flisas

Ännu en helg börjar gå mot sitt slut.

Jag dricker te, äter äppelflanskaka som belv över när Sandra och Eric var här igår. Väntar på Anders som spelar innebandy. Jag har just lagt Linus och Klara. Linus blev förbannad - hans humör har varit fullständigt uppochner den sista veckan, ömsom glad, ömsom skitarg, och då menar jag Skitarg, han har många gånger fått mig att undra vilket nummer man ska ringa för att få prata med supernanny - han hade varit glad hela kvälle innan. Men när jag la honom, slängde han vällingflaskan, slängde ner alla sängkläder på golvet, rev ner diverse saker från sin hylla, tände lampan. Jag gick in och torkade upp det som hade åkt ut från vällingflaskan (som jag för övrigt inte hittade) och la sängkläderna i sängen, men hann inte släcka lampan och stänga dörren förrän jag hörde att Sandra och Eric kom, jag gick ner för att prata med dem, och när jag kom upp igen så hade han stängt dörren, men inte släckt lampan och låg nöjt och pratade i sin säng, jag får gå in och släcka lampan om en stund...

I fredags käll var vi hos Helen och Ulf och år de sedvanliga fredagstaccosarna.

Igår tränade vi sök och spår samt uppletande, efter det (och idag) var provförare i brukselitslydnaden när klubben utbildade tävlingsledare. Det var första gången jag körde igenom ett helt elitlydnadsprogam med Stimma, och det var första gången jag gjorde det någonannanstans än hemma. Hon gjorde det hyfsat bra. Jag fick köra två gånger. Inkallningen har vi svårast med läggandet - hon sätter sig, och sen vill hon inte komma in på sista inkallningssträckan. Krypet - som brukar funka superbra - kom hon inte igång på, men när jag hjälpte henne gick det bra. Att sätta sig upp i slutet var oxå ett litet problem. Jag hade lite svårt att få ut henne bra på framåtsändandet. Jag har fortfarande lite svårt att se att hon faktiskt går bra och att hon inte släpar - jag är ju van vid hundar som ligger för långt fram i transporterna... Skallet hoppar hon lite på och kan lätt ge lite ljud i tystnaden. Och hoppet slog hon i... Tja, det kanske inte låter så bra - men det kändes faktiskt rättså bra! Och varit riktigt roligt! Tyvärr - nu när jag vet vad jag ska lägga krutet på - har hon börjat löpa och "bor" nu hos Helen och Ulf. Vi vill inte ha en tjuvparning eller bråk mellan våra hanar. Men redan nu känns det lite tomt.

Annars har vi hunnit städa lite, klippt gräs, umgås Klara har varit på kalas och lekt med Kajsa, Anders har spelat en runda golf och nu spelar han alltså innebany - och snart är det läggdags... Nätterna har varit lugna (han har skrikit vid något tillfälle en kortare stund) - vi blir så förvånade när vi älskade lilla vän, som alltid sovit så bra, bebis som tvååring, vaknar på natten.Eller gastar som en stucken gris, kastar saker och visar ett hiskeligt humör... Varför?

Nu är det nog dags att gå upp och släcka Linus taklampa. Och lada inför morgondagen så jag slutar klockan fem, men sedan har föräldramöte från sex, så det blir en lång jobbdag imorgon...

För 14 år sedan vandrade A och jag genom natten. Vi hade varit på inspark i parken. Vi blev ett par, och har varit det sedan dess. Jag ångrar inte en dag. Jag älskar honom innerligt - varje dag, varje natt. Inte kunde vi då gissa att just denna natt - 14 år senare - skulle vi för första gången ha en son som verkligen är vaken på natten. Det har nog aldrig hänt tidigare att han varit så vaken en natt, så ledsen. När jag plockade över honom till vår säng, just är mina ögonlock blivit sådär skönt tunga, och skulle sluta sig för att öppnas sådär 8 timmar senare, så bara kravlade han runt. Kom inte till ro - det gör ju inte han. Men eftersom han är lite sjuk, ville jag se hur han mådde och gjorde ett försök. Det resulterade i en timmes kravlande. Sedan försökte Anders lägga sig inne i hans säng med honom, det funkade inte heller. Jag tog honom till vår säng igen - samma sak igen. Jag gick ensam och la mig i Ls säng. Han kom efter en stund. Nu har jag lagt honom i hans egen säng igen. Jag hör honom. Han komemr inte till ro. Han är ledsen. Tänk om han kunde ropa något annat än "mamma" - det skär i bröstet... Mina ögon är grusiga. När jag tänker på morgondagen - så blir jag ännu tröttare. Och jag förstår inte hur han ska orka gå till dagis. Linus som aldrig varit vaken en natt - inte ens som bebis. Nu denna natt - 14 år senare, lär han oss lite mer vad kärlek är. Vad det frestar. Vad det klarar. Hur man funkar. Och jag önskar bara att jag fick sova. Gott. Hela natten.

Tänk om man, mitt när man känner sig som mest otillräcklig, kunde se att det är precis tvärtom! Att man kunde se alla de leenden man skapar, den människa man tröstar, den människa som man faktiskt hjälper... Alla de människor som drar, sliter, och ropar efter en- bara för att man Vill att precis den personen ska komma! Vara nära. Trösta. Hjälpa. Finnas där. Och ibland får man prioritera. Välja. Ibland blir det rätt, ibland blir det fel. Och det får andra acceptera. Kanske är det bättre att stanna upp - vara tillräcklig där man faktiskt är - och inte bara rusa vidare och bli otillräcklig för många?

I mitt yrke känner jag ganska ofta att jag inte räcker till. Att jag inte hinner se alla tillräckligt mycket. Att jag inte hinner hjälpa alla som vill ha hjälp, stötta dem som behöver komma vidare. Ibland kan jag leva med det - förstå att det är så min vardag är. Ibland känns det riktigt jobbigt.

Och det är ju inte bara på jobbet armarna är för få, timmarna inte tillräckligt långa, och splittringen blir för stor att man ska känna sig nöjd. Inte ens hemma kan man var nöjd. Inte alltid i alla fall. Men ibland. Och ibland lyckas jag se tillräckligheten i otillräckligheten. Se dem jag faktiskt lyckas hjälpa. stötta, älska - trots att jag inte hinner med alla, alltid.

Idag har farmor varit här. Linus har vart bättre. Inte sovit på hela dagen. Varit rättså nöjd. Imorgon får nog L gå till dagis.

När Anders och jag kom hem, lagade vi fisk, och sedan gick vi en runda med hundarna. Skickade långa budföringar i skogen.

Kanske har det vänt!
Efter att ha varit riktigt dålig i eftermiddag, och hela dagen, med över fyrtio graders feber, så fick han en alvedon och kunde till och med leka med sina bilar en stund i kväll. Han stoppade in några tuggor mat! Han gick omkring! Nu ska han snart stoppas i säng, och så får vi hoppas att han är piggare imorgon. Imorgon kommer farmor passa lillebror, så det vore skönt om han var lite piggare! Det har kännts riktigt jobbigt ibland idag när jag har sett honom, helt apartisk, trött och febrig.Tårarna svämmar över. Jag känner mig ensam. Vill ringa mamma, dela min oro, be henne komma hit, ge mig lite råd - jag har sagt det förr - jag saknar henne väldigt mycket när barnen är sjuka. När hon knappt var ett samtal bort, hon fanns här då, pussade på Klara och delade min oro. Förstod mig. Hade tid. Alltid. Inget krångel. Hon ville bara vara nära... Och jag ville bara ha henne här!
Men.
Bara han är piggare!

Som jag har sagt tidigare så är alla som vill välkomna på Aloe Vera party hos mig den 4 september kl. 18.30. Jag vill dock veta vilka som kommer så att jag inte gör för lite fika! För er som inte et så mycket om Aloe Vera kommer lite info här:

- Forever är världens största odlare, tillverkare och distributör av Aloe Vera. Den primära produkten i våra produkter är 100% stabiliserad Aloe Vera Gel.
- Vi har inget köptvång, man kan bara komma och lyssna - Vill man ändå handla så lämnar vi 90 dagars nöjd kund garanti = alla pengar tillbaka

Till största delen består Aloe Vera, precis som andra grönsaker, av vatten, men den innehåller också ett stort antal viktiga ämnen som arbetar tillsammans i synergi för att bevara din hälsa. En förutsättning för god hälsa är en mage som är i god form, eftersom en så stor del som 70 % av immunförsvaret sitter i magen. Tarmslemhinnan är faktiskt stor som en tennisplan, och tunn som ett ögonlock. För att fungera väl och ta upp näring måste den vara intakt. Under många århundraden har människor världen över använt Aloe Vera just för dess goda egenskaper, mest för att vårda huden på utsidan. Men nu för tiden är det ingen som höjer på ögonbrynen åt den som också dricker Aloe Vera. Mage/tarmsystemet består av likadana vävnader som vår hud, och därför fungerar Aloe Vera också inifrån och ut.

Linus är inte direkt bättre idag. Han är riktigt sliten. Feber. Ha är inte ledsen - utan är bara elt apartisk, och ligger bara stilla.

Jag gick en runda med hundarna innan - körde ett uppletande - Stimma gjorde det Riktigt bra! Kenzo hittade två av tre föremål  - det sista fick Stimma ta. Så hon fick fyra föremål. Sedan har jag hunnit dammsuga och köra upp gräs, hämtat medicin, goast med Linus, spelat spel med K och bakat våfflor.  Nu ska jag vattna blommorna. ch anmäla till fk att jag är hemma med sjuk sonis.

Kram

I natt kom Eric hit och tittade på pingis. Jörgen förlorade och förlorade sedan även bronsmatchen. Anders tränade sök och spår på morgonen. Kenzo hade varit sliten, men Stimma gick bra på ett spår med lång liggtid, men hade lite svårt med en spetsvinkel. Vi får nog ta fästingtest på k - han har haft oändligt många, och tvekan i oss om han är riktigt pigg kan vara skäl nog att kolla.

En annan som var sliten idag var Linus - han somnade 18.00 igår kväll och jag väckte honom vid 11 idag... Och sedan har han mest suttit i knät. Och till råga på allt blev han getingstucken i eftermiddag i Moheda, två gånger i örat - som svullnade upp och han hade rejält ont. Stackarn. Vi skulle egentligen lämna barnen i Moheda för att åka på SM imorgon - men vi tog med dem hem. Han har varit som en igel på mig.

Ha en skön fortsatt helg.

Anders är hemma igen. Vi har gått en runda. Ätit fredagstacos. Linus somnade tidigt idag - vet inte om han är helt pigg eller om han bara är sliten. Imorgon får han i alla fall vara hemma från sökträning - en av oss åker. Vila ut. Sedan är det kalas i Moheda.

Bolt har tagit sitt tredje OSguld det här OS:et - och slagit ett tredje världsrekord. Carolina misslyckades totalt. I natt kommer Eric och tittar på pingis. Igår blev det en medalj i hästhoppning. Silver.

Helen och Elin har varit här en stund idag. Fikat. Pratat. Alltid lika trevligt!

Ha en skön helg.

Jag skrev ett långt inlägg som försvann… Jag skrev om misslyckanden i OS. Om att det ska bli skönt att eleverna kommer imorgon – men att jag förmodligen kommer ångra och undra över det uttalandet. Om lydnadspasset igår med Kenzo och Stimma – som var nästintill perfekta. Jag skrev om oron inför Klaras förskolestart imorgon. Oron för allt. För inget. För att hon ska växa ifrån mig. Jag skrev att ni alla är välkomna på Fridas AleoVeraParty hemma hos oss den 4/9 – säg bara till så att ni kan få tider, prover och fika! Och ni måste komma för Frida behöver träning! Om en kollegas pappa som fick en hjärtinfarkt i att, opererades direkt, och klarade sig. Men jag skrev om känslorna som kom över mig. Om tårarna som rann på en röd toalett på TC. Jag berättade om hur livet kan ändras för många på kort tid. Om Bilals syster som var med i en bilolycka förra veckan och förmodligen blir totalförlamad. Om livets bräcklighet. Om hur livet är för kort för att ångras… för att inte levas… Hur lever man? Hur vill man leva?

Var rädda om er! Kram

Så långa dagar. Så mycket jag borde hinna. Frustration. Huvudvärk. Otillräcklighet. Cyklade hem idag för andra gången den här terminen. Tog asfaltsvägen idag. Dammsög och städade när jag kom hem och hade ätit. Anders satte upp en ny TV i sovrummet. Pratade med Klara när hon skulle gå och lägga sig - det känns som om jag missar så mycket prattid, och tid över huvudtaget med henne - hon tyckte att vi skulle köpa en ny bil. Istället för den grå - som numera funkar... Jaha? Jo, men pappa och du åkte ju tillsammans (för att jag skulle kunna cykla hem)... Jaha... Ja,men då kommer det ju snart en bebis - och så klappade hon mig på magen... Va? Jo, för att om ni är tillsammans mycket så kommer det ju en bebis... Va? Ja, det läste jag i en bok... Jag skrattade gott! Hon vill inte ha fler syskon - för hon vill inte att Linus ska bli storebror... Just nu väntar vi på att Måns ska få ett syskon - Carolina och Jesper går i väntans tider. Och så är det snart dags för Eleonor, och före detta eleven Moa (ja, hon gick ut nian i våras och jag var inte hennes biologilärare...). Nu ska vi inviga sovrumsTVn. Vila. Sova. För att orka ännu en hektisk dag.

Känner mig lite rastlös, trött, oinspirerad, frustrerad... det regnar... K är hos Annie, A är hos Sjödahl med pappa för att försöka svetsa vår traktor som gått sönder... igen... Snart dags att köpa en ny? L kör bilar på bordet. Jag har gjort en köttfärspaj. Jag har jobbat lite med en powerpoint över organiska ämnen idag. Jag behöver jobba - men känner mig stressad och får nästan ångest när jag tänker på det. När jag tänker på vad lite tid vi får för "vårt eget". När jag tänker på vilka behov eleverna har. När jag ser alla diagnoser på pappret. Kanske släpper oron lite när eleverna väl kommer? Något annat jag skulle behöva är att dammsuga - men dammsugan är bortlånad till Eric och Sandra. Kanske hade jag inte gjort det ändå? Vi var ute i ösreget innan och gjorde ett uppletande - båda Kenzo och Stimma gick bra. De hade svårt med ett föremål var, men tog det efter ett par försök. Kram

Sliten efter en fullspäckad vecka. Tänk om vi hade kunnat få lite egen tid innan allt annat dravel... Som det ser ut nu så får vi tisdag eftermiddag till egen planering, och då har de planerat in ett möte med en förälder... Igår kväll var vi hos grannarna på korvsmakning... Supergoda korvar från Öland. Mycket gott dricka och sliten efter en jobbvecka, gjorde mig trött... Idag har vi tränat med hundarna. Pappa och Marianne passade barnen. Kenzo var lite trött på söket. Stimma gick ett riktigt bra spår. Marianne lånade hem Hiho, för en långpromenad. I eftermiddag har barnen och jag varit på barnkalas hos Clara och Elias. Sedan gick vi en promenad för att titta till Eric och Sandra som hade bjudit in en massa hjälpare till att fixa och dona med huset som de ska flytta in i nästa helg. Nu ska jag snart ta en dusch, lägga barn och stupa i säng.

Väntar på Anders. Väntar på att Linus ska somna. Han sover ju i stor säng nu. Och det brukar gå bra, men det är mycket svårare för mig att få honom att ligga kvar i sängen. När Anders lägger honom brukar han alltid ligga kvar... Nu har jag nog stoppat ner honom 20 gånger... jag hinner liksom inte ens ut ur rummet innan han komemr efter... Tålamod... Och tålamod krävs även på jobbet... Jag kan komma på hur många saker som helst som behöver göras - plocka fram material, packa upp böcker, ställa i ordning klassrum, göra planeringar, powerpointar, lägga upp arbetsområden, förbereda mig. Men i stället har vi idag ägnat hela dagen åt biblioteket. Att lyssna på föreläsare om biblioteket. Om vikten av att läsa. Definitivt viktigt. Men Efter att ha fått göra Mitt... Fortfarande skriker Linus från rummet - men förhoppningsvis ligger han i sängen... Barnen har varit i Moheda sedan i går. Och jag har klippt mig lite idag. Snart kommer, förhoppningsvis, Anders hem...

Ja så var den gjord... den första jobbdagen efter semestern. Inga sensationer. Inget har förändrats - jo någon har klippt sig, alla är lite brunare, och det är ganska skön stämning trots att alla kunde tänka sig att vara lediga längre... En lugn dag, med frukost, lite prat och diskussioner, långlunch, promenad med fortsatta diskussioner, och så mat. När jag kom hem sprang jag en runda med alla hundarna. Anders är i Norge och barnen i Moheda. Igår tog Emma från Sverige en silvermedalj i cykelOS. Linus repade bilen med en sten i helgen, och Kenzo grävde upp en blomma i rabatten - kanske var det bra att jag skulle börja jobba idag så att jag får ut lite aggregationer? Däremot konstaterade Anders och jag att vi återigen lyckats att vara tillsammans en semester utan att få öppna packetet som vi fick av Anne och Olof på bröllopet - som vi skulle öppna vid vårt första äktenskapliga gräl... Kram

OS är invigt. Igår var jag på kalas hos Mia - stort tack för god mat och dryck! Jag provade ut nya löparskor i går - tyvärr fanns de inte hemma, men jag hoppas att de blir sköna! Idag tränade vi - vi la spår till kenzo och Stimma - Stimma gjorde sitt oerhört bra, en spetsvinkel, ca 600m långt, perfekta apporter, och bra upptag. Kenzo gjorde ett bedrövligt! Fick inget fäste och det gick riktigt dåligt... Kanske var han förvirrad över att sökgänget var på samma ställe? Sedan har vi städat källaren. Och Klara har varit uppe hos Lenas tre flickor och lekt. Hon har lärt sig att cykla utan stödhjul!

Dagarna går. Fylls med fikor - har träffat Sara,Carolina, umgåtts med Humpe och Malin som fick fel på bilen påväg till Stockholm i söndags och fick stanna tills igår - Ullared med Helen, Anna och Ulrika - och jag gjorde såklart en massa fynd - träning med hundarna - spår, sök och lydnad har det blivit den här veckan. Dagar. En dag. Jag läste om en kampanj av Cancerfonden - om hur mycket en extra dag är värd och hur vi alla symboliskt kan samla perngar till forskning för att ska extra dagar. Nu dog inte mamma i cancer - men tänk: en dag mer! En extra dag varför kunde du inte få det. Vad skulle jag inte ge för en dag till med dig - mamma! I vardagen känns det inte så ofta längre, det är ju min vardag att sakna, att längta att sörja... Men när jag tänker, känner och minns då värker och bränner och svider det. Då är jag förtvivlad, rasande och avundsjuk. Nästa vecka börjar min jobbvardag. Dagisvardag. Få i hop allt... Pusslet - som läggs varje dag... Nu hinner jag inte skriva mer - men dagen idag har jag sprungit, lagat mat, kört pappa, klippt gräs, städat, fixat tvätt. Fyll era dagar. Njut. Lev.

Hur ska man hinna med allt man vill när man jobbar - när det är svårt att hinna när man är ledig? Anders semester är slut på måndag, jag har en vecka kvar. Idag har det varit sämre väder, men vi har fixat lite med Linus stora säng och sedan varit med på Hösjös årliga mettävling. Fina priser. Sedan spårade Anders och jag med Stimma och Kenzo - två väldigt bra spår! Perfekta upptag, fina vinklar och alla pinnar! Sedan fick vi mat i Moheda, och nu har vi lagt barnen. Linus hade svårt att komma till ro i sin stora säng - det var första försöket idag. I Halmstad lyckades han både somna och sova i stor säng - förutom en natt när vi hittade honom liggande på golvet på morgonen... sovandes... Just i skrivande stund har han lugnat sig - men jag vet inte var han har somnat... Igår tränade vi uppletande - även det gick mycket bättre än sist! Sedan badade vi i det varma vattnet tillsammans med hundarna. På kvällen åkte vi till Linda och Niklas - vi åt god mat vid en fin sjö, badade i varmt vatten, och fortsatte sedan hem till dem och spelade tennis och drack kaffe, medan barnen lekte. Anders säger nu att jag måste skriva att Niklas fick avbryta matchen pga ryggont vid ställningen 1-1 i set, 3-3 i game, 30-30 i Anders serve - detta är viktigt för den fortsatta matchen vid ett annat tillfälle.