flisas

Och så mindre bra… klara och jag hade lagat pasta. Bacon. Kantareller. Smör. Persilja. Lök. Vitlök. Squash. Tomat. Och så trillar ett glas - precis när man är klar och går sönder i pastan. Min energi tog slut - slog i kras kan man säga. Det var bara att börja om… En glasbit i fingret. Något smaklös pasta - mest beroende på energinivån. Söndagströtthet. 

Och i korridoren sjunger jag:

" Jag har alltid velat rida

…"

Jag minns det som igår. Hur vi träffades. 

27 år. Det är lång tid. 

Vi var 17 år när vi träffades. Jag vet inte vad jag drömde om då. Men min verklighet har överträffat mina drömmar. 

Vi formades tillsammans. 

Och ibland tror jag att anders känner mig bättre än vad jag känner mig själv. 

Han är min bättre hälft. Mitt bättre jag. Det är han som gör mig bra. 

Han är den som är noggrann när jag slarvar. Han lyssnar när jag pratar. Han tar ansvar när jag är tankspridd. Han är tryggheten när verkligheten och jag själv skrämmer mig. Han är perfektionisten när jag är slarvig. Han lyfter mig när jag faller. Han torkar mina tårar. Han värmer min frusna själ. Han lugnar när jag kaosar. Han tänker före när jag tänker efter - och han älskar mig mest när jag förtjänar det minst… Han är min livskamrat. Min trygghet. Min verklighet. Min dröm. Min kärlek. Mitt allt... 

Nybakade bullar kan ju få vem som helst att älska måndagar! 

I min egen värld, i mina tankar. 

Jag plockar några blommor som ett par grupper ska få titta på. Jag andas. Jag lever. För en stund i en egen värld. Medan älvorna dansar över sjön. 

En kort löprunda. 

Linus rsd600!

En snabb sväng med dammsugaren. En tvätt. Fotbollsmatch. Sigges lag förlorade, men de spelade väldigt bra. 

Ridtur. 70 minuter galopp på schemat. 

En cykeltur hem. 

Klara i österkioskenoch vidare till slottet. 

Anders på golf och vidare till innebandy. 

Sigge och jag lånade morfars bil och åkte på en fotbollsmatch till. F0708 - en vinst. 

Pulled pork. 

Schack matt. 

Nu strejkar ryggen. Vill vila. 

Lite läsläxa oxå. 

En tvätt till. 

Måla naglarna. 

Over and out. 

Sigge var hos en kompis också på hovshaga och blev jagad och hotad av några äldre killar. Han kom ifrån sina kompisar. Men fick hjälp av några andra. Nu ikväll fick vi höra att polisen nog hade "fått tag på dem". 

Med häst.

En maxad dag. Logistik på hög nivå. 

Löpning. 

Jobb och ridning. 

Fotbollsmatch. Innebandyträning. Fotbollsträning. Och lakersmatch. Köttfärssås och spagetti. 

Höstkänslor i sommarskrud. 

Skolan har börjat. Eleverna har kommit. 

Fotbollsmatch i strålkastarljus. Med dubbla koftor och regnjacka. Klaras första match på nästan två år. Och hon gjorde det bra. Slet i backlinjen när de fick en frilägesutvisning. En vinst i sig att komma tillbaka - en vinst till laget då laget vann med 0-1 i premiären mot haif! 

Idag var kroppen piggare. 

Och så har jag städat. Putsat bort gamla fläckar av tandkräm, sylt, fingeravtryck och snigelspår. Plockat undan saker och tvätt. Dammsugit och tvättat. 

Ctrl+alt+del

Tagit bort gammalt nagellack och ersatt med nytt.

Fyllt i skolsköterskans papper till sigge. 

Förberett för ett nytt läsår. Ut med det gamla - in med det nya… Och funderar på när snickarna kommer. 

Plåstrat om gamla skavsår. Och förberett för nya. 

I eftermiddag väntar golf på korthålsbanan för hela familjen och en ridtur. Klara äter brunch med en kompis och anders spelar paddel. 

Jag vaknade i natt och behövde gå upp - då höll jag på att svimma. Jag kallsvettades på överläppen och la mig på badrumsgolvet en halvtimme innan jag kunde ta mig tillbaka. Idag har jag ont i armen. Och är lite trött. Kanske är det biverkningar av vaccinet, kanske bara sbiter av en jobbvecka eller skumpan och vinet under gårdagskvällen? Kanske en kombination! 

Jag red på morgonen. Och kanske hade jag hoppat löpningen om det inte var för runstreaken? Men jag trotsade armen och tröttheten, och sprang - inte långt och inte fort. Med ett sommarprat i öronen. Och det gick bra. Runstreaken lever - och jag likaså! 

Vi börjar dagen med ett underbart citat från Måns Möllers barn: "det är kul att vara glad". 

Igår fick jag frågan om jag hade möjlighet att följa med på vm 9/9 i Holland. Jag vill. Det är mäktigt med mästerskap. När jag pratade med rektorn idag, sa han "självklart". Anders säger samma sak. Och enligt rådande restriktioner borde det gå. Men vem vet vad som händer nu när skolorna börjar? 

Och i vilket fall som helst så jobbar vi på. Mil efter mil på neros rygg. Ikväll blev det strax under två. Johanna/Nisse tränar för 100km och Nero för 120km. 

Tyvärr lite ont i ryggen ikväll och i en axel som hoppade ur led lite väl massivt tidigare idag. Men en skön kväll i härligt sällskap! 

-reflexväst

-Vantar

-myten/legenden/tk/grosovich/grålle/

grosse är hemma! Plötsligt händer! Plötsligt står han där! Så självklart! 

Sitter på överlämningar om de nya skorna. Vad hade de sagt om mina barn? Om mig själv. En klump i magen växer. Hjärtat slår hårt. Hur ska vi klara detta? Hur ska vi möta allas behov? 

Vi har klarat det förr. 

Lite vill jag atteleverna ska få en nystart. Vara ett oskrivet blad. Ge dem en ny chans. De är i en ny konstellation. 

Det vill bli bra. 

-det börjar bli kallt om händerna när jag springer på morgonen - vantar? Framåt rundan blir jag dock varm…

-det är dimmigt - kan vara bra med en reflexväst. 

Funderingar:

-när jag ska rida på kvällen - hur och när ska jag duscha och tvätta håret? Efter löpningen måste jag, åtminstone, duscha. Duschar efter båda. Tvättar håret på morgonen. Springer innan jobbet imorgon igen och tvättar håret då igen. Hmmm i-landsproblem. Tur man är logistiker av rang! Och mycket tid att tänka när man kutar runt.

-var är grålle? Jag letade på björkudden igår. Stockholmarna har lämnat. Jag träffade Jeanette som berättade att de tar hand om, och älskar katter. En dag hade hon skrivit på fb att de hade installerat larm. Någon hade kommenterat:" åh vad tråkigt att man ska behöva larm", då hade hon svarat:"det är mest för att vi ska se så att vi inte har låst in någon sommarkatt". Snällt ändå, att betala 300kr i månaden för att se om grålle har blivit inlåst…

Höfterna gjorde ont (jag tror mest att det var efter långpasset i helgen).

Jag tog en tablett. 

Och sen sprang jag. Långsamt. Likt älvorna som dansade över sjön - men inte lika elegant. 

Morgondagg. 

Skön luft. 

Redo för en ny jobbdag. 

Jag började med att titta på klockan - därför saknas ca 4 kilometer. 

Gjorde sedan ett minimalt löppass. Påhejad av åskan, piskad av regnet. 

Och sedan stillade vi innebandyabstinensen med en träningsmatch mellan gransholm och alvesta. 

Igår blev det pasta på hällen. 

Så coolt! 

Så värt! 

Gåshud! Inifrån och ut! 

All in. 

Mat.

Lite möte. Lite frukost. Lite lek. Lite lunch. Lite möte. 

Vi hade bestämt att jag skulle hämta sigge efter jobbet - han är på hockeycamp. Jag hade bestämt att jag skulle springa när jag väntade. En liten längre runda. Inte för att jag måste. För att tiden fanns. För att jag inte skulle rida idag. För att träningsvärken efter galoppassen började ge sig. För att det känns bra. 

Men efter en jobbdag kom det där fixa i ryggen. Det låsta. Smärtan i höften. Jag har lovat mig själv att inte känna efter för mycket. Men också att inte springa för långt. För länge. Bara för att jag kan. Att inte pressa mig för hårt. Att inte sätta klocka och springa på tid eller en viss sträcka - bara mer än 1,61km. 

Jag satte klockan. Och jag sprang. Trots smärtan. Men inte för långt och inte för länge. Med lisen bratt Fredriksson i lurarna. Och det var skönt. 

Nu ska jag handla lite och sedan hämta sigge. Back in business. 

Vardagspusslet har börjat.

Sprungit en runda. 

Kollat lite handboll och hästhoppning. 

Gått en runda. 

Och sen går jag väl en runda till…

Blundar för sanningen istället för att se den i vitögat. Den kommer tids nog ändå! Jag gör en apa! 

Blyte låg och sov när jag kom till hagen. 

Vi vaknade stilla tillsammans, innan vi tog en runda i skogen. 

Nu har vi hejar på svenskarna i os-hoppningen. Silver till peder! 

De sammanfattas bäst i bilder. 

Allt har sin tid…

Bilderna sparar jag - precis som jag gjorde med smultronen på grässtråt. Memory line. 

Vi summerar. Och tackar alla som har varit en del av vår sommar - av våra minnen. Det är vi som skapar minnen! 

Idag hade hunden sprungit tre rundor innan kl.12. Nu hoppas hon på vila när semestern är slut! 

Sedan sprang jag hem från stallet. 

Tittade på handbollsmatch. 

Spårade, och gick en liten promenad, med maxi, och persson/Andersson/sälle. 

Innan jag gick en runda med maxi ikväll. 

Därimellan har det beskurits äppelträd. 

Och nu har jag landat i soffan.