30/9; söndag

Det finns en sorg - som man inte pratar om. Men som är livslång istället för dödskort. Den går i vågor som all annan sorg. Men egentligen har den aldrig börjat - och den har inget direkt slut. Inget förändras - det är människan som är. Och man kan ju inte sörja över hur någon är. Bara hur det blev eller är. 

Men det är en sorg som förälder när bilden man hade av familjelivet inte stämmer med verkligheten. När utflykter, fredagsmys, familjemiddag, träningar, skola, läxläsning och kalas byts ut mot sömnlösa nätter och en kamp för överlevnad. 

Det är tyst om den här sorgen. Det är skamfyllt, trots att sorgen inte är över barnet i sig. Olikheter förgyller - och ändå...

Sorgen handlar om att livet inte blev som förväntat. För många. För sig själv. För barnet. För syskonen. Sorg över de svårigheter barnet behöver ta sig igenom. Sorgen över att se sitt barn stundtals ha det jobbigt. Sorg över föräldraskapet som kantas av oro och kamp mot skolan och samhället. En sorg över skolans och samhällets oförmåga att vara för alla. Sorg över uteblivna kompisrelationer. 

Det är en förbjuden sorg man känner. Och man är tyst om den. Man kan inte erkänna den - för vem har bestämt hur ett liv ska levas och vad som förväntas av det. Den är svår att acceptera utan att kränka människovärdet. Man blir ensam i sorgen. Och tiden springer ifrån en tills man tappat bort sig själv på vägen. 





26/9; onsdag

"Ikväll är vinden stilla (inte riktigt sant det Winnerbäck sjunger - vinden viner fortfarande runt husknuten)

det var så stormigt hela dan.

Bakom Västerbron går solen ner i rött, (solen har inte synts på hela dagen...)

det är nästan tyst. 

Som ett obehagligt allvar

drar sig hösten in i stan. (Hösten har kommit till min by - med ett obehagligt allvar.)

Det finns en doft av allt i mörket, kallt och blött,

och nästan tyst. (Allt doftar av mörker - det är kallt och blött och skriket har tystnat i min strupe.)


Ensamma dar, väldiga värld,

orden ekar i hennes röst. (Min värld är stor - jag är vilsen och känner mig ensam i min välkända värld. Orden ekar...)

Ingen sömn och inga svar. (Igår kom jag till stallet för att rida blyte - men jag hittade en dålig nisse i hagen... vi fick kalla på veterinär och i väntan satt jag i stallet och rättade prov. Jag kände nisses smärta. Veterinären lände att tarmen låg runt mjälten och det var fara för hans liv. Vi fick åka till Helsingborg - och vi kom hem vid 7.30. Ingen sömn. Några svar. Nisse fick stanna kvar men var bättre när vi lämnade honom. Idag har jag suttit på tre timmars föreläsning. Det var tufft. Jag var trött! Denna höst kantas av obesvarade frågor.) (null)


(null)


(null)


(null)


(null)


(null)


(null)


(null)


Ingenting kvar mer än ett rostigt svärd,

som hugger och vrider sig i ditt bröst. (Jag saknar lugnet i mitt bröst - det är jobbigt att när som helst träffas av det rostiga svärdet som hugger och vrider sig i bröstet.)

Vi ses på hjärtats bar,

det här är brustna hjärtans höst. (Det är en brusten hjärtas höst i en väldig värld.)


Här är timmarna av ovisshet (det är timmar av ovisshet)

poeternas bensin

här är natten när vi räknar våra stygn 

allt gick så fort

Du kan dränka dig i minnen

eller litervis med vin

du kan sjunka ner i sörjan och vända dygn

men allt är gjort"


24/9; måndag

Jag går genom korrridoren... Jag kommer hem. Lagar mat - mammas favoritmat - och förhör läxan samtidigt. Jag går en runda med myggan. Och hela tiden försöker jag Lokalisera leenden... Det är svårt. Jag ser mest en gråskala. Trasiga själar. Vissna löv. 
Solen står lågt över fälten. (null)
Och bland det döda finns spår av färg. 
(null)
Och gråsvarta katter.  (null)


21/9; fredag

När man sitter och äter frukost - och tror att det ligger springmask på bordet, men inser att det är bitar av glasnudlar från gårdagens middag... (null)
När man har städat - och det börjar ösregna och hunden kommer in... (null)
När msn har plockat in veckans stora tvätthög - och inser att jag glömde tömma tumlaren... (null)
När man inser att helgen är på intågande...

2/9

Jag går i skogen. Regnet strilar. Jag vet inte vad det är som rinner nerför mina kinder. Jag går på samma stigar som många gånger förut. Men jag känner inte igen mig. Någon har ritat om kartan utan att förklara varför eller hur. Världen har förändrats. Jag befinner mig i ingenmansland. Har allt förändrats? Eller inget? Det kanske är bra? Eller inte? Dörrar har öppnats? Eller stängts? 

Den här veckan är galen. Jag är ständigt på språng. Förutom allt det vanliga har det varit tre extra möten. Jag försöker andas. Hela vägen ner i magen. Jag försöker att inte prioritera bort det jag borde må bra av - men det är svårt när varken tid eller energi finns. Jag lägger handen på bröstet. Känner hjärtat slå hårt och okontrollerat. Ser handen röra sig. Försöker andas lugnt. Det får ta sin tid. Jag får lära mig de nya stigarna och försöka se möjligheterna. Det kommer ta tid...

Söndag kväll

Idag har jag träffat två vänner - en i ishallen medan killarna tränade  och en på hundpromenad när klara tränade - det var härligt i hjärtat! Jag har saknat er! Hoppas att vi ses snart igen!  (null)



16/9; söndag

Nu är hemmalivet igång. Hockeyträning, tvätt, läxor och plan över veckan... Föräldramöten, träningar och stalltjänst planeras. (null)
Äppelakan är bakad.  (null)
Familjen är samlad en kort stund innan andra aktiviteter tar vid. 
Minnen, och nagellack, suddas ut.  (null)
Nya riktlinjer, och färger, målas. (null)
Nya mål. Vissa saker kommer behöva bearbetas. Men om någon frågade om jag skulle vilja följa med på exakt samma resa igen - så hade jag svarat ja. Jag har träffat människor som jag har skrattat med och fått minnen att leva på.  (null)



15/9; lördag

Nu är jag hemma i landet Lagom igen. Där det är lagom varmt, där stolarna tål lagom med vikt, där bergen är lagom höga och lagret med ost är lagom. Där luftfuktigheten, regnmängden och vindarna är lagom.  Där man dricker vatten till maten istället för läsk och där en chipspåse inte tillhör maten. 
Nu hoppas jag att nisse och Yvonne kan påbörja sin resa hemåt imorgon. 
Där ovanför molnen är himlen alltid blå.  (null)


14/9; fredag

Detta weg går till historien... vi är redo att åka hem... är vi redo att satsa igen? Jag är glad att vi har en pigg häst med oss hem. Jag är tacksam att vi har kloka ryttare- att Yvonne kände sin häst och förstod att han hade svårt att andas pga luftfuktigheten och bröt i tid. Hästen har återhämtat sug väl och är i fint skick! Vi har varit vid gott mod. Vi har laddat om. Vi har brutit ihop - vi har kommit igen. Jag kommer fortsätta rida. Jag kommer fortsätta träna - för vad vet jag inte. Men kärleken till hästarna är det som driver mig. Spännande upptåg på vägen är en bonus. 
https://www.tidningenridsport.se/blogg/distansryttaren-annelie-om-vm-fiaskot-hur-laddar-man-om-i-detta-lage/
Vi är försiktigt optimistiska igen - vi är ombokade på ett plan ikväll! 
Det kommer dröja innan jag är sugen på USA igen - landet där man får dubbelkolla allt, där inget blir som det är sagt och för inget blev klart i tid. Det blev två starter, ridit många mil - men det finns inga resultat. Inga medaljer kunde delas ut till de proffs som har lagt tid, pengar och energi på vägen mot VM i sporten de älskar. Det finns inga resultatlistor som visar att vi har varit här. Landet där msn får information - men man vet inte om man kan lita på informationen eller om den stämmer. Det finns mycket lite information som säger varför det blev som det blev.  (null)

(null)

(null)

(null)

(null)






13/9; torsdag

Tonight I saw a unicorn!
(null)
(null)


13/9; torsdag

Och där bröt jag ihop... (null)


11/9; torsdag

Förhoppningsvis kommer vi hem... men vi får inga besked. Vem kan ge dem? Men det ser inte så kul ut på söndag... (null)
Jag längtar hem, men vad spelar det för roll. Orkanen har nedgraderars något. Den har bytt riktning ett flertal gånger...

12/9; onsdag

En märkligare tävlingsdag får man leta efter. I starten rider många fel. Efter fyra mil bryts loppet för omstart. Det diskuteras tävling senare på annars tänker. Men plötsligt ska det bli start om en kvart. 
Det börjar regna. Mycket. Och när man tror att det inte kan regna mer börjar det regna ännu mer. 
Det blir varmt med hög luftfuktighet efter regnet. 
Banan är hal. Och backig. Nisse kämpar på. Mot klockan. Men har svårt att återhämta sig efter backarna, och Yvonne bestämmer sig för att bryta ute på banan. 
Plötsligt bryter man loppet. För hästarnas välbefinnande. Inga medaljer delas ut. Folk blir upprörda.  (null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)
http://www.ridsport.se/Tavling/Evenemang/VMTryon2018/Nyheter/OmstartiVM-distansen/

https://www.tidningenridsport.se/vm-i-distansritt-avbryts-skandal/



11/9; tisdag

Förberedelser.  (null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)
Förbesiktning.  (null)

(null)
Invigning.  (null)

(null)

(null)
Och när vi kom hem till stugområde - såg vi en Björn!  (null)


10/9; måndag

Förberedelserna är i full gång.  (null)
(null)
(null)
(null)
(null)
(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

Imorgon väntar presskonferens,  förbesiktning, invigning och grindbygge. 
Idag har vi kollat groompunkter. 
Samtidigt har hästar fått flytta från tältstallet och North Carolina har påbörjat evakuering  vid kusterna för den analkande orkanen Florence. Skolor stängs. Folk köar vid bensinstationer.  https://www.aftonbladet.se/a/1k9qvM


Nomader, zigenare...

Kalla oss vad ni vill. Men ikväll flyttade vi igen. Boendena på tävlingsplatsen blev inte klara - det byggs för fullt på området.  (null)

 Provisoriska tält har satts upp till groomarna.  (null)
(null)

(null)
https://www.tidningenridsport.se/kommentar-skadan-ar-redan-skedd/
Men vi fick besked att tälten var för dåliga och att annat boende hade fixats. Vi åkte ut i buschen - hungriga - och råkade hitta en söt lite restaurang vid en sjö.  (null)

(null)

(null)
När vi väl kom fram var det mörkt, ösregnade och åskade - och någon hade hämtat ut vår nyckel... och vi hade ingen täckning på mobilen. Efter många om och men så hamnade vi i ett annat hus med två andra svenska groomar.  (null)
Nu är det inte synd om oss. Johanna och jag delar säng. Imorgon är en ny dag. Och frågan står kvar - ska vi flytta igen? 
Och hör kan ni se en film när dressyrhästarna flög hit: https://www.svt.se/sport/ridsport/femtio-hastar-checkar-in-pa-flyget









9/9; söndag

Nu är det fikapaus efter att ha gått med nisse i två timmar, fram och tillbaka - varje sträcka ca 200m - och runt runt i en liten paddock.  (null)

(null)
(null)

Vi fick just besked att vi ska flytta igen. Så vi får åka och packa ihop våra hrejor om en stund. 
(null)



Imorgon...

... är det val i Sverige. Och jag är faktiskt rädd...  (null)

(null)
(null)
(null)

Vi lever i ett fritt land - så man kan aldrig säga att någon väljer fel eller berätta hur någon ska välja. Men att välja medmänsklighet och kärlek - kan aldrig vara fel...
Idag skulle vi flytta till tält, men det visade sig att det var undermåligt, så vi fick flytta in i hos en annan svensk i hennes rum. 
Och så undrar jag hur Anders ska få ihop morgondagen. Ser ut att bli ett tufft schema... (null)








4/9; lördag

Snicksnackade med kittel idag på promenaden med nisse. 
(null)

(null)

(null)

(null)
(null)

(null)

(null)

(null)

(null)
(null)
(null)





”Vår” veterinär gästbloggar

Och nisse är på bild! https://www.hippson.se/blogs/Gastbloggen/veterinar-mia-svensson-har-varit-med.htm
Nu lunchpaus -det har slunkit ner några powerade och kaffe oxå... - med lite jobb. (null)

(null)

(null)




7/9; fredag

Fortfarande en känsla av att "vilja vara någonannannstans" samtidigt som jag inte vill vara någonannanstans... Sigge mådde i alla fall bättre idag och orkade prata med mig. Jag fixade stallet när Johanna red och nu fördriver jag tiden i en hängmatta och väntar...  Varmt. Ont i huvudet. 
ps undrar vem jag fick kramar och leenden ifrån?! Jag log i alla fall när jag läste kommentaren! Tack!  (null)






6/9; torsdag

Ikväll har jag lite hemlängtan. När jag dessutom hörde att lilleman har feber... Det är många dagar och jag mest traskar med hästen, badar hästen, traskar med hästen, badar hösten... Man känner sig ensam i en värld full med folk. Johanna och jag tog ett glas vin på rummet ikväll. Vi har det bra... Men just i kväll känns det som om jag hade velat vara någon annanstans. Att jag hade behövts mer hemma... Att de hade klarat sig bra utan mig här... (null)


(null)


(null)


(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)


5/9; onsdag

Efter nästa 48 vakna timmar hamnade vi på ett hotell - som det visade sig egentligen inte hade vår bokning. Det löste sig. Och vi fick sova. Jag vaknade tidigt av att gomseglet var svullet och jag svalde det - det är en läskig känsla. 

Idag har vi promenerat med misse. Duschat nisse. Matat misse. Mockat hos nisse. Och sen gjort allt igen. Promenerat. Duschat. Matat. Mockat. Och köpt en laddare, adaptern jag hade med mig var fel. 

Det är 34 grader och fuktigt.  (null)


(null)

(null)

(null)

(null)

(null) (null)

(null)

(null)

(null)


3/9; måndag

Hästarna har landat. https://ridenews.se/fler-grenar/bildextra-forsta-vm-hastarna-har-lyft-och-landat/ 
I natt åker vi. Jag har nattat killarna. Kramat dem extra hårt. Förmanat. Upprepat mantrat - "jag älskar er". Snart träffar vi Yvonne och nisse!  (null)
(null)


2/9; söndag

Egentligen finns det mycket att skriva, det är så många känslor i omlopp - men jag nöjer mig med en kort uppdatering. 
Imorgon kväll åker jag mot Stockholm och vidare till USA. 
Innan dess ska jag packa. Klippa Anders. Jobba. Åka till tandläkaren med Sigge. Hockey med Sigge. Klarades spela fotboll och Anders och klara ska spela innebandy.
Och jag kommer sakna dem här hemma. Jag försöker vara i hemmabubblan så länge det går - skjuter på packningen, går på fotbollsmatcher och fysträning, läser läxor, tvättar, handlar, lägger Sigge...  (null)
För rätt som det är sitter jag i USA - och då vet jag att jag hamnar i den bubblan. Jobbet och hemmalivet får stryka på foten.