flisas

2020 - året vi kommer minnas. 

Idag hade vi studiedag. Vi planerade enligt plan a, b och c. 

Det är så lite vi vet. Vi har inget facit. Ingen manual. Men jag vet att vi gör då gott vi kan. Vi försöker ligga steget före - men är hopplöst efter. Vi vet så lite... Och det enda vi kan förhålla oss till är det vi vet. En dag i taget. I väntläge. Lite på låtsas. Känns som om vi befinner oss mitt i en surrealistisk film. Handlingen känns överdriven. Den är inte trovärdig.  Det känns overkligt att ett virus kan ställa till såhär mycket. Lamslå ett samhälle. Börsen kraschar och Leos får stänga, folk varslas från sina arbeten. Folk som bunkrar så att inte sjukhuset får tillräckligt med alvedon och handsprit.  Helt plötsligt slås vanliga samhällsstrukturer sönder. Jag är rädd för dess effekter. Ett kapitulerat samhälle.