flisas

Idag fyller Tilda ett år. Vårt lilla gudbarn. Men storasyster Tova har magsjuka - så det blir inget kalasande idag.
Just nu sitter vi och tittar på ett program om Libanons krig 2006. Kanske får vi se en glimt av Bilal, som fick fly med båt från landet den sommaren - sommaren mamma dog.
Jag och barnen har varit ute och cyklade. Vi hade med oss Stimma och åkte till Pappa och Marianne.
På förmiddagen var jag och tränade med hundarna. Sök med Kenzo - det gick riktigt bra. Snabb. Bra skall. Fina skick. Ett litet spår med Stimma, som också gick bra. Sedan körde jag ett uppletande utan större problem. Åke bjöd på tårta - för att ha har tränat med gruppen ett år!
I går kväll var vi på farsdagshockey - Lakers mot Troja ett derby, som fick avgöras med straffar, där Troja tillslut vann. Anders kunde följa med han var mycket bättre igår, även om han fortfarande inte är helt kry. Min spicialmedicn - nä, inte sex - utan en blandning av alvedon och ipren fick febern att ge vika i torsdags, och han kunde ta av sig dunjackan för minustrettiograderskyla och krypa ut från filten.
Ha en bra helg!

Snart är ännu en jobbvecka avklarad.
Klara har varit sjuk. Anders är sjuk - så sjuk, som jag tror att jag aldrig har sett honom förut - men efter att min dunderkur med ipren och alvedon verkade, så känns det som om han i alla fall kan sitta upp. Prata lite. Hela dagen har han legat under filt, med dunjacka på sig... En epedemi har drabbat Vederslöv. 9 barn på totalt tre dagisavdelningar. 7 av 26 barn i en klass var närvarande...
I börjn av veckan var jag i Södertälje på NObiennal. Både bra och dåligt. Men tyvärr inte så mycket nytt. Inte så mycket som jag an känna att jag direkt kan börja undervisa om, eller nya tankar... Men resan var trevlig. Och vissa föreläsningar var riktigt bra. Jag fick lära mig att man ska röka kannabis en gång i halvåret för att vara på den säkra sidan. Vid middagen satt jag och tittade ut - och tyckte synd om en hund som var bunden. En timme senare visade det sig att det var en soptunna... Jag fick umgås med trevliga kollegor - som hade med sig termos på tåget, och som tar allt de kommer åt. Gratis är gott. Vi, som lärare, är inte vana att bli bjudna. Gratis mjukglass, kaffe i oändliga mängder, godis och pennor. I stället för att ta en penna, så tar man många, och tänker på alla elever som ständigt slarvar bort sina... Jag fick lära mig att man inte ska gå in på om grannens bil eller husvagn eller dator är onödig... det får vara varje individs ansvar att ta ställning till vad som är onödigt i ens liv... om man funderar på allt som är nödigt är det lätt att hela människan blir onödig... Lärarna anteckna flitigt och har lydigt nyckelbandet runt halsen i två dagar. En föreläsare får panik - precis som en riktigt lärare - när nätet inte funkar, när han plötsligt måste byta sal... När vi ska åka hem är tåget försenat en kvinna har gått över på fel ställe, samtidigt som hon pratade i mobilen - och blev påkörd och dödad av tåget... Vad gör det att vi blev lite sena hem?
Igår var det ridning. Jag hade en häst som inte är van/gillar bommar, men eftersom det var markarbete så tänkte jag och ridläraren (som är ny, och som aldrig sett honom över bommar) att jag kunde ha honom. Markarbete?! Hoppning! Visserligen en 5,5a - där man komemr in i trav och ut i galopp, men hyfsat högt. Det gick i alla fall hyfsat bra. På konferensen pratade jag med en mamma till en som red i gruppen före. De har en unghäst, som de behövde ha lite hjälp med ibland, och undrade om jag kunde tänka mig att hjälpa dem. Så på söndag ska jag träffa dem...
Och så vill jag gratta Marianne lite i efterskott! Kram till er alla. Nu ska vi titta på sista avsnittet av de halvt dolda.

Linus promenerar runt runt med Stimma och barnvagn. Undra om han tänker byta varv snart? Och hur länge hon står ut...?! Bra motion, men kanske lite långtråkigt...

Sitter hemma. Har varit och tränat idag. Först uppletande med Kenzo och Stimma, sedan ett spår med Stimma, innan lydnad på klubben. Uppletande med Stimma gick så grymt bra, en rättså svår ruta, men hon sprang och hittade - jag fick gåshud! Spåret gick oxå riktigt bra! Alla tio pinnarna, ett bra upptag och perfekt spårarbete! På kluben väntade ett lydnadspass, på en våt plan. Stimma hade svårt för att sitta och ligga. Kenzo hade svårt att vara tyst.
Anders hade slutit upp till lydnaden, och skulle köra ett pass med K. Laddade går de in på planen. Och Kenzo går igång. På kommenderingen? På situationen? På Anders? Men framför allt på rörelserna! Frustration hos Anders. Frustration hos mig. Tips från andra, som får oss att låta så som vi inte gillar... "Det har vi redan provet". Folk kan ju tycka att det är onödigt att försöka ge oss tips, försöka hjälpa oss - det kan låta som om vi inte vill ha hjälp, som om vi kan bäst själva, som om vi skiter i det som de säger. Så är det inte... Och visst är det så att man ofta har provat ett tips för kort tid, inte gett det en ärlig chans - men jag är ärlig när jag säger att vi har försökt, gett chanser. Tränat om. Gjort om. Gjort på ett annat sätt. Tragglat. Kört ett steg i taget. Länge. I perioder. Flera månader. Ignorerat. Belönat rikligt, belönat med tråkig boll i munnen. Med gott godis, med tråkig mat, med klapp, med röst. Belönat och korrigerat i olika utsträckning. Vi har försökt. Och han har vunnit. Han vinner de små tävlingarna. Tar ett litet steg ifrån oss. Vinner i självförtroende. Vuxit. Vi är tacksamma för de tips vi får. Vi bearbetar. Vi tar till oss. Men vi har försökt - vi kommer att försöka. Kenzo fyller nio i år. Han ska gå in och göra ett jobb - han behöver inte tycka att det är så roligt. Ett arbete som ska utföras. Ingen värdering i det. Jobbet ska göras. Vi ska ta de små stegen. Vi kommer fortsätta analysera, och diskutera - såna är vi. Jag vill att ni ska veta - ni som kommer med tankar - att vi är tacksamma, att vi inte har gett upp, men att vi kanske, tyvärr, har tappat lite tron på att något Verkligen går att förändra. Vi har försökt och tränat så mycket, och det blir ingen bestående effekt... Tack ändå! Med Stimma så var förbättringen - inkallningens ställande, och hoppet. Vi fick sedan byta upp - Klara har hög feber. Plötsligt, från ingenstans. Hon ligger nu i puffen och har ont i huvudet, kroppen och febern vill inte gå ner trots febernedsättande.
Igår satt jag och läste Smålandspostens dödsannonser - tre unga människor hade dött. Jag grät. Tårarna rann. Det är inte ofta, men det händer. Tre öden. Berör. På jobbet en dag så var det en tjej som sa att det finns en mening med allt, kanske finns det en mening med att någon dör hade hon sagt till eleven som mist sin pappa nyligen. Jag kan inte se den. Meningen. Meningen med att mamma dog. Att tre unga dör. Mamma ville inte dö. Då finns det ingen mening. Jag får hitta andra meningar. I livet. Meningen finns i livet. Inte i döden. Meningen Är livet - inte döden.
Anders är på hockey och sedan innebandy. Imorgon ska jag på NObiennal. Nu ska jag pyssla om K!

Molle som imponerade idag - eller kanske det var Carolina, eller båda två som gjorde det?! En helt annan, gladare och nöjdare inställning, ett fint samarbete och en glädje speglade dem idag!

Det är så här det ser ut i köstaket nu. Vi märkte ju att något var fel när det rök om lampan, och när vi skruvade ner lampan så var det vatten i den. Efter många turer visade det sig att det var fel på en muff som sitter på taket på röret som ventilerar avloppet - typ...

Bara en snabb uppdatering. Farmor oc K bakar. Linus leker krypande bebbe, medan Anders och farfar är ute med doggsen. Idag var L och jag hos örondoktorn. Det konstaterades snabbt att han har vätska i båda öronen, och kanske kan det vara en anledning till att han är sen med talet, och kanske inte hör så bra?! I vilket fall kommer han relativt snabbt att få plaströr inopererade. Vad vi vet har han aldrig haft en öroninflammation. Han tyckte inte att det var någon mening med någon ny hörseltest idag. Den ska göras efter rören. Dessutom tyckte att en barnläkare eventuellt skulle bedöma honom, eftersom han ansåg att Linus är sen i utvecklingen. Men det skulle vänta till efter rören oxå - vem vet, kanske löser sig en del om han börjar höra! Hoppas!
Sedan satt jag på ett ineffektivt möte. Samma saker diskuterades, som alltid. Sånt som vi inte kan påverka, sånt som vi redan har bestämt, eller som vi redan jobbar med. Frustrerande. Jag fick en tråkig kommentar från en kollega (ja Helen du vet vem...!), som sedan bad om ursäkt och kramade om mig. Imorgon har jag lovat att ha två extra lektioner...
Snart är det riddags för mig. Kan behöva rensa hjärnan, slappna av, koncentrera mig - ägna mig åt mig själv...
Stort tack till farmor och farfar som har passat bar idag, skjutsat och fixat mat!

Utanför fönstret slår våren ut,
Marken blir grön igen
Allt som var dött väcks till liv
Det kan också vi, så länge vi andas

Ute till havs styr en fiskebåt
Längs en fri horisont
Den gungar så tryggt in mot hamn
Som jag i din famn så länge vi älskar

Det är för oss solen går opp
Och lyser som guld för kärlekens skull
Solen går opp så oskuldsfull
Och lyser på oss för kärlekens skull

Högt på ett berg står en katedral
Och pekar upp mot skyn
Men det är för himlen i dig
Och jorden i mig, vi älskar varandra

Det är för oss solen går opp
Och lyser som guld för kärlekens skull
Solen går opp så oskuldsfull
Och lyser på oss för kärlekens skull

Lyser som guld för kärlekens skull
Lyser på oss för kärlekens skull

"Hej,På nyårsnatten försvann min älskade hund Neo ifrån vår gård i Tygelsjö.Han är en rottweilerhane på 6 månader. Svart med bruna tecken, chippad. Jag har inte hört nånting om honom, inte nån som sett honom eller liknade på 13 dagar, och jag lider otroligt mkt av detta, för han betydde allting för mig. Jag tror att någon tagit Neo, och tänker behålla honom, och skulle mitt mail komma till den som har honom, snälla lämna honom tillbaka, jag köper en ny hund åt er, så länge ni bara ger mig min Neo tillbaka.Har du sett eller hört nånting som kan leda min hund hem igen kommer du belönas generöst. Jag gör allt för att min älskling ska komma tillbaka. SNÄLLA skicka detta mail vidare, enda sättet jag kan nå ut i sverige på. Har gjort allt, polisanmält, anmält på diverse hemsidor, radion, sydsvenskan, kvällposten, lappar överallt där jag bor osv. Therese Perlman 070-4164073 Tillgänglig 24 timmar om [email protected] Kontaka mig eller polisen på 11414"

Ja, nu börjar helgen ta slut, likaså alla kalas. i har firat fyra dagar nu! Och Linus har visat att han är en semmelkille. Idag slängde han i sig sex stycken - visserligen små, men ändå! Undra om det beror på att jag stod och vispade grädde till semmelkalas när vattnet gick? Jag kom ihåg känslan än idag. Jag och K hade varit på Sammarkand - sprungit runt i alla affärer och vis av erfarenhet visste jag när jag vaknade på morgonen att "det blir ingen bebbe idag heller" - men K hade jag ju haft värkar i ca två dygn innan vi ens åkte in... När vi sprang ut och in i affärerna så minns jag att det liksom "läste sig" hela tiden i bäckenet. Men jag reflekterade inte över det så mycken... och la inge värdering i det. När vi kom hem vilade jag några minuter på sängen, innan jag började vispa grädde... Jag kände att det inte kändes som det brukade och jag hörde ett "knäpp", och tänkte gå till trappan och på skoj skrika till Anders att det kanske var något på gång ändå, fast jag kunde för min värld inte tro det. Det var ju inte så här det skulle börja... Och precis när jag skrek till Anders, så går vattnet och in genom dörren kommer trebarnsfamiljen Winninge... De undrar om de ska åka igen, "nejdå det komemr ta lånnnng tid..." sa jag. Efter en liten stund vid fikabordet säger Hanne "du vet väl att det är ca två eller tre minuter mellan värkarna?", "ska du inte ringa till förlossningen?", "har du packat väskan" - "ja" säger Anders och hämtar en tom väska... Förlossningen vill att vi ska komma in direkt, mamma rings in, fikat avslutas abdrupt, och vi kör mot förlossningen och typ tre timmar senare är lillsemlan född!
Idag har familjen Owesson och Gransvik/Wolgast varit här. Igår var vi hos Linda - grattis Linda - och i fredags hade vi kalas med lite släktingar + Sandra/Eric och Åkesson/Carlsson. Trevliga dagar!>br/> Igår hann i dessutom med hundträning - Anders körde sök och jag spår. Stimma gjorde ett perfekt, långt spår! Jag känner mig så säker - alla pinnar och bra upptag! Hon är en stjärna! På eftermiddag spelade Anders innebandymatch. De förlorade - trots att Linus och jag tittade på.
Hopaps att ni har haft en bra helg och så önskar jag er en Trevlig vecka!

När jag skrev datumet - slog det mig att det var min morfars födelsedag. Min älskade morfar. Så speciell. Stort hjärta. Hjälpsam. En överlevare (han överlevde såväl polio som lungcancer) - som dog i magsjuka...
Vi har promenerat i regnet med hundarna. Ett barn har nattats och ett är på väg ner i sängen.
Ikväll blev det pannkaksrlle med köttfärs:
Pannkaka:

* 2,5 dl vetemjöl
* 1 tsk salt
* 6 dl mjölk
* 3 ägg

Köttfärs:
* 500 gram blandfärs eller nötfärs
* 1 gul lök
* 1 msk smör eller olja
* 1 msk vetemjöl
* 0,5 - 1 tsk salt
* 1 krm peppar
* 3 msk tomatpuré
* 1 dl vatten
* ev en klick crème fraiche
* ev örtkryddor till exempel oregano, basilika, salvia

Tillagning
Börja med pannkakan. Vispa ihop mjöl och salt. Tillsätt hälften av mjölken och vispa till en jämn smet. Vispa ner resten av mjölken och äggen. Smörj en långpanna, häll i smeten och grädda i 225°C i cirka 25 minuter.
Skala och hacka löken. Bryn köttfärs och lök i smör eller olja i en stekpanna. Rör ut mjölet i vattnet och tillsätt det, salt, peppar, tomatpuré och eventuellt lite crème fraiche. Låt koka tills det mesta av vätskan är borta. Rör ner eventuella örtkryddor.
Nu är det dags att pussa på K! Lossa pannkakan från långpannan med hjälp av en stekspade och vält upp den på ett smörpapper eller bakplåtspapper. Bred ut köttfärsen över hela pannkakan och rulla därefter ihop den. Skär rullen i skivor.

Idag har jag haft med mig både Stimma och Kenzo på kursen. Stimmas moment för dagen var framåtsändande. Det som är svårt är avsaktningen, men med hjälp saktar hon ner. Sedan tränade vi tungen - med lite kamp. Min förhoppning är att den ska bli lite roligare, och kännas lite lättare för henne. Och på metallapporteringen tränade vi avslut. Hon saktar ner på slutet. Träning ger resultat. Det är träning vi behöver. Hon är en bra hund med bra grunder. Positiv och glad, och visar att hon har förtroende för mig - även om jag råkar slå henne i huvudet under fria följet, så ställer hon upp, igen, igen...
En annan hund som är fantastisk är Kenzo. Med den tråkiga träning han har fått i många år - minimal belöning eller ingen alls. Hela programmet för att göra han trygg på sin uppgift - så gör han samma sak gång på gång (och hade det inte varit för det eviga pipet - så hade det varit j-t bra...). Idag körde jag både lite bruksmoment och lydnadsmoment. Visst pep han lite under fria följet - men han tjöt inte, skällde inte... trots kommendering. Och vi har tappat en del i positionen - det är svårt att korrigera, utan att göra honom osäker, gå igång ännu mer osv... Och på dumrutan som vi inte har tränat på sedan i somras - så gör han det, i det närmaste, perfekt. Denna lilla hund - som blev stor någon gång när inte vi riktigt hann med - kan så oerhört mycket. Och det hade varit så enkelt om han inte förde en massa oljud... Jag kan inte vara helt nöjd när inte allt är perfekt - jag är ju perfektionist - men jag är tacksam för att få köra dessa två härliga hundar!
Den här helgen har jag köpt mig träningstid, och ett par kritiska ögon, som kan peka på detaljer som kan bli bättre, som visserligen inte kan säga så mycket nytt, men som kan ge mig bekräftelse på att jag är på rätt väg, att jag har gjort det jag har kunnat, som kan påpeka det som jag redan vet, men som jag behöver höra igen - och igen... Det har varit en bra helg! Det var länge sedan jag ägnade en Hel helg åt hund!

Alla bilder är inte bra... Men rätt svar är Donna.

Nu har jobbet kommit igång. Blandade känslor. Man tror att det ska kännas länge sedan, att man känner att man har vilat ett helt lov och är sugen på jobbet igen - men den känslan kom aldrig. Men det är Roligt. Det är kul att träffa kollegor och elever, planera lektioner och utmana elever!
Men även en molnfri himmel har moln, precis innan jag gick hem fick kollegan ett mal av den "besvärliga" föräldern i klassen, som undrar över betygsätningens praxis, över allt och inget...
Linus började jullovet med att vara hysterisk. Han mådde inte bra, och skrek mycket. Mycket frustration i en liten treårings kropp. Han skrek - jag skrek tillslut. Kunde liksom inte hålla det inom mig tillslut. Det är inget man är stolt över _ när man själv gastar som en treåring, men någon gång måste det ut, och kanske är det bra att man Skriker ut sin frustration istället för att man gör något som man skulle ångra ännu mer?
Men så kom nyåret - och Linus blev mycket mer tillfreds. Vi lärde oss lite av vad han menade, han fick fram mer ord, och jag lovade honom att jag skulle göra allt som står i min makt, för att han under 2009, skulle lära sig att prata, skulle kunna bli förstådd... Det komemr fler och fler ord, sakta, och ett ord som han lärde sig på jullovet var "dagis". Och igår var det dags att gå dit. En glad liten man klädde på sig och stegade in på dagis. Morgon idag var inte lika smärtfri - men hyfsad.
Idag har det konstaterats, efter ett hål i taket, vad felet är på taket. Det blir för snickaren att komma hit och försöka rätta till nästa vecka.
Nu ska det snart lagas mat. Vardagspusslet ska återigen läggas... Livet pågår och ska levas...

En liten uppdatering av våra liv.
Ridning för K och skridskor i fredags.
Lördagen var farmor och farfar här tillsammans med Anna och barnen. Jag tränade sök, spår och uppletande, och Andes röjde vid sjön tillsammans med grannen. Och barnen åkte lite skridskor och lekte.
Ute har det varit underbara vinterdagar igår var Eric och Sandra här och åkte skridskor, grillade, bastade (i vår bastu för första gången sedan vi flyttade hit) vi rullade oss i snön och avrundade sedan med xboxspel.
Idag blev det skridskor med Owesson och grannarna, Erik och Ulf grillning och fika.
Nu ska vi titta på sportens årskrönika, dricka glögg och njuta av näst sista juldagsledigheten. Anders jobbade halvdag idag.
Hundarna har fått långa skridskorrudor på isen. De är härligt att se dem springa.
I helgen ska jag åka på kurs med Stimma. Sofie Åkeberg som jag har tränat en vecka för på halmstadlägret för några år sedan har flyttat till Småland och ska ha kurs. Inte för att jag känner att vi har jättemycket som vi inte kan lösa själva. Men de ska bli kul att få fokusera på träning en hel helg.
Sköna dagar - med sol, uteaktiviteter och goda vänner! Stor kram

Och detta kort kan väl representera 2009. Vilja att göra något, prova något nytt, leva här och nu och fånga dagen - samtidigt vill jag med kortet tacka värdfamiljen för årets nyårsfirande! Trevligt sällskap och god mat räcker för att dagen ska bli en bra dag! Jag hoppas på ett år - där man får prova sina vingar, vara med sina vänner, älska och ha tid för det man anser är viktigt.
God fortsättning!

Jag pratade med Monica. Deras Boris hade fått ett epelepsianfall, det gick över, men så fick han ett till. De åkte till djursjukhuset. Men hans liv gick inte att rädda. Mina tankar finns hos dem, denna första dag 2009, Boris sista och hans elvaårsdag...

Ett nytt år, med pulkaåkning, skidor, fika med vänner och sedan hemfärd och skridskoåkning på en blank sjö med sol på himlen. Det som kunde varit bättre är att jag har ont en visdomstand. Men en härlig dag kan inte ens en tand ta udden av.
Nu en summering av 2008 - vad kommer jag egentligen ihåg?:
- Obama väljs till president i USA.
- En liten flicka, Engla, mördas, och Anders Eklund döms för mordet.
- En tyska dödar två små barn och försöker även döda mamman.
- OS - som inte var någon hit för Sverige. Kallur trillar på första häcken, Kluft la av sjukampen och klarade inte konkurrensen i längdhoppet. Ara förlorar en guldmedalj och slänger den medalj han fick.v - En kvinna gör om sig till en man och blir gravid.Ett nytt år, med pulkaåkning, skidor, fika med vänner och sedan hemfärd och skridskoåkning på en blank sjö med sol på himlen. Det som kunde varit bättre är att jag har ont en visdomstand. Men en härlig dag kan inte ens en tand ta udden av.
Nu en summering av 2008 - vad kommer jag egentligen ihåg?:
- Obama väljs till president i USA.
- En liten flicka, Engla, mördas, och Anders Eklund döms för mordet.
- En tyska dödar två små barn och försöker även döda mamman.
- OS - som inte var någon hit för Sverige. Kallur trillar på första häcken, Kluft la av sjukampen och klarade inte konkurrensen i längdhoppet. Ara förlorar en guldmedalj och slänger den medalj han fick.
- En kvinna gör om sig till en man och blir gravid.
- EM i fotboll.
- Och så klimathotet och ekonomin som plötsligt försämrades över hela klotet.
Nä, jag minns nog inte så mycket...
Och det jag minns från mitt eget liv är jobb, och så träffar med vänner, resor, ofta det man har gjort tillsammans med andra och det är ju fascinerande eftersom jag trivs så bra hemma, men mest minns det jag har gjort borta...
2009 hoppas jag blir ett år fullt av kärlek. Glädje. Liv. Att orka leva här och Nu. Vara närvarande där jag är. Fånga dagen.
Och jag hoppas att mina vänner får ett bra år - med mycket kärlek och lycka! - EM i fotboll.v - Och så klimathotet och ekonomin som plötsligt försämrades över hela klotet.
Nä, jag minns nog inte så mycket...
Och det jag minns från mitt eget liv är jobb, och så träffar med vänner, resor, ofta det man har gjort tillsammans med andra och det är ju fascinerande eftersom jag trivs så bra hemma, men mest minns det jag har gjort borta...
2009 hoppas jag blir ett år fullt av kärlek. Glädje. Liv. Att orka leva här och Nu. Vara närvarande där jag är. Fånga dagen.