flisas

En sån här fint inslagen present kan få vem som helst lycklig - speciellt mig!

Igår jobbade jag till halv nio. Det var föräldramöte. När jag gick och la mig hade jag huvudvärk men jag orkade inte stiga upp och ta en tablett... jag vaknade med huvudvärk... Såklart. Jag tog en tablett, vilade lite till. Drack kaffe. Och gick med Sigge, Linus och Anja till skolan. Tog en extra promenad med myggan genom duggregnet. Lät musklerna jobba och huvudet vila. Jag plockade äppel till mina kollegor. Drack en kopp kaffe till... Snart är jag redo för en ny jobbdag. 

Idag. För 25 år sedan. Träffades Anders och jag. Eller egentligen korsades våra vägar ett par dagar tidigare - men det var då vi blev tillsammans, och det hoppas jag att vi kommer vara tills döden skiljer oss åt.  

En rolig dag på jobbet - vi har fått möjligheten att vara dubbla lärare på kemilektionerna, och det är roligt! Och så hade jag matte - det var kul. Och så hade jag elevens val NO tillsammans med en kollega. Vi lät eleverna träna på att diskutera, se konsekvenser och utveckla sina resonemang - vi valde att diskutera kring konsekvenserna av den varma sommaren. Något som alla elever från olika årskurser kunde vara med att diskutera.
Sedan var jag på uppföljningsmöte av Linus utredning. Ibland känns det som att det är vi som blir manglade och utfrågade - trots att det inte är vi som" äger" problemet och som behöver en utredning. Det är skolan som bör sättas under lupp och bli ifrågasatta. Jag vill inte skylla ifrån mig, och självklart har vi ett ansvar och självklart måste vi hjälpas åt... men... det hade varit spännande om man kunde fått regissera och kunnat backa tiden - om fler hade gjort rätt tidigare, istället för att skjuta "problemet" framför sig.
Så här i början av en termin, har jag redan hunnit sitta i massa möten, hunnit diskutera otaliga elevärenden och tänkt mängder av tankar om hur barn/elever lyckas så bra som möjligt. Elever med npf - elever utan npf. Det spelar liksom ingen roll. Kan vi inte bara komma överens om att barn gör rätt - om de kan - om de får rätt förutsättningar - om de inte har misslyckats för många gånger... Ett barn som gör "fel" gör inte det för att den inte vill lyckas, men för att den inte klarar av att lyckas. Det är stor skillnad på att inte vilja och på att inte kunna. Att inkludera en elev kan se enkelt ut på papper, men ofta blir den inkluderade tanken en exkluderande känsla för eleven. Vi behöver alla finnas i ett sammanhang. Vi behöver mötas av någon som ser oss, säger "hej" och frågar hur vi mår. Vi behöver vara accepterade. För den vi är. Vi behöver lärare som vill förstå, som vill lära sig att förstå, som tänker utanför boxen, ställer rimliga krav och letar efter, och fokuserar på, lättheter - istället för svårigheter. Som bygger självkänsla och självförtroende - som får eleverna att lyckas trots att de inte faller inom ramarna. I år har jag fått en ny grupp av elever - elever som inte faller inom ramarna. Det kommer bli en utmaning. Första tillfället var i onsdag - det var roligt! Intressant. Lärorikt. Spännande. Utvecklande. Jag hoppas att jag fortsätter tänka så. Vi får faktiskt inte vara rädda för att försöka hitta andra lösningar än den "vanliga" - när det inte fungerar med inkludering av en elev - så måste det få finnas andra alternativ. För våra älskade ungas skull.

Idag kunde Linus gå till skolan igen - han fick migrän i måndags kväll och fick vara hemma igår. Han var dock livrädd eftersom det ska gå 48 timmar efter att man har kräkt... Men han kom iväg efter viss övertalan - efter att ha duschat snabbt och ätit på tio minuter. Vi lyckades även få ipadlappen ifylld. Och jag lyckades fånga in Wilda som är skadad och har tratt och som inte får går ut... Ikväll åker jag och rider - för allas och min väl... Idag kan bli en bra dag.

Idag är det en dag när glaset är halvtomt. 

Och så kom den tillbaka - sommaren. Och energin. 

Och där kom den - hösten. Och tröttheten. 

Upp som en sol...

Och så närmar det sig. SM. Jag har sett fram MIT det. Blyte har gått bra. Men så närmar sig tävlingen. Och då kommer nojorna. Hangupsen. Känns han helt ren? Skulle vi ha skott med sulor? Kommer jag att klara invägningen - när jag vägde mig första gången i onsdags saknades det 6 kg, igår 1,5kg... Jag brukar inte vara nervös vid ridning - kanske för starten, eller muggen, eller... men inte själva prestationen. Jag känner ingen press, ändå finns den där - nervositeten. Men det ska bli roligt! Jag får påminna mig om det. När jag känner nervositeten försöker jag minnas det, då försöker jag le. Och påminner mig om varför jag gör det här! 

Försöker ta in att om två timmar är det dags att , i alla fall delvis, byta fokus. Från semesterfirare till lärare. 

Igårkväll var det skills competition - kanske första gången med shorts på hockey?! 

Igår gick solen i moln, det var lite kyligt - och jag saknade värmen direkt.  Vi har varit på cup. Gemenskap. Fotboll.  Och i mitt huvud vimlar begreppen förbi... KM, SM, VM, SKA, IUP, KENT, PPT, PP, IST, OBS, EHT, SUG, NP, ÅP, NE, IKT, IT, MAC, PC, EPA...
Jag har förträngt skolans värld under det som kändes som ett långt sommarlov innan det började - när jag ser tillbaka på det - var det kort. Men vilat har jag gjort, stoppat huvudet i sanden och förträngt... men snart är det ett brutalt uppvaknade - även om jag hoppas att det ska komma ett meddelande snart att det är inställt pga värmen. Vi hade 35 grader i arbetsrummet innan vi gick hem - nu har det varit ett snitt på 30 grader ute hela sommaren, och utan AC lär det inte vara kallt i skolan... På torsdag återvänder vi till jobbet - då kommer även förväntningarna på det nya läsåret. Vi kommer att samlas - hela personalstyrkan - med den tomma, solstekta asfalterade skolgården utanför. Skolledningen kommer gå igenom kalendariet för året. Det bjuds på teambildande gruppdynamiska övningar och diskussioner i grupper kring analyserna kring utvärderingarna som gjordes i våras - kanske bjuds det på fika, men troligtvis inte, men vi får i alla fall skriva postitlappar, tre olika färger, med ord som vi ska redovisa för de andra grupperna och som ska sammanställas i ett dokument som ska diskuteras på nästa arbetslagskonferens för att följas upp på nästa studiedag... Vi kommer säkert att få gemensam information om implementeringen av kommunens offentliga utredning av formativ genuspedagogik i den moderna skolverksamheten. De kommer berätta om de nya eleverna som ska börja, och vi kommer troligtvis inse nästa fredag att vi inte fick den tiden, i år heller, som vi verkligen hade behövt för att dra upp riktlinjer, planera tillsammans och förbereda oss själva på mötena med det viktigaste - våra elever. Lektionerna är heliga. Och viktiga. Det är då ungefär som jag kommer förstå vad som fick mig att så snabbt förtränga skolan i början av sommaren. Dokumentationen och pappersexercisen. Förkortningarna. Mötena - som kanske är viktiga för någon, men inte för alla. Undervisningsbyråkratiseringen. Och jag kommer sitta där på fredagseftermiddagen och skriva postitlappar med kryptiska meddelanden till mig själv - notes to myself... för att minnas det som är viktigt - för mig.

Jag rider. Jag förbereder oss för SM nästa vecka.