1/3; lördag
Idag har Klara spelat innebandy, Anders har tränat sök (Kenzo var jätteduktig idag) och jobbat, Linus och jag har lekt ute, städat, tittat på innebandy, sett gardiner, fixat fika och lunch och sedan åkte vi till simhallen, K skulle på simskola, och dit kom Anders. Vi handlade efteråt och lagade mat. Tryffelrisotto och marängswiss och espresso. Nu laddar vi för melodifestivalen.
Carolina! Att vara gravid är ju hur häftigt som helst. Det bästa! Det passar Alltid (eller aldrig). Det är en kort del av ens liv som man är gravid och har småbarn - sen ska vi tjäna samhället i måånga år(förhoppningsvis). Det är tråkigt att folk inte kan vara glada. Entusiastiska. Energigivare.
Kollegan jag skrev om - kan vara hur glad och trevlig som helst. Skojar. Men om man försöker skoja med honom, får han det att låta som om man är oseriös - om han är på det humöret... Allt sker på Hans villkor. Det var han, och några andra, som utformade ett nytt arbetssätt i arbetslaget för några år sedan. Nu finns det bara ett par av de gamla kvar - vi andra måste få tid att jobba in oss, förstå hur de menar, de måste förklara, ge oss tid, övertyga oss. Göra det till Vår grej. Det tog ett halvår
ungefär innan jag verkligen kom in i arbetet, tyckte att det var bra - nu har Han bestämt att det inte fungerar. Att vi inte ska fortsätta. Jag jämförs med en mammaledig hela tiden - en tjej som det tog långt tid innan hon blev gravid, en tjej som levde för jobbet och hade minutiös ordning på skrivbordet - nu är jag inte som Hon, mitt skrivbord ser inte ut som hennes. Jag är Lisa. Vill bli uppskattad för den Jag är.
Nu kom Bussen - bussen som går från stan vid 19.00-tiden. Vem åker den? Jag har
nästan aldrig sett någon sitta på den. Bussen går in på morgonen. Det är för tidigt att åka om hem om man varit på fest, bio eller restaurang, och för sent om man har gått på stan... Kanske sätter de in den bussen den tiden för att de ska kunna säga att ingen åker buss - därför behöver de inga bussar till Vederslöv?!
Hoppas att ni får en riktigt bra helg!
Carolina! Att vara gravid är ju hur häftigt som helst. Det bästa! Det passar Alltid (eller aldrig). Det är en kort del av ens liv som man är gravid och har småbarn - sen ska vi tjäna samhället i måånga år(förhoppningsvis). Det är tråkigt att folk inte kan vara glada. Entusiastiska. Energigivare.
Kollegan jag skrev om - kan vara hur glad och trevlig som helst. Skojar. Men om man försöker skoja med honom, får han det att låta som om man är oseriös - om han är på det humöret... Allt sker på Hans villkor. Det var han, och några andra, som utformade ett nytt arbetssätt i arbetslaget för några år sedan. Nu finns det bara ett par av de gamla kvar - vi andra måste få tid att jobba in oss, förstå hur de menar, de måste förklara, ge oss tid, övertyga oss. Göra det till Vår grej. Det tog ett halvår
ungefär innan jag verkligen kom in i arbetet, tyckte att det var bra - nu har Han bestämt att det inte fungerar. Att vi inte ska fortsätta. Jag jämförs med en mammaledig hela tiden - en tjej som det tog långt tid innan hon blev gravid, en tjej som levde för jobbet och hade minutiös ordning på skrivbordet - nu är jag inte som Hon, mitt skrivbord ser inte ut som hennes. Jag är Lisa. Vill bli uppskattad för den Jag är.
Nu kom Bussen - bussen som går från stan vid 19.00-tiden. Vem åker den? Jag har
nästan aldrig sett någon sitta på den. Bussen går in på morgonen. Det är för tidigt att åka om hem om man varit på fest, bio eller restaurang, och för sent om man har gått på stan... Kanske sätter de in den bussen den tiden för att de ska kunna säga att ingen åker buss - därför behöver de inga bussar till Vederslöv?!
Hoppas att ni får en riktigt bra helg!
Kommentarer
Trackback