flisas

Lördagen började i skogen: sök med Kenzo, han gick bra! Och sedan ett spår med Stimma - hon var väldigt duktig! Och uppletandet gjorde de superbra!
Sedan åkte vi på Anders innebandymatch - de förlorade, men det var roligt att titta på.
På kvällen var vi i Moheda och fick god mat och gjorde julgodis. Snart är det kanske dags att göra förra årets mjuka kola?! Den finns i receptsamlingen...
Idag har vi varit i stan. Sedan gick jag en långrunda med hundarna och Linus, medan Anders pysslade hemma. Nu är Anders och spelar innebandy.
Jag fick den sköna helg jag behövde. Hoppas att er helg varit bra!

Så trött. Minns inte när jag var så trött sist. I hela kroppen. Svider i ögonen. värker i benen. Jobbdag - som började tidigt, med att datorn vägrade logga in mig. Jobbade och slet med den, försökte få någon att hjälpa mig, men ingen kunde. Jag provade. Försökte. Blev surare. Klarar mig inte utan dator. Tillslut löste jag det...
Hade lektioner.
Åkte hem och gick en snabb runda med hundarna. Hämtade barnen. Letade febrilt efter Linus mössa. Utan resultat. Städade. Åkte med barnen till stallet - efter att ha åkt till dagis en sväng igen och hittat mössan - vi mötte Anders. Red en runda. Pysslade.
Sedan åkte vi hem, medan Anders åkte på hockey. Fortsatte mitt julstök - ville få fint, få fram stakar, byta gardiner. Men trötthet förlamar. Jag Orkar inte. Videon strulade. Strök gardiner - vilket inte är bra för mitt icke-tålamod, men idag strök jag, länge och väl... Orkade inget annat. Satte upp gardinerna, någon stjärna. Lagade mat, och nu tänker jag inte göra mycket mer. Välling. Eventuellt lite glögg. Lite mys. Soffan. Vila. Sova. Ro i själen, vila åt kroppen.
Trevlig helg!

Dricker glögg - stark glögg. Äter popcorn. Tittar på "Himlen kan vänta". En tår i ögonvrån. En ambulans körde precis förbi fönstret - det är inte ofta man ser det här. Med blåljus. Jag ser Helena - så stark, så levande - men så vet man att hon är död. Så mitt i livet, och ändå slutet...
En lång dag på jobbet, jag stannade kvar för att gå på föreläsning. En bra föreläsning där vi fick göra små labar, se bra internetsidor. Jag trodde att jag skulle hinna ner på stan mellan - men jag stannade. Jobbade. Fixade.
Livet fortsätter. Glöggen är stark. Livet passerar. Jag lever. Lever livet. Nu. Här. Hoppas jag.

Mias Kladdkaka
100gr smör
3 dl socker (tycker nog att den blir lite väl sockrig med 3 dl)
2 ägg
1 ½ dl vetemjöl
1 tsk vaniljsocker
3-4 msk kakao

(använd gärna kokos istället för ströbröd i formen)
Kolasås
0,5 dl grädde
0,5 dl socker
1 msk sirap
1-2 msk kakao
50gr smör

Låt kakan svalna lite innan du häller på kolasåsen

Dagarna går. Jag jobbar, funderar, tänker... vill så gärna att det ska gå bra för alla. Vill räcka till. Men nu dricker jag te. Anders är på bio, barnen har lagt sig, hundarna är rastade, jag ska surfa lite, jobba lite och sen däcka i sängen!

I fredags begav Helen och jag oss till Gekås. En alltid lika trevlig resa. Massa inköp och full av endorfiner, svarade jag "ja" - hur otroligt det än låter - till att ta emot en 3telefon... Jag kan fortfarande inte förstå varför! Jag kan inte ens förstå att jag stannade hos försäljaren, det är inte likt mig. Jag kan bara skylla på enodorfinerna!? Men säljaren ljög, hittade på att jag bara hade en månads uppsägning (jag har tre) på telia, och när han kollade, måste han ha sett att inte jag stod på kontraktet, utan Anders... Men på lördagen åkte Anders till 3butiken, och fick dem att bjuda på tre månader (jag hade helst velat bara lämna tillbaka telefonen jag har rätt till ångerveckor), och glömma mitt felsteg, kanske skratta lite åt det, men nu när jag tänker på det så blir jag bara upprörd... varför? Troligtvis för att jag var svag.. Det gillar jag inte... Tur att jag har en iskall man som kan reda upp saker när mitt impulsiva sinneslag slår till... Älskar honom!)
I lördags städade jag medan Anders tränade hundar. Vi tränade lite lydnad hemma oxå - jag inser att jag behöver träna en del för att få till skallet, inkallningen, framåtsändandet och tungen... Jag var ute en sväng idag oxå, det var ett betydligt bättre träningspass. På kvällen igår var vi hos Helen och Ulf- åt god mat och sedan åkte papporna och de stora barnen och bowlade.
Idag har det stora projektet varit att åka och köpa nytt handfat, samt få hjälp av pappa att sätta upp det på den lilla, gröna toaletten.

Ängel med Uno och Irma:

Ängel
När mina tankar förirrat sej från dej
När alla tak och väggar säger mej
Här finns ingen plats för dej
Nej, nej, nej nej, nej,
Ängel
Bred dina vingar i ett vitt och vackert ljus
Låt det lysa över alla svarta hus
Som en strimma utan hopp
För nu så är det jul

Sen när natten är här
Vill julens stjärnor få veta vem jag är
Så jag stirrar upp mot det blå
Det är som jag hopas att någon ska förstå

Ängel bred dina vita vingar...
Ängel
Sjung för alla som gråtit här i år
Sjung för alla dom som vill men inte får
Och för gatorna av is
Där vi bara går och går

Och sen när inget finns kvar
Och jag står ensam och undrar vad jag var
Kanske minns jag en sång
Som kom från en strimma jag anade en gång

Så ängel,...

Ängel
Visa det vackra som vi skymtade en gång
Låt julen glittra i en ny och bättre sång
Låt den gamla natten
Få bli litet mindre lång
Ängel, bred...

Jag ska bli björn!
I det här livet är jag en kvinna. I mitt nästa liv skulle jag vilja bli en björn.
När man är en björn måste man gå i ide. Man bara sover i sex månader. Jag skulle kunna leva med det. Innan man går i ide måste man äta kopiösa mängder mat.
Jag skulle kunna leva med det också.
När man är en björnhona så föder man sina ungar(som är valnötsstora) i sömnen. När man vaknar är ungarna halvt uppvuxna, gulliga, kramgoa björnungar.
Jag skulle absolut kunna leva med det.
När man är en mammabjörn vet alla att man menar allvar. Man klappar till vem som helst som stör ens ungar. När ungarna blir irriterande klappar man till dom med.
Jag skulle definitivt kunna leva med det.
Om man är en björn så FÖRUTSÄTTER ens partner att man vaknar med en morrning. Han FÖRUTSÄTTER att man har håriga ben och ett överflöd av underhudsfett.
Japp, jag skall bli en björn

Malins sockerkringlor ca 22 st
5 dl mjöl
1 dl socker
2 tsk hjotronsalt
3 msk kallt vatten
200 g smör

Blanda ihop, och doppas i scker. Grädda i mitten av ugnen ca 7 minuter, 175 grader. Mitt tips är att inte lägga dem på samma plåt... Och att ni gör dem - de är verkligen goda!

Minns sommaren och gör Malins sockerkringlor!

En dag på jobbet. Om en stund är det gympa, sedan ska jag tillbaka till jobbet och spela teater, elerna ska spela upp sina pjäser.

Vi har fikat, och försökt pussla - inus kan visst det på dagis. hemma kastar han mest iväg bitarna.

Imorgon tar Helen och jag en utflykt till Ullared.

Ridningen igår, jag hade en ny häst som heter Valle, gick så där otroligt bra! Rktigt roligt! Allt stämde och vi var duktiga!

Knubben fyller 11 år. Tänk att det har gått 11 år sedan vi var i Bryssel hos Humpe och Malin oc fick beskedet att valparna hade fötts!
Man kan inte tro att ha är 11 år när jag för en stund sedan körde ett uppletande med honom i skogen, eller när han springer först bland hundarna på promenaden. Det enda som avslöjar hans ålder är hans stappliga steg på kvällen.
Han har skänkt oss så oerhört mycket glädje, och kunskap, huvudbry och skratt! Han har inte varit enkel, men nu är han enkel, enkel att älska, enkel att ha och göra med.
En del meriter har han hunnit med, och vi klarat av - han blev tjänstehund i beakning, U-SM2:a i agility, klass III i agility, han körde trean i lydnad och högre i sök, lägre spår, och är utställningschampion och korad med bra poäng. Han är vår Hiho!
Idag fick jag åka hem från jobbet - Linus var febrig och snorig, trött och sliten. Jag har städat, varit ute med hundarna i solen - kört ett uppletande (det igår gick inte så bra, så jag ville testa igen, och idag gick det kart bättre för samtliga hundar! Igår fungerade spåret utmärkt med Stimma, klockrent upptag och fina markeringar, ett långt spår som kändes enkelt! Lydnaden gick som förväntat - det som jag vet att vi inte kan - kunde vi inte, medan det som känns bra, satt. Och med träning ska det inte vara omöjligt att få till momenten! Igår kunde hon dock sätta sig efter krypet, stanna och lägga sig på inkallning, och framför allt komma! Dessutom gick den ena sträckan på framåtsänandet bra, den andra skitdåligt... Så lite bättre har det nog blivit! Men det behövs träning!) Tack alla trevliga människor som samlades igår och tränade - en suverän dag, med väldigt god kaka (Mia - glöm inte receptet!)!
Kram

En bra helg börjar ta slut...
Den inleddes hos Gransvik/Wolgast i fredags - med god mat och trevligt sällskap. Sedan var Anders och tränade hundar i lördags, och sedan spelade han innebandymatch och jag förberedde ett kalas för Klaras skolkompisar. 17 barn. Det var riktigt trevligt!
Idag har Anders och jag varit i skogen och kört spår, uppletande och lydnad. En trevlig dag! Barnen var hos pappa och Marianne.
Hoppas att ni har haft en bra helg.

"Folk äldre än 30 borde vara döda"

Enligt dagens lagstiftare och byråkrater borde de av oss, som var barn på 40-talet, 50-talet, 60-talet, och 70-talet inte ha överlevt. Våra barnsängar var målade med blybaserad färg.
Vi hade inga barnsäkra medicinflaskor, dörrar eller skåp, och när vi cyklade bar ingen av oss hjälm.
Vi drack vatten från trädgårdsslangen och inte ur flaskor. Vi åt bröd med smör, drack läsk med socker i, men vi blev aldrig överviktiga, därför att vi alltid var ute och lekte.
Vi delade gärna en läsk med andra och drack ur samma flaska, utan att någon rent faktiskt dog av det.
Vi använde timmar på att bygga lådbilar av gamla skrotade saker och körde i full fart ned för backen, bara för att lite senare komma på att vi hade glömt att sätta på bromsar. Efter några turer i diket lärde vi oss att lösa problemet.
Vi gick ut tidigt om morgonen för att leka ute hela dagen, och kom hem först när gatubelysningen blev tänd. Ingen kunde få fatt i oss på hela dagen - ingen mobiltelefon.
Vi hade ingen Playstation, Nintendo eller X-boxar - i det hela taget inga Tv-spel, inte 99 Tv-kanaler, inget surround-sound, inga mobiltelefoner, hemdatorer eller chatrooms på internet.
Vi hade vänner! Vi gick ut och fann dem!
Vi ramlade ned från träd, skar oss, bröt armar och ben, slog ut tänder, men ingen blev stämd efter dessa olyckor. Det var olyckor. Inga andra kunde få skulden - bara vi själva. Kom du ihåg olyckorna?
Vi slogs, blev gula och blå och lärde oss att komma över det. Vi hittade på lekar med pinnar och tennisbollar och åt jord och gräs.
Till trots för alla varningar, så var det inte många ögon som blev utstuckna. Och gräset växte inte inuti oss resten av våra liv.
Vi cyklade och gick hem till varandra, bankade på dörren, gick rakt in och blandade oss i samtalet.
Vissa elever var inte så kvicka som andra i skolan, så de föll igenom och var tvungna att gå om ett år.
Vi fick äta jordnötter. Åka bil utan bälte (med föräldrar som rökte i bilen). Fick aldrig skjuts utan fick ta oss själva gående eller per cykel. Ritade med tuchpennor med ämnen som är helt förbjudet idag.
Denna generation har fostrat några av de mest riskvilliga, de bästa problemlösare och investerare någonsin. De sista 50 åren har varit en explosion av nya idéer.
Vi hade frihet, fiasko, succéer, förälskelser och ansvar, och vi lärde oss att för hålla oss till alltihop.
Det goda livet är vårt!

PAJDEG:
150 g smält smör
3 dl vetemjöl
1 dl socker
1 tsk bakpulver

FYLLNING:
2 dl crème fraiche
1 ½ dl socker
2 tsk vaniljsocker
1 ägg
1 medelstor burk krossad ananas

Tillagning
Blanda alla ingredienser i degen och tryck ut i en pajform. Ställ in i kylen. Låt ananasen rinna av ordentligt i ett durkslag. Rör ihop crème fraiche, socker, vaniljsocker och ägg. Blanda sist i ananasen. Häll fyllningen i pajformen och grädda i ugn, 200°C, 12-20 minuter. Låt pajen svalna och servera den som den är eller förslagsvis med vaniljvisp eller vispad grädde.

Texten uppges vara funnen i en gammal kyrka i Baltimore, och är daterad år 1692. Den gäller än idag... Försök leva efter den. Försök vara lycklig...

DESIDERATE

VANDRA LUGNT i brådskan och larmet
- minns vilken frid som det kan finnas i tystnaden.
Lev i sämja med andra människor, så långt
det är möjligt utan att förneka dej själv.

Hävda din sanning lugnt och högt, lyssna också
till vad andra säger, även dårar och ignoranter
har sin berättelse.

Om du jämför dej med andra kan du bli bitter
eller inbilsk, ty det kommer alltid att finnas
någon som är bättre eller sämre än du.

Gläds åt det du uppnått och åt de planer du gör
upp. Gör det du gör med hjärtat, hur oansenligt
ditt arbete än är. När lyckan skiftar är det ett
beständigt värde.

Var försiktig i dina företag, ty världen är full av
svek. Men låt inte detta skymma den sanna
dygden, många strävar efter höga ideal och
livet är fullt av hjältemod.

VAR DIG SJÄLV och trotsa framför allt inte
känslan: var inte cynisk inför kärleken, ty i
jämförelse med all strävhet, kyla och alla
be svikelser är hon evig som gräset.

Mottag sorglöst vad åldern bär med sig,
uppge utan bitterhet ungdomens attribut.

Utveckla din själsstyrka, så den kan bli ditt
värn vid en plötslig olycka. Men plågas inte
av fantasifoster. Mycket ängslan föds ur
ensamhet och leda.

Behåll en sund disciplin men var mild mot dig
själv. Du är ett barn av världsaltet, liksom
stjärnorna och träden har du rätt att vara här,
oavsett om det står klart för dej eller ej,
betvivla inte att världsaltet är sådant som det
borde vara.

Förbli således i fred med Gud, vad du än tror
om hans existens, vad du än upptas av och
vad du än åstundar.

I gatularmet, i livets förvirring, förbli i fred med
din själ. Med all sin förljugenhet, sin möda och
sina skingrade drömmar är denna värld
allt jämt härlig.
Var aktsam, försök vara lycklig.

Fortsätt gå, jag är alldeles bakom dig.
Vänd dig inte om, du kommer inte att se mig där.
Jag är med dig fast du inte ser mig.
Jag finns i dina tankar om dagen och i dina drömmar om natten.
Jag har det bra nu
Så fortsätt gå, för jag är alldeles bakom dig ändå.
- Okänd

Den ätas båda varm och kall - eller ljummen!

1 rulle kyld smördeg
1 gul lök- skivad
2 ägg
3 dl grädde
5 stora potatisar
100 g riven ost.

1. Lägg smördegen i en springform. Nagga.
2. Stek löken mjuk.
3. Vispa ihop ägg och grädde.
4. Riv potatisarna grovt. Krama ur vätskan
5. Blanda ner potatis, lök och ost i grädden. Smaka av med salt och peppar.
6. Häll blandningen i formen. Skär av degen som är ovanför potatisen.
7. 200 grader ca 45 minuter.

"Ännu en dag igen
Jag vaknar upp med tystnaden
Står där lika vilsen som ett barn
Och som en våg kommer saknaden
Och den sköljer över mig
I samma stund ser jag sanningen
Jag ska leva utan dig

Det är inte regn som faller
Finns inga spår i snön som leder hit
Ett hus bebott av tomhet
Av hjärtat fattas det en bit
Det är inte regn som faller
En kylig vind som söker sig hit in
Får se hur mina tårar
Fryser till is på min kind

Det är inte regn som faller
Här blir det aldrig sommar någonsin
Fast jag hör fåglar sjunga
Vet jag att smärtan, den är min"

Text: Ingela "Pling" Forsman

De här rulltårtan måste ni prova! Jag fick den av Margareta, och snart kunde hon kanske göra den igen?!

3 ägg
1 1/2 dl socker
3/4 dl potatismjöl
2 msk kakao
1 tsk bakpulver

smörkräm
v 100 g rumsvarmt smör
1 1/2 dl florsocker
1 tsk vanlijsocker
1 ägggula
1-2 tsk frystorkat kaffe
50 g mörk choklad

Dekoration

50 g mörk choklad

Ugn 250 grader

Ännu en repris:
Den supergoda Cheesecaken för ca 10-12 personer som Mia gjorde förra helgen: här kommer receptet!

15 Digestivekex
6st äggvitor
2 tsk vaniljsocker
6st äggulor
4 dl socker
6 dl Philadelphia ost (naturell) 3x200g
3 dl vispgrädde

Krossa kexen i en plastpåse Vispa äggvitorna hårt, blanda i vaniljsocker Vispa äggulorna, tillsätt sockret och blanda i osten, blanda detta med äggvitorna Vispa grädden hårt, blanda den med äggsmeten Strö hälften av kexen i botten på en stor form, häll över smeten och strö över resten av kexen. Frys i minst 24 timmar före servering Det blir ganska mycket, så om man vill ha till en "vanlig" form tror jag det räcker om du gör halva satsen. Sedan hällde jag i en påse med daimkulor.

Läste en vers av Göran Tunström:
När mammor dör,
då förlorar man
ett av vädersträcken.
Då förlorar man
Vartannat andetag:
då förlorar man en
glänta.
När mammor dör,
växer det sly överallt.

Förförisk mjuk kola, försvinnande god - passar även den som är rädd om sina plomber...

4 dl vispgrädde
5 dl socker
3/4 dl kakao
1 dl sirap

2 msk smör

Blanda grädde, socker, kakao och sirap i en stor kastrull. Koka upp och låt fudgen bubbelkoka ca 40 min. Fudgen har kokat färdigt när du kan göra en kula av en droppe smet som droppats ner i ett glas kallt vatten. Lägg 2 msk smör i en skål. Häll ner fudgesmeten. Vispa med elvisp 5 - 10 min tills kolan släpper kanterna. Häll upp smeten på ett bakplåtspapper. Bred ut till en tjock fyrkant. Ställ kallt att svalna. Skär fudgen i små fyrkantiga bitar. Förvaras kallt, så länge det nu går -)

Anders och jag tänker så lika - det märktes återigen i fredags, när jag köpte en tröja åt honom i farsdagspresent, en timme senare kommer han hem och säger att ha har en present till mig... Jag känner igen påsen, och inser snabbt att han har köpt en likadan tröja till mig, och till sig. Jag hade oxå köpt varsin... Så nu har vi två var!
Jag och Linus gick en runda vid halvåtta idag. Han sover bra - hela nätterna nu - det räckte med att jag hade en plan om att vi skulle gå tillbaka med honom om han vaknade för att han skulle återgå till att sova hela natten i sin säng, som han alltid har gjort..., men kan vakna runt 7 fortfarande sedan tidsomställningen (som för övrigt borde avskaffas för alla parters skull enligt mig). sedan å vi frukost efter att ha firat far i huset, och efter det kammades det hundar och sedan kom Margareta och Gunnar och i fixade i trädgården, krattade löv, klippte kanter, fikade och åt gulaschsoppa. Sedan har vi dammsugit, badat och nu spelar Anders innebandy och vi myser i soffa framför Bolli.
Hoppas att ni har haft en skön helg! Nu i vecka åker A till malmö, och sedan till köpenhamn... Kram

Linus tittar på Pippi - nu har han börjat intressera sig för TV:n. Jag har rättat matteprov. klara är hos en kompis och Anders spelar innebandy. På förmiddagen var det sökträning för mig och hundarna, och Anders spelade innebandy. Marianne och pappa passade barnen. I eftermiddag har vi städat och badat hundarna.
Det är så skönt att vara ute i skogen. Köra Kenzo. Grilla. Gå spår. Köra uppletande. Allt gick bra. Stimma och jag ficke n taskig start på spåret - efter ett tag insåg vi att det gått en hel familj (4 pers + 2 hundar) i spåret och följt en stig som även spårläggaren Mia hade följt 100 meter innan hon vek av - Stimma vek inte, men vi hittade spåret och sedan gick resten som en dans och vi mötte familjen efter en stund...
Igår var det den årliga ystningen. Hur många år har vi egentligen gjort det? Och igår, ärligt, fick vi nog fler ostar än någonsin! Kanske skulle vi rent av starta en ostfabrik? Hur som helst - det var trevligt! Hanna var med och när jag sa till K att hon troligtvis skulle det så sa hon "åh, jag älskar Hanna mer än mig själv, lika mycket som dig och pappa - och Gud..." Hon är så söt! Och så testade vi blåbärsglögg - god, men smakade för lite blåbär enligt mig! ric hade dessutom med sig "saftglögg" oxå, och så hade glömt vilken som var vilken så jag skulle saka, jag bad Hanna hjälpa mig för jag tyckte att båda smakade sprit - och det gjorde de nog, för "saftglöggen" hade 15%!
Hoppas att ni har en bra helg!

snart är det jul. Vad ska vi göra då? Innan var det enkelt - då samlades vi hemma hos mamma och pappa, nu är det svårare... Humpe och Malin undrade om vi ville komma upp till Stockholm - men då finns det ett litet problem. Hundarna! Så om någon är sugen på ett knippe hundar ett par dagar vid jul, får ni gärna höra av er. Det är svårt med pangplatser vid jul...

Lång jobbdag, med extra möte. Men nu är jag hemma, har hunnit träffa barnen som nu har lagt sig och väntar på A som är uppe hos pappa och hjälper honom med boxen.
Jag läste det här i "En skugga av kärlek. Tankar i sorgen" av Lars Björklund: "Vad ska jag säga till alla som inte förstår? Alla som säger att jag är stark. Stark? Jag överlever. Men att överleva är inte detsamma som att klara av att leva. Det finns två alternativ. Att leva eller att dö. Det handlar inte om styrka. Och lever jag så gör jag det som livet kräver. Går upp, äter frukost och så vidare. Men jag klarar mig inte."
Så sant... Och så många som har sagt till mig de senaste åren att jag är stark, att "jag hade aldrig klarat det" - men vad har jag för val? Dö? Det är inget alternativ - för det finns så många som jag älskar som Lever - även om jag saknar, hela tiden. Bakom fasaden där jag är stark - sörjer jag, saknar jag, längtar jag - vill så gärna att det ska vara annorlunda... Och som jag skrivit tidigare så finns det alltid de som har det värre - men alla har rätt till sitt öde, sin sorg - alla har rätt att vara glada, alla har rätt till sina tårar. Mitt liv rullar på nu. Sorgen finns där. Det är lättare att leva med den, men den gör sig ständigt påmind.

Redan november...
Och redan är höstlovet slut...
Jag vet inte vart tiden tar vägen...
Jag ser att årstiderna växlar - jag ser att träden blir gröna, och sedan röda och sedan trillar löven. Tiden har sin gång. Men vad minns jag av tiden som går? Hur lever jag mitt liv? Är jag så närvarande som jag vill? Lever jag mitt liv - på det sätt jag vill leva det? Förmodligen... Annars hoppas jag att jag förändrar, gör något åt det... Jag kan inte ångra mig. Kan inte ångra det jag gjorde, eller det jag inte gjorde - bara lära mig av det. Fundera över det. Ta mig tid till reflektion. Tid att förändra. Tid att Leva. Medan liv finns.
Idag har varit en kall, men fin dag. Anders och jag har varit i Nybro, Kenzo tävlade elitsök - och gjorde det bra. Åtminstone söket - 9,75. Sedan hittade ha bara två föremål, och gick igång fullständigt på lydnaden, gör momenten, men låter. Han får certpoäng, men förlorar så grymt på ljuden... Momenten sitter nog så bra, som de brukar, men poängen blev ca 50 poäng lägre.. Så tråkigt! Vi vet inte ad han går igång på. Situationen. Kommendering - men det är inte många som blir kommenderade så mycket som han. Att han kommer undan - men varför?
Stimma fick gå ett spår, samt träna ett lydnadspass.
Imorgon är det jobb igen - aldrig så mycket ångest på söndagen som efter ett lov...
Hoppas att lilleman sover bättre i natt än vad vår älskade unge har gjort några nätter (han som, peppar, peppar, alltid brukar sova så bra) - han har vaknat och kommit in till mig, och väl där sparkar han på mig så att det är omöjligt att sova. Efter en stund i natt fick A gå tillbaka med honom till sin säng - men det resulterade ju i att han skrek länge, innan han somnade - och att varken A eller jag kunde sova... Det hade kanske varit bättre om det bara var jag som inte kunde sova? Ja, ja - snabba beslut. Ibland bra beslut, ibland sämre! I natt ska vi nog gå tillbaka med honom direkt om han kommer. Vi får ta ett par jobbiga nätter, för att det inte ska bli en vana att komma in till oss om han vaknar - det har han ju aldrig gjort förut, och han sover verkligen dåligt när han ligger i vår säng.
Carpe diem.

Tänd ljus för våra änglar, gråt en tår för dem vi saknar, minns dem med glädje....
Tears in heaven (Eric Clapton) ; Linda Färdigh sjöng den på mammas begravning
Would you know my name
If I saw you in heaven?
Would it be the same
If I saw you in heaven?
I must be strong
And carry on ´
cause I know I don´t belong
Here in heaven
Would you hold my hand
If I saw you in heaven?
Would you help me stand
If I saw you in heaven?
I´ll find my way
Through night and day
´ Cause I know I just can´t stay
Here in heaven
Time can bring you down
Time can bend your knees
Time can break your heart
Have you begging please,
begging please
Beyond the door
There´s peace I´m sure
And I know there´ll be no more
Tears in heaven
Would you know my name
If I saw you in heaven?
Would It be the same
If I saw you in heaven?
I must be strong
And carry on ´
Cause I know
I don´t belong
Here in heaven

jag fortsätter med att sortera upp min gamla inlägg...
MOROTSKAKA

4 ägg
4 dl socker
6 dl finrivna morötter
2 1/2 dl smält smör el. marg.
4 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
2 tsk bikarbonat
2 tsk vaniljsocker
kanel att strö över kakan

Garnering:
200 gr philadelfiaost
100 gr smör el. marg
4 dl florsocker
1 dl cocos -att strö över kakan

Vispa ägg och socker. Morötter och smör rörs ner i smeten. Blanda i resterande ingredienser. Häll smeten i en smord långpanna. Strö över kanel. 20 minuter i 175 grader varm ugn. Låt svalna. Rör ihop garneringen, och bred den över den kalla kakan. Strö över cocos.

Man kan inte räkna dem alla
Sägner och sådant man hör
Det sägs att en stjärna falla
Var gång en människa dör

Lyhörd i nätternas kyla
Och vindarnas frusna musik
Hundarna hörde jag yla
Som hundarna yla för lik

Änkorna hörde jag skrika
Och barnen snyfta för bröd
Men stjärnorna kvitta det lika
Om någon är född eller död

Det här receptet har jags krivit förr - men eftersom jag inte vill att ni missar det till årets bak - så kommer det igen!

MAMMA BULLDEGS SAFTIGA & FLUFFIGA LUSSEBULLAR
50 gr jäst
150 gr riktigt smör
5 dl gammeldags mjölk
250 gr Gourmet Kesella/Lätt Kesella/Vanilj Kesella
2 pkt saffran
2 dl vit brödsirap
0,5 tsk salt
drygt 18 dl vetemjöl
3 tsk bakpulver
russin
ägg till pensling

Lägg russinen i blöt i en skål med vatten. Smula jäst i en bunke. Stöt saffran tillsammans med en sockerbit i mortel och häll sedan över det i en kastrull som du ställer på spisen med en klick smör i. Låt saffranen \"svettas\" med smöret tills det småputtrar men se till att det inte bränns (OBS detta moment är mycket viktigt för att få ut smak från saffranen!). Lägg i resten av smöret i kastrullen och smält på svag värme, häll i Kesella och mjölk och värm till fingervarmt. Häll spadet över jästen och rör om. Ha genast i sirapen. Rör i övriga torra ingredienser (mjöl, salt och bakpulver). Låt jäsa under bakduk i 30-40 minuter, helst nära spisen eller nära ett element. Baka ut degen. Knåda ordentligt men knåda inte i för mycket mjöl! Degen ska vara så fast att den inte fastnar i bakbordet men fortfarande lite klibbig. Forma degen till lussebullar. Låt jäsa på plåt ca 20 minuter, gärna på varmt ställe. Låt russinen rinna av och peta i dem i bullarna och pensla med vispat ägg. Grädda i ugn 8-10 minuter (beroende på storlek) i 225 grader. Vakta noga och låt inte bullarna vara inne för länge! Paketera bullarna i plastpåsar så fort de svalnat.
Ja, jag börjar i alla fall få lite adventskänsla, nu när det faktiskt kommit lite snö, och det är kallt!
Idag har vi varit på mammas grav och lagt ett hjärta som Klara och jag pysslade ihop igår.
Igår var för övrigt en stollig dag - med BVCbesök, tandläkarbesök, sjukgymnastbesök samt frisörbesök. Pållen hann vi också med, och på kvällen kom Sandra och Eric förbi och spelade lite fotbollsspel.
BVCtanten tyckte att l var Så duktig (som vanligt) och dessutom ville han göra det som hon ville igår till skillnad från förra gången, så nu ska det bara kontaktas en talpedagog eftersom han inte säger så mycket. Men mer och fler ord kommer.
Sjukgymnasten var positiv - sneheten blir mindre och mindre.
Idag har det pysslats med däckbyte, intagning av studsmatta, promenad, hundträning, båtvändning, städning...
Hoppas att ni har en skön helg. Imorgon ska A och kenzo tävla sök. Jag blev ju bortlotatde från dagens spårtävling...