät. Kväll. Snart dags för en dusch. Sova. Gonatt.

Linus har varit rättså pigg idag, och om inget oförutsett händer, så blir det dagis för honom imorgon.
Jag har kört ett uppletande. Blev lite irriterad på Stimma, som startskallade, men för övrigt gick bra. Kenzo gick ett mycket bra uppletande. En promenad har vi hunnit med också, och i kväll fick jag ut Anders som körde ett litet lydnadspass. För stjärnor går det snabbt. Kenzo hade skött sig.
Nu tittar vi på TV, jobbar lite, dricker te och äter skorpa, stickar lite - kväll.
Go kväll.

På morgonen var Linus fortfarande rejält slö, men sakta men säkert piggar han på sig! Han är enorm. han vilar sig i form när han är sjuk. Han blir inte gnällig. Vill visserligen gärna var nära, men kinkar inte, utan sover sig frisk igen...
Idag har jag återupptagit ljudbokslyssnadet - det är också fantastiskt. Det blir ju till och roligt (eller roligare) att sortera fyra tvättkorgar (hur skulle vi hunnit det om inte jag varit hemma?) och dammsuga! Och nu ska baljan med kaffe fram och så ska vi titta på VM i utförsåkning (hur skulle jag hunnit det om jag inte varit hemma?). (Fast jag hade nog hellre varit på jobbet och stångats med trotsiga elever än sett min sonis vara så sjuk...)
Idag skulle jag åkt till den där pållen - men den har blivit lite tokig igen, och bara stegrar sig, så de ville inte att jag skulle rida den!
Ha en bra dag!

En kort jobbdag för mig. Limpan hade feber - så jag dissekerade räkor med eleverna, höll ett "förhör" med de två tjejerna, och eleven som mailet gällde erkände att hon ljugit för sin mamma, vilket måste innebära att mamman verkligen gjorde ett misstag. jag är inte ledsen längre, knappt arg. Just nu. Men jag vet inte vad som väntar. Enligt andra lärare är föräldrarna i stort sett psykopater... Idag går min energi till Limp. Hoppas att han är piggare imorgon.

... tänk om jag inte hade mailat mamman om dotterns försening, och hon hade fått reda på förseningen senare... vad hade hänt då? Nä, jag kunde nog inte göra rätt.
Beck, och stickning. Go natt

Jag tror att denna dagen går till en av de längsta genom tiderna. Säkert är den inte längre, men det känns som om den varit lång. Jag har dessutom hunnit med en del, och ingenting. Gått en lång morgonrunda med hundarna. Kammat hundarna. Dammsugit. Fikat. Varit i stan med Klara - en utflykt. Vi åt lunch i stan, handlade lite och köpte en klänning till henne. När vi kom hem, pysslade jag lite - blommorna fick vatten, tvätt skulle fixas - och sedan tränade jag lydnad med både Kenzo och Stimma. Jag provar en massa strategier på Kenzo - säkert inte tillräckligt länge, men jag tränar, och det kanske är det viktigaste?! Igår körde jag bara enstaka steg - ett lugnt "nej tyst", och ett lugnt "bra", idag körde jag mer positionsträning. "Sitt stanna" - hitta rätt position, i tyst läge resulterade i en godis. Inget omsättande eller pip. ara korrekt utförande. I sträckorna hade jag en godis i handen, långt bak, och matade med godis när han var duktig. Stimma gjorde det mesta bra - fria följet kändes bra, liksom inkallningen - den börjar vi få till riktigt bra nu! - och apporteringen går oxå rättså snabbt nu, och hoppet känns stabilt! Skallet är bra, om man bortser från hennes höga "tramp"...
I kväll har vi spelat UNO, Linus har varit trött, ingen speciell feber (ännu i alla fall), men enormt trött och somnade i mitt knä innan sju! Klara och Anders gjorde hastbullar och bjöd på till fikat! Vi har ätit middag, och nu har båda barnen lagt sig och vi ska titta på "Mia och Klara" samt "Beck" - innan det är sovdags.
Tack till alla snälla, uppmuntrande kommentarer! Det värmer. Det får mig att tro på människan igen. Det får mig att tro på mig själv. Det som är lite konstigt är att hon tyckte att Jag gjorde en stor sak av det - när det enda jag gjorde var att skicka iväg ett mail, med två meningar där jag skrev att dottern kom en halvtimme sent och att jag inte tyckte att det var lämpligt eftersom hon behöver arbeta koncentrerat med matten - sedan är det Hon som ber mig ringa, och skickar tre mail till... Hon vill dessutom ha numret till den andra eleven, men jag skickade inte det till henne, eftersom jag inte tyckte att det var hennes "jobb". Enligt mig är det Hon som har gjort detta till en stor grej. En kränkning. Ett klavertramp. Ett hot.

Gårdagskvällen slutade med ångest, frustration, tårar och ilska. Jag tog ett glas vin - känslor förstärks av det. Jag ville förstärka känslan av att jag hade gjort rätt. Det lyckades så till den grad i alla fall att jag lyckades sova. Jag vakande idag, utvilad? Jag gick i alla fall upp, gick en runda med hundarna, trots att hela samhället sov. En fin morgon, lite frost på marken, bistert, men sol.
Vad var det då som fick mina känslor att svalla igår?
Jo, jag öppnade jobbmailen, förmodligen kände jag på mig att jag hade fått ett mail från en mamma om jag hade en lite kontakt med i fredags eftersom hennes dotter kom en halvtimme sent till matten. Jag både ringde och mailade henne. Jag gjorde det jag ska. Dottern ville inte säga varför hon var sen, men hennes kompis, p, som oxå var sen berättade för en annan lärare att, vi kan kalla henne s, ville platta sitt hår och eftersom hon skulle hem och hämta gympakläder så gick de båda två... Jag sa inte till mamman denna anledning, eftersom jag hade kontaktat henne innan jag fick det svaret... Och det spelar ju ingen roll - tänk om det börjat brinna?! Min skyldighet är att tala om för föräldrar när deras barn inte är på lektionen...
S hade däremot sagt till sin mamma att p skulle hämta astmamedicin - och då skriver mamman att "Detta är vad vi tycker -du agerade inte som en ansvarig lärare fdå du inte tog reda på vad som egentligen hänt"... "Nästa gång måste du ta reda på vad som hänt och anledningen dom var försvunna innan du skickar ut mail. Vi är också arbetande människor och måste sköta våra arbetsuppgifter." Jag hade ett par gånger frågat varför eleven var sen - men hon ville inte berätta och då litade jag på p när hon sa det - men saken är den, att det egentligen inte spelar någon roll... men mailet tog inte slut där...
"Låt mig ge dig en bakgrund..jag är politiker och sitter i X(min red.)nämnden, är ordförande i Int. Gruppen X(min red) kyrka, min man är VD för ett amerikanskt/svenskt företag och han är advokat. Vi har ett stort ansvar gentemot allmännheten och det är inte bra att blir störd med sådana här små saker. Mitt goda råd till dig är att inte dra förhastade slutsatser när där finns problem utan försök lösa det. där finns många arbetslösa lärare som letar efter jobb och du måste vara oerhört lycklig och att du är lyckligt lottad över att du har ett arbete att gå till. Vi befinner oss i en fruktansvärd recession just nu där folk förlorar sina arbeten och hem varje dag!. Du som har arbete har inte sådana problem som de som förlorat sina arbeten har- dom har också barn och familj att försörja. Var tacksam att du har ett arbete."
Jag är tacksam. Jag är lycklig - men jag kan inte bara vara lycklig över att ha ett jobb - jag måste göra mitt jobb också! Det här belyser bara den verklighet vi lärare lever i - hur vi än gör, gör vi fel... Ord mot ord. En del vill ha mer information,, andra vill inte veta. Föräldrar litar blint på sina barn. Jag kunde pratat mer med eleven - men schemat gör att jag rusar vidare efter att ha frågat eleven ett par gånger. Jag informerar föräldern - lägger ingen stor vikt vid det, vill bara att de ska veta... Min kropp darrar. Det knyter sig i magen. Men nu är jag mest arg - inte lika ledsen som igår. Jag pratade med chefen, han har lovat att kontakta mamman - han menar att jag har agerat korrekt, och att jag inte ska behöva ta det här.
Nu hör jag att Stollan är vaken. Frukostdags.