flisas

Det snöar och blåser ute.
Idag har jag fortsatt att träffa goa vänner. Först en fika med nybakta bullar hos Sandra, och sen lunch hos Helen. Vi åkte till bibiloteket och tittade på en föreställning om Mamma Mu. Och sen åt vi kladdkaka innan vi körde hem i snöblasket. Och torsdagskväll innebär ju gympa för K och mig.
Igår träffade vi äntligen Linda och Niklas med barn. Och så red jag. Det gick bra. Vi var bara två stycken.
Det där med ställa om klockan, ställer till det för Linus. Han som alltid brukar sova bra, vaknar tidigt. Och idag hade han dessutom blivit förkyld.

Här kommer receptet på bröllopstårtan som vi hade på bröllopet, den består av tre lager med olika sorters chokladmousse och sedan marämg på toppen:
Bröllopstårta – tre 12-bitars tårtor

Vit chokladmousse
2 gelatinblad
1 liter grädde
400 g vit choklad

Mjölkchokladmousse
2 gelatinblad
1 liter grädde
350 g mjölkchoklad

Chokladmousse
2 gelatinblad
1 liter grädde
300 g mörk choklad

Använd tårtformar med löstagbara kanter, ca 24 cm diameter. Blötlägg gelatinbladen ca 10 min. Vispa 8 dl av grädden till ett fast skum, koka upp resterande 2 dl. Hacka och smält chokladen, häll den varma grädden över och rör till en slät smet. Lyft upp gelatinet och tillsätt det utan att krama ur det. Låt det smälta innan du försiktigt vänder ner den vispade grädden. Frys ett lager åt gången i formarna.

Maränger
3 äggvitor
2 dl socker

Sätt ugnen på 90 grader. Vispa äggvitan och sockret till helt fast marängsmet. Spritsa ut marängen till långa stänger och låt torka i ugn ca 5 timmar. Då alla 3 mousserna är fyllda i tårtformarna lägger du på ett bakplåtspapper och fryser tårtorna. Bryt marängstängerna i korta bitar och placera dem mot tårtkanten. En tårta till 12 pers. tinar i kylen på ca 3 timmar.

De här har jag skrivit förr, men nu ska de kategoriseras _ så stå ut!
Två fina låtar av Uno Svenningsson;

Fågel, fisk eller mittemellan

Man föds för att leva, man föds för att dö en gång.
Man föds för att älska, att få bli lycklig en liten stund.
Små elektriska ögonblick, en glimt av ett paradis.
Ja någonstans att fly, innan det är för sent.

Det är tufft därute, allt går med vindens fart.
Jag gillar att kämpa, men inte varje dag.
Döden är vit och kall, livet är så varmt.
Dom står där och bråkar igen, ja dom står där och bryter arm.

Varken fågel, fisk eller mittemellan, jag andas ut i min egen värld.
Varken fågel, fisk eller mittemellan, jag flyr in i min egen värld.

Jag möter en ängel, han lägger sin vinge runt mig.
Han frågar om jag är rädd, jag ljuger och säger nej.
Jag känner mig säker här, vill inte vara till besvär.
Men han hör vad jag tänker, när han en kärleksskål mig skänker.

Varken fågel, fisk…

Man föds för att leva, man föds för att dö en gång.
Man föds för att älska, att få bli lycklig en stund.
Små elektriska ögonblick, en glimt av ett paradis.
Ja någonstans att fly, innan det är försent.

Varken fågel, fisk…

Farväl

Var finns du nu älskade vän?
Ditt skratt dina ögon ditt ljus.
Var finns du nu?
Sorgen skymmer min blick,
men jag kan se dig överallt där jag går.

Farväl, älskade vän.
Farväl, kanske vi möts nån gång igen.

Var finns du nu?
Jag kan inte förstå,
att jag aldrig får se dig igen.

Men i mina minnen där finns du,
jag kan se dig så tydligt och klart.
Din kärlek fyller alla tomma rum,
när dagen är slut.

Farväl, älskade vän.
Farväl, kanske vi möts nån gång igen.

Farväl...

Och dikten vi hade i mammas annons, (Barbro Lindgren);

Gråt inte för att jag är död
jag finns inom dej alltid
Du har min röst
den finns i dej
den kan du höra när du vill
Du har mitt ansikte
min kropp
Jag finns i dej
Du kan ta fram mej när du vill
Allt som finns kvar av mej
är inom dej
Så vi är jämt tillsammans.

Har gått en runda med hundarna. Fikat. Lova var sjuk, så Agnes är här. K och Agnes var på K:s rum, jag gick på toa, och Linus drog ut handtaget utifrån, och mitt går inte att sätta i inifrån. Vi har vänt handtagen för att inte L ska kunna tvätta sig i toastolen eller spola ner en rulle papper eller något annat spännande, men inte sett till så att handtagen sitter fast... För sent inser jag att han tar ut handtaget och inte kan sätta i det igen. Jag börjar skrika för att få K:s uppmärksamhet - men de hör inte eftersom de är på K:s rum och spelar musik. Jag skriker, till en början mindre hysteriskt, och efter en stund mer hysteriskt. Inte rädd, men så tråkigt att sitta där. Jag försöker få L att gå upp och säga till K, men de hör inte honom heller. Men tillslut går han upp och tillsammans får vi deras uppmärksamhet. De letar upp handtaget och lyckas öppna dörren. Då har jag väl suttit där ungefär en halvtimme... Tur att K var hemma! Älskade K!
Nu ska jag nog städa toaletter...

Idag dammsög jag, sedan åkte vi mot Nättraby och Lina med hennes söta flickor! Vi bjöds på hemlagade biffar, och klyftpotatis samt björnbärspaj - tack för en trevlig dag! På vägen hem stannade vi i Ingelstad på Villevallabutiken - vi inhandlade varsin möss till barnen. De har haft den sedan dess, Klara sitter just nu och pärlar med den på sig, och Linus hade den på sig när han gick och la sig! När vi kom hem sprang jag en runda med Stimma, medan Anders och barnen åt, när jag kom hem, åkte Anders iväg till klubben för att träna Kenzo. Nu tittar K och jag på Packat och klart som handlar om Thailand. Imorgon fortätter höstlovsäventyret - men påhälsning av Lova på förmiddagen, och sedan kommer Owessons framåt eftermiddagen.

Höstlov!

Jobbade några timmar, hämtade barnen, gick en runda med hundarna, lagade mat och så ville K baka. Det blev en kladdkaka. Veronikas kladdkaka. En kladdkaka, ingen speciell, men Oj vad det är gott med kladdkaka! Här kommer receptet på Veronikas goda kladdkaka:

150g smör
3 dl socker
3 msk kakao
2 tsk vanijsocker
2 ägg
2 dl mjöl

Smält smöret och blanda i socker, kakao och vaniljsocker, blanda i de två äggen och sist mjölet. Ca 20 minuter i 175 grader - den ska vara kladdig i mitten. Låt den svalna minst en timme och servera med grädde.

Imorgon åker barnen och jag till Lina i Karlskrona.

Jag la in detta i mars - nu får jag göra det igen, så att jag lättare hittar det! Stå ut!

Amerikanska plättar
Ca 20 stycken
2 1/2 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1/2 tsk salt
1 msk socker
1 ägg
2 msk smör
2 1/2 dl mjölk
Gör så här:
Blanda torrvarorna, mjöl, bakpulver, salt och socker. Tillsätt ägget och hälften av mjölken. Blanda ordentligt och späd sedan med resten av mjölken. Om man häller i all mjölk på en gång blir det lätt klumpar i smeten.

En annan sak jag gick och tänkte på... var tävlingen. Tävlingen. Alla har ju vunnit en Tävling - kanske den viktigaste?! Annars hade man ju inte fått vara med i racet - varit med om Livet. Den där ägget tävlar om den snabbaste, och bästa spermien! Alla har vunnit Den Tävlingen! Och sedan fortsätter tävlingen. resten av livet. Man tävlar hela tiden. Tävlar mot tiden. Om att hinna innan klockan slår. Och i samtalen tävlar man. Någon berättar något. En annan kontrar. Förmodligen med något Värre... Med något liknande som man själv varit med om, eller någon man känner... En tävling i att vara värst. Även i tävlingar som man absolut inte vill vinna. ..Och många gånger känner jag att jag är värst... Vill inte vara värst. Men vill vinna tävlingen! Jag har varit med om mycket. Mer än vad jag ibland skulle önska. Och den enda tävlingen jag egentligen vill vinna är ju den att jag, mina vänner, min älskade har det bra, får må bra, och ingen olycka drabbar dem - och egentligen vill jag ju inte att det drabbar Någon Något ont. Tänk om alla kunde ha det bra! VM i medmänsklighet. Medalj. Alla kan inte vinna... Någon förlorar.

Klara och Hedda leker. Linus pysslar och Malte sover. Anders spelar innebandy, och jag passar på att skriva några rader. Solen skiner. Och jag gick en runda när Malte skulle somna, och njöt av det underbara höstvädret. Tänkte att jag nog skulle kunna tänka mig en bebbe till, kanske skulle jag våga, snart. Kanske har jag snart glömt rädslan och ångesten som jag kände när jag väntade linus, kanske tar snart längtan över! Snart har jag kanske glömt hur jobbigt det var efter att Linus föddes, med moderkaksrester och de onda små jävlarna, och sen kom knät, och två operationer under hans första år - han fick vara med på idrottskliniken i stort sett varje dag hans första år, och mamma som dog... Men så vet jag inte om vi Vill ha en till... Vi får se! Men att säga att det är sista barnet - det går inte. Helt enkelt - vi får se!
Igår var K och jag på hallowenfest i byggdegården.
Precis just nu tog linus fram pottan, och drog ner byxorna för att kissa. Än så länge har det inte kommit något. Men oj vad det händer saker nu! Han förstår mer och mer. Ibland säger han tvåordsmeningar. Han hoppar och springer. Han kramade Malte när han var ledsen. Tog honom i handen för att hans kulle följa med. Härligt att se!
Ha en skön helg!

Imorgon har det gått ett år sedan jag gifte mig med Mannen I Mitt Liv. Det var en helt underbar kväll, med underbara vänner runtomkring oss. Och nu - ett år senare - tänker jag på att jag lever med den bästa - för mig. Någon som delar drömmar, förväntningar - någon som vet allt om mig, mer än vad jag själv vet ibland - och livet. Och igår blev jag överraskad... Han hade planerat med banvakter, floating, bowling, mat och bio!
Och det är inte bara han som har kommit ihåg vår dag - vi fick ett fint album av Reitmaiers med bilder från bröllopet, och Marianne och Tommy kom med fina blommor och när vi skulle gå och lägga oss igår hade Sandra och Eric ställt skumpa och ett presentkort vid sängen. Underbara människor!
Och i fredags körde jag gocart. Det var så roligt! Vann Bfinalen och sedan fick jag jag även köra Afinalen - och där kom jag inte sist. Det var en trevlig kväll.
Idag har det blivit lite hundträning - uppletande, som alla gjorde bra, lite lydnad och sedan har vi byggt ett vindskydd till i hundgården, städat och haft en skön dag hemma.
Kram

Nu börjar jobbveckan ta slut... En hektisk vecka, där jag fick migränanfall i går eftermiddag, lyckades med hjälp ta mig till skåpet och få mig en tablett och lägga mig i vilorummet en stund.
I tisdags kväll var jag på genetiketikföreläsning. Det handlade om möjligheten att välja barn, och välja bort barn och egenskaper, och det handlade om kloning av människor samt gentester... En intressant föreläsning, men inte så mycket nytt. Jag fortsatte till klubben för att lägga en platsliggning med Stimma - det gick bra! Men så har jag fått reda på att jag blev bortlottad på årets sista möjlighet till spårtävling...
Igår stod det hoppning på schemat. Det gick bra.
Och idag var det tid för frissan och gympa med Klara.
Imorgon är det jobb. Jag har i stort sett avslutat samtalen för den här gången. Sedan ska K rida, och på kvällen är det dags för gocart och jobbfest.

Ett kort inlägg medan frukosten intas.
Igår hade jag samtal, och sedan var jag på MeandIparty hos Carolina. Tack för gott fika!
Satt i bilen hem, när det plötsligt slog mig hur vårt livet är ibland, trots att jag varit glad bara minuten tidigare, och skrattat åt något roligt på radion, så rann tårarna. jag insåg hur jag lever i min dröm, men samtidigt i min mardröm. Hur enkelt livet fortfarande hade kunnat vara. Hur det var tänkt att livet skulle vara. Mina barn får växa upp utan sin mormor. Jag får leva utan min mamma. Barnen skulle hämtas av mormor, slippa långa dagar på dagis. Och mamma hade älskat det. Den här veckan är hysterisk, med föreläsning ikväll, träning om jag hinner - och i så fall borde jag hämta Stimma - ridning imorgon, gympa på torsdag och på fredags kväll är det jobbfest med gocart.
Samtidigt har jag det så oerhört bra. En familj som är helt underbar, vänner som är så fina så man blir rörd, fritidsintresse och jobb.
Och till sist vill jag skicka mina varmaste, hårdaste och goaste kramar till vänner som behöver det som mest just nu! Tänker på er, och hoppas att det snart känns lättare att andas igen. Älskar er!

Har någon sett min bok som min kollega skrivit. Sorgfågelns död(?) - den fanns här hemma till i lördags. Den sista(?) som tog i den var Helen. Jag visade henne den på kräftskivan... Sedan är den borta. Mitt hopp står till Helen! Har vi hat en tjuv här hemma - som endast var intresserad av boken? Det skulle nog kunna ge upphov till en ny bok!
Och Pauline vann tittartävlingen - visst tillhörde den snygga kroppen Henrik!
Trevlig helg.

Kom just hem fån ridningen - Klara red och Jens (en kollega) och hans barn var med.

Snart ska Klara iväg på födelsedagsdisco. Första discot! Och plötsligt sitter jag här och minns mina första discon. I vederslövs matsal. Med kokt korv. Nedsläckt. Dans. Läsk. Känns som igår, samtidigt oändligt länge sedan.

I går var jag os läkare med näsan och han kunde snabbt konstatera att skiljeäggen är sned. Det gjorde så ont på höger sida när han undersökte med sitt långa instrument, medan det inte kändes alls på vänster. och såklart går det att operera. Och såklart vill jag inte det. Jag avvaktar. Fortsätter med kortisonspray - fast det kanske inte hjälper... Vill inte operera...

Nu ska det målas naglar på Klara.

Denna bild togs när familjen J. norrs bil gick sönder på väg hem, och det blev en ofrivillig förlängd semester i söder.
Nu är det länge sedan vi träffades, och jag hoppas att det inte dröjer så länge till innan vi får pussa på era söta barn och umgås med er!
Detta var sista kortet för kvällen, nu måste kameran laddas så att det inte dröjer så länge innan det laddas upp fler bilder.

Äntligen lite bilder! Sandra och Linus badar!

Jag glömde nog att berätta om K:s ridtur i fredags. ridturen i sig var kanske inte så speciell - men ibland undrar man hur ödets ironi spelar en ett spratt... Sandra följde med, vi hann rida ca 30 meter. klara var Så duktig. Ville verkligen. Trava. Rida själv. Och så, helt plötsligt, så säger jag till andra "var det inte förra gången du var med som K trill..." längre hann jag inte förrän Zeine tar ett megahopp rakt upp i luften, brallar till, och Klara fullkomligt stussar ur sadeln, så sakta så att jag hinner Tänka att jag kanske kan fånga henne, men så snabbt att det inte finns en möjlighet till det... Klara skrek, blev mest rädd, och fick lite ont, men hon satt upp igen, och fortsatte modigt ridturen, trots att hon knappt ville..
Men visst är det nästan otäckt ibland när tanken verkar ha stor makt för händelseförloppet?

Jag gick förbi kyrkan, och kan konstatera att jag Klarar mig utan mamma Jag har överlevt över två år utan mamma. Inget är längre lika enkelt, som det var, men det går. Jag önskar ofta att jag kunde få vara den där glada tjejen med lockar som sprang med såriga knän i solen, det som kunde grusa min himmel var väl om jag inte fick rida den dagen eller inte fick leka med någon kompis... Jag visste inget om morgondagen - ville inte veta, brydde mig inte, den var ju imorgon, och gårdagen glömde jag fort. Börskrascher, relationer och livet - eller döden bekymrade mig inte. Jag levde min dröm. Jag var glad. Jag spred glädje. Fick hyfsade betyg. Skrattade och log. Lekte och hade vänner. Jag sörjer min mamma. Jag sörjer att inte få vara det där obekymrade barnet igen. Med mamma kunde jag, i alla fall för en stund, få känna mig liten igen. Mamma var alltid äldre, klokare, tryggare... Hon kunde trösta mig, när ångesten blev stor - för ångesten kom med åren. Mycket oroar mig nu, ger mig ångest - när hon levde hjälpte hon mig. I det lilla, i det Stora. Hanterade ångesten. Nu finns hon inte mer. Jag klarar mig. Men det är svårt... ibland... Min själ kommer aldrig bli hel, jag kommer alltid att sakna min mamma, kommer alltid behöva henne - men jag lär mig sakta att leva, ta hand om mig själv. Leva mitt liv. Älska och sakna.

Erika påminde om att om Anders mormor hade fått leva - hade hon blivit 100 år idag. Ett stort grattis till henne och alla andra änglar som inte längre finns med oss, men som vakar över oss! Tänker på dem, minns dem och saknar dem - men är glad för att jag har lärt känna dem! Hoppas att ni har en riktigt go fest tillsammans!

Ikväll är det helg - eller nästan i alla fall. Vi har studiedag imorgon - skolmässa, men jag räknar med att kunna arbeta en massa med eget. Nu väntar ett gäng utvecklingssamtal, och utvärderingar, åtgärdsprogram som ska skrivas... Och så en massa prov som ska göras, och rättas. Planeringar som måste skrivas...
Ikväll har det varit gympa för Klara - och jag har visst lovat att hjälpa till lite, så det har jag gjort.
Kanske kikar jag på Grey ikväll. Det var ju ridning igår. Det gick bra - vi hade en tant som heter Kerstin. Roliga övningar - bland annat fram- och bakdelsvändningar, zicksack i galopp...
Tränat lite lydnad med Stimma - hon går riktigt fint nu. Har fått till inkallningen, och tränat en del tungapportering. I helgen väntar KM i spår lägre klass. Jag lägger ingen större möda på att få till framförgående, och läggande under gång. Det finns där - kanske inte 10-mässigt, men bra nog. I vilket fall - så blir det bra träning för oss flickor.
Trevlig helg