lunch
För att ha börjat dagen som "kokvinnan" (enligt Linus), kammat tre hundar, tvättat ett par maskiner, bytt i sängarna, dammsugit, fikat, sövt Sigge och lagat lunch - så kan jag, nästan, räta på ryggen nu! Benens längd skiljer sig ca 4 cm, och jag tänker på hur jag sätter fötterna i varje steg - men det går - ett steg i taget. Precis som Sigge försöker sig på. Att gå med stöd kan han sedan länge, likaså när man håller honom i en hand - men dagens övningar är svårare än så. han ställer sig utan stöd, rakt upp och ner på golvet i världens lyckorus, och bara väntar på att jag ska klappa händerna! Och klappa - det gör jag! Precis så högt som när jag står i köket och hör hur Linus tränar stavning på ipaden. Klockrent kan han tala om vilken bokstav allt börjar på - till och med "quiz".
Det är många bollar i luften - de kommande dagarnas undervisning kittlar läraregenen lite - men skapar samtidigt rysningar längs den logiska ryggraden. Jag arbetar som lärare och ska undervisa i kemi - men just nu är jag mest mamma och är översvallad av kärlek, pratar bebisspråk och försöker rodda familjeföretaget och jonglerar vidare genom livet samtidigt som jag slår knutar... I eftermiddag styr jag mot TC. I eftermiddag är lite mer lärare, men inte mindre mamma.
Det är många bollar i luften - de kommande dagarnas undervisning kittlar läraregenen lite - men skapar samtidigt rysningar längs den logiska ryggraden. Jag arbetar som lärare och ska undervisa i kemi - men just nu är jag mest mamma och är översvallad av kärlek, pratar bebisspråk och försöker rodda familjeföretaget och jonglerar vidare genom livet samtidigt som jag slår knutar... I eftermiddag styr jag mot TC. I eftermiddag är lite mer lärare, men inte mindre mamma.
Kommentarer
Trackback