flisas

Imorgon är det dags för det vi hade behövt för tio år sedan. Då när våra frågor var många och kunskapen var liten. Nu - är vi välkomna. Nu har när vi redan har sökt och letat efter svaren själva och skapat våra egna vägar och sanningar. När vi har skapat rutiner och en fungerande vardag. När vi behövde någon att fråga - fanns det ingen. Vi var inte välkomna. Då fanns inga svar att få, inte ens någon att fråga. Imorgon är vi välkomna på föräldrautbildning - för föräldrar till barn med intellektuell funktionsnedsättning och autism. Om tydliggörande pedagogik och vardagsfungerade.
När jag tänker på det är det inte så konstigt. Jag gör mycket på den krångliga vägen. Kanske är det för att bevisa för mig själv - och för andra - att jag kan. Kanske vill jag ha utmaningar? När jag sökte jobb och fick jobb i Växjö och Halmstad - valde jag/vi Halmstad. Trots att vi behövde flytta och projektet blev större. När jag skulle operera en axel - valde jag högern - trots att det kanske inte alltid var den jag hade mest problem med, men det är ju jobbigare att inte kunna använda högern... Jag har ofta fått de lite stökiga hästarna. När jag skulle rida på Melbystrand på islandshästar fick jag en som vanligtvis inte gick på tur för att den helt enkelt inte var riktigt lämpad för det - men den var menad för mig. Varför ta den enkla vägen - när man klarar den svåra?
Jag vill inte säga att jag är färdiglärd. Jag vill och kan lära mig mer. Jag kan bli bättre. För fler.