7/9; måndag
Jag har jobbat - först med migrän. Vakande tidigt - Anders åkte till Malmö (han fortsatte till Norge i kväll), jag somnade om - och hoppades att huvudvärken skulle vara borta när jag vakande igen. men det var den förstås inte. Så småningom blev det bättre, men långsamt har huvudvärken ersatts av värk i axlar och kroppen i allmänhet. Dricker KanYang (eller vad det heter - måste tro på något... eller åtminstone försöka med något...). Men min värk är förmodligen inte något mot Doris värk - jag tänker på henne och hennes matte Mia. Doris fick ont i helgen. Hon var konstig, blev konstigare. Hade ont. Idag var de hos veterinären - en som vi gillar. Claes. Och han kunde konstatera att hon hade ont. Kanske ett diskbråck (och det vet jag ju hur ont det gör) men han orkade(!) inte röntga idag. De ska tillbaka imorgon. Ett djur som har ont - ska ha ont, för att veterinären inte orkar röntga idag!? Fan. Jag blir upprörd.
Idag när jag körde ett pass lydnad med Stimma - och blev lite upprörd när hon lät - tänkte jag på Mia och hennes älskade hund. Tänkte på hur meningslöst det är att bli upprörd över det. Livet är så kort. Vi har hund för att det är roligt. För att det är fantastiskt att samarbeta. Och jag inser att vi är så bra - vi kan kommunicera. Varje gång vi blir upprörda över att vi inte förstår varandra - så kommer vi en bit ifrån varandra. Vi bygger upp det igen... Vi behöver inte börja om - men vi kommer lite längre ifrån varandra, och får jobba lite extra för att återigen förstå varandra... För att bygga upp tilliten igen. Lydnadspasset gick bra idag. Jag körde utan belöning - hon fick bara i slutet. Men mycket beröm och lek. Kröp så bra. Körde bara raka långa inkallningar - första gången ville hon stanna... Passet gick bra!
Jag la ett spår också. Igår slog tanken mig nämligen att hon har bakspårat när spåret ska gå till höger. Hemma tänker man sällan på rutan, hon vänder ju... Jag la såklart ett spår till höger. Och hon tog det rätt - men vände och gick bakspår. När hon kom till startpunkten, insåg hon att det var fel och vände. Vi hade solklart fått "bakspår, tillbaka till rutan" idag också. Detta kräver en del tankar. Jag ska klura. Testa.
Jobbet var inga sensationer. Bra lektioner. Utan i en klass. Vi är många lärare som inte har bra lektioner i den klassen. Åtminstone oftare i den klassen än i andra klasser. Det måste vändas. De är några som förstår ordningen i klassen. Jag försökte prata med handledaren i klassen. För honom funkar undervisningen i den klassen. Vad gör vi fel, som han gör rätt? Men jag fick inget direkt gehör för mina tankar och funderingar. Vi måste tänka ut en strategi. Det ska bli bra. Det vill bli bra!
Något som har blivit mycket bättre är Linus tal! Jag tror inte att jag har sagt det... Idag pratade han med farmor i telefon - och jag som satt bredvid kunde förstå precis vad han bubblade om. Och jag tror att farmor också förstod det mesta! Han har också velat pussla och att vi läser. Morgnarna har också varit bättre. peppar peppar! Det vill bli bra! Det ska bli bra!
Idag när jag körde ett pass lydnad med Stimma - och blev lite upprörd när hon lät - tänkte jag på Mia och hennes älskade hund. Tänkte på hur meningslöst det är att bli upprörd över det. Livet är så kort. Vi har hund för att det är roligt. För att det är fantastiskt att samarbeta. Och jag inser att vi är så bra - vi kan kommunicera. Varje gång vi blir upprörda över att vi inte förstår varandra - så kommer vi en bit ifrån varandra. Vi bygger upp det igen... Vi behöver inte börja om - men vi kommer lite längre ifrån varandra, och får jobba lite extra för att återigen förstå varandra... För att bygga upp tilliten igen. Lydnadspasset gick bra idag. Jag körde utan belöning - hon fick bara i slutet. Men mycket beröm och lek. Kröp så bra. Körde bara raka långa inkallningar - första gången ville hon stanna... Passet gick bra!
Jag la ett spår också. Igår slog tanken mig nämligen att hon har bakspårat när spåret ska gå till höger. Hemma tänker man sällan på rutan, hon vänder ju... Jag la såklart ett spår till höger. Och hon tog det rätt - men vände och gick bakspår. När hon kom till startpunkten, insåg hon att det var fel och vände. Vi hade solklart fått "bakspår, tillbaka till rutan" idag också. Detta kräver en del tankar. Jag ska klura. Testa.
Jobbet var inga sensationer. Bra lektioner. Utan i en klass. Vi är många lärare som inte har bra lektioner i den klassen. Åtminstone oftare i den klassen än i andra klasser. Det måste vändas. De är några som förstår ordningen i klassen. Jag försökte prata med handledaren i klassen. För honom funkar undervisningen i den klassen. Vad gör vi fel, som han gör rätt? Men jag fick inget direkt gehör för mina tankar och funderingar. Vi måste tänka ut en strategi. Det ska bli bra. Det vill bli bra!
Något som har blivit mycket bättre är Linus tal! Jag tror inte att jag har sagt det... Idag pratade han med farmor i telefon - och jag som satt bredvid kunde förstå precis vad han bubblade om. Och jag tror att farmor också förstod det mesta! Han har också velat pussla och att vi läser. Morgnarna har också varit bättre. peppar peppar! Det vill bli bra! Det ska bli bra!
6/9; söndag
Igår var Anders och jag och tränade hundarna. Barnen var hos morfar och Marianne. Kenzo fick köra sök - inte helt strukturerat, men han är cool och duktig. Stimma gjorde ett perfekt upptag, ett prefekt spår och ett bra uppletande. Kvällen tillbringade vi hos Anne och Olof - som alltid god mat och trevlig sällskap. Men sedan började jag känna att jag behövde åka hem och lägga mig...
Klockan tio i fem skulle jag vakna idag. Förväntan. Förhoppningar. Spårtävling i Kalmar. Det började bra - framspår - men hon bytte riktining och jag kände på mig att hon gick åt fel håll, men det var bara att traska efter. "Tillbaka till rutan. Bakspår" Iväg. Ett risigt spår - högar med björkris. Stundtals fin tallskog. Men spårläggaren tyckte själv att det var ett förfärligt spår och han var tacksam att jag kom runt. Kom runt med alla pinnar. Hon spårade fantastiskt bra! På uppletandet, tar hon fyra föremål på sex skick. Bra. Inget tugg. Visst något skick gick kanske inte precis där jag hade tänkt - men fyra föremål på kort tid utan tugg och betyg 9 och 8,5! Trots blekingedomare! Då önskade jag att jag inte höll på med en bedömningssport...
På lydnaden hade vi en tävlingsledare som aldrig hade tävlat högre än tvåan - och det blev väldigt konstigt. Han körde oss utanför dommarparen. Glömde stegförflyttningarna - så att man fick göra dem sist, efter programmet. Hade två halter i krypet. Hade fel hindermått så en tumstock fick hämtas... Men allt sådant är bara att tänka bort. Yttre faktorer som inte går att göra något åt. Inget att fästa sig vid.
fritt följ 9 9 (Hon gick riktigt bra!)
ink. 6 6 (Den gick inte bra. Hon låg bra, men stannade inte utan dk och vilel lägga sig två gånger..)
framåtsändande 7 8,5 (lite kort, lite lång)
kryp 5 5 (Jag vet inte hur vi ska få till det? Det går bra på träning - men hon blir så osäker på tävling!Jag får ge extra kommandon ner och sedan är hon tvekande)
skall 5 5 (Har gått bra på träing nu - men idag blev det tokigt. Vid första kommenderingen när hon ska vara tyst - så börjar hon skälla. Sedan gör hon det rättså bra.)
Metall 10 9
tung 7,5 8 (Den har oxå varit bra på träning nu - men idag var ingången mycet sämre och jag gav ett dk)
hopp 10 9
stege 9 9 (tveksam ner)
Nä, det var ingen toppdag. Men det kunde gått sämre - och bättre. Totalt 546, 75. Men folk kommer fram och är förtjusta i Stimma. Och det är härligt att höra. Vinnaren idag hade 611.
Tyvärr har min anmälan till nästa helg kommit bort i Smålandsstenar så jag kom inte med. Så det bli ingen tävling nästa helg för oss. Men helgen efter är det Åseda.
Klockan tio i fem skulle jag vakna idag. Förväntan. Förhoppningar. Spårtävling i Kalmar. Det började bra - framspår - men hon bytte riktining och jag kände på mig att hon gick åt fel håll, men det var bara att traska efter. "Tillbaka till rutan. Bakspår" Iväg. Ett risigt spår - högar med björkris. Stundtals fin tallskog. Men spårläggaren tyckte själv att det var ett förfärligt spår och han var tacksam att jag kom runt. Kom runt med alla pinnar. Hon spårade fantastiskt bra! På uppletandet, tar hon fyra föremål på sex skick. Bra. Inget tugg. Visst något skick gick kanske inte precis där jag hade tänkt - men fyra föremål på kort tid utan tugg och betyg 9 och 8,5! Trots blekingedomare! Då önskade jag att jag inte höll på med en bedömningssport...
fritt följ 9 9 (Hon gick riktigt bra!)
ink. 6 6 (Den gick inte bra. Hon låg bra, men stannade inte utan dk och vilel lägga sig två gånger..)
framåtsändande 7 8,5 (lite kort, lite lång)
kryp 5 5 (Jag vet inte hur vi ska få till det? Det går bra på träning - men hon blir så osäker på tävling!Jag får ge extra kommandon ner och sedan är hon tvekande)
skall 5 5 (Har gått bra på träing nu - men idag blev det tokigt. Vid första kommenderingen när hon ska vara tyst - så börjar hon skälla. Sedan gör hon det rättså bra.)
Metall 10 9
tung 7,5 8 (Den har oxå varit bra på träning nu - men idag var ingången mycet sämre och jag gav ett dk)
hopp 10 9
stege 9 9 (tveksam ner)
Nä, det var ingen toppdag. Men det kunde gått sämre - och bättre. Totalt 546, 75. Men folk kommer fram och är förtjusta i Stimma. Och det är härligt att höra. Vinnaren idag hade 611.
Tyvärr har min anmälan till nästa helg kommit bort i Smålandsstenar så jag kom inte med. Så det bli ingen tävling nästa helg för oss. Men helgen efter är det Åseda.