5/11; fredag
När man vaknar vet man aldrig vad dagen har i sitt sköte. Inte tror man att man ska vakna till ett Facebookinlägg där man läser att en av hästarna saknas i stallet. Jag klär på mig, tar en kaffe i handen och hunden i bilen. Vi letar i ett par timmar.
Utan att finna honom. Jag mockar och yvonne åker till jobbet. Jag tar maxi och går ner i skogen. Jag går i ungefär 30 meter innan jag ser honom! Till synes oskadd men törstig. Jag tackar min intuition- och min lyckliga stjärna. Jag tar maxis koppel och
leder in honom i hagen.
Jag åker hem och springer en runda innan vi åker in till stan för att fixa kort och swish till sigge. Handlar lite och sigge åker skridskor med anders jobbar klart.
När dagen börjar oförutsägbart är det skönt att se fram mot kvällens förutsägbarhet - ystning. Pizza. Och samtalsämnen om "hur länge har vi hållt på?" Och "vi borde starta fabrik"…
Kommentarer
Trackback