Skottdag 2024

(null)
En extra dag. Att leva, leka, andas och skratta. Att jobba och träffa fina människor. Ett under! Och viktigt att påminna sig om när 5 personer har dött i tågolyckor på endast några dagar, en väns pappa gick bort igår - när allt plötsligt är över - en väns mamma och en grannes barnbarn är sjuka och kämpar… för sitt liv. 
En dag att fylla med liv. Underbart!

25/2; söndag

Sportlovet går mot sitt slut. 
Det tar ett tag innan ledigheten sätter sig i cellerna och pulsen går ner. Det tar längre tid när man är hemma. Åker man iväg hamnar man snabbare i semestermode. Och kanske är det just nu man skulle behöva det som mest? När det fortfarande är långt kvar av terminen och mörkret håller oss i järngreppet? Kanske spelar det ingen roll om man åker till snön eller solen - det är nog just att komma iväg som är nyckeln… 
Igår kom ändå hopp om att ljuset är på väg tillbaka och våren är på intåg. En dag när man behöver städa för att solen avslöjar det mörkret har dolt, när strålarna försiktigt värmer den frusna kroppen och jorden och isen på sjön naggas i kanten och blottar vattnet under. 
(null)

(null)

(null)
I fredags var det drabbning mellan team Brain och muscle - som brain återigen gick vinnande ur! Tävlingar och fest! 
(null)
(null)
Igår gjorde vi sushi. 
(null)

Idag har jag ridit och sprungit, tvättat bilarna, varit på hockey och varit på gympa. Redo för resten av vårterminen? Men en sträcka i taget - 4 veckor till påsklovet! 



21/2; onsdag

Sportlov. Sigge ska på hockeycamp och Klara och Anders till jobbet. Maxi ligger jämte mig och Wilda lägger sig på mig. Vi vaknar långsamt. Jag tittar på "Över atlanten" - jag har inte sett det tidigare säsonger, men jag gillar det. Gillar personerna, gillar äventyret och havets makt.
Jag springer en runda med Maxi.
#rsd940 - varför springer jag varje dag?
är det för att andra ska tycka att jag är duktig? (Det är det inte - jag tycker att andra som gör det är Mycket duktigare än vad jag är, trots att jag har sprungit längre än en del andra…)
är det för att få bättre kondition? (Det är det inte - konditionen förbättras inte så mycket som man kan tro - då behöver man springa intervaller och längre, utmana sig mer…)
- är det för att hunden behöver komma ut? (Såklart är det en orsak - men det hade hon ju gjort ändå…)
- är det för att jag kan? (Nä, det har jag nog redan bevisat. Det är inte svårt - det är nog svårare att sluta?)
- är det för att jag och kroppen mår bra av det?
- är det för att det är lättare att springa en dag till?
Äggröra och kaffe. Och tittar på "Renees brygga" - jag har sett några program tidigare, men bara något då och då - och längtar till Ekö, havet, bryggan, vänner och sommaren. När jag är ledig vill jag fylla dagarna med lagom innehåll - jag vill ha något att göra, men det ska också finnas tid för vila och lugn men inte tillräckligt mycket för att jag ska putsa på alla fläckar…
Övningsköra till Moheda - äta räkmacka och semla. 
(null)

Gympa ikväll. Lagom ledig dag. Landat i ledighet.


20/2; tisdag

(null)
2 timmar. 3 samtal till banken (och ett till Anders). Och 1 psykbryt. Tog det för att lyckas få Linus inloggad på SEB. För att kunna få tag på ett kontonummer. För att kunna ange det på försäkringskassan. (Vi var dessutom på banken på jullovet för att fixa det… den 3:e personen som jag fick prata med hjälpte oss på ca 1 minut…, då den 2:e hade sagt att vi var tvungna att besöka banken på nytt…)
1 löptur. 
1 ridtur. Lyckan var att slangen inte var frusen. Glädjen var en fin Blyte! I hans närhet stillnar allt. Han kräver total närvaro. Han tar upp allt. Lungt. Tyst. Eftertänksamt. Efter ridturen mumlar han mot min arm. Nafsar försiktigt - av kärlek.  (null)
Köttfärssås och spagetti. Och 1 glas vin. 
Sportlov. 


19/2; måndag

Sportlov. Men inte fjällen. Jag saknar nödvändigtvis inte skidorna men stughänget. Jag åt  äggröra till frukost. Men jag saknade jägern - mot virus och höjdskräck. Och baconet. 
Till lunch åt vi våfflor som hör till fjällsemestern. Men det blev inget bubbel, ingen irish coffie eller hot shot. 
(null)

Till kvällsmat blev det tacos som vi brukar när vi kommer upp till stugan - men det blev inget vin. 
Vi har övningskört idag, och städat garderober, jobbet lite, handlat och tvättat, sprungit och promenerat på vattensjuka stigar. Jag saknar snön och vidderna - men inte kylan.  
Ikväll blir det farmenmaraton med Linus när de andra tränar - utan chips, bubbel och godis…            (null) 
I fredags var det jobbfest på 70tals/discotema. 
(null)

(null)




13/2; tisdag

Klockan ringde 5.30. 
En löptur - för att hunden behövde komma ut och runstreaken skulle hinnas med. 
(null)

(null)

Lämna liten bil på verkstad. 
Frukost på jobbet. 
(null)
Jobb. 
Stalledräng och ryttare. 
Hela tiden i suktan efter semla. Trånande och längtande. Dreglande över alla semlor på fb. 
Semmeldagen. Fettisdagen. 
Och så kommer jag hem. Och där finns de! Anders hade bakat semlor! 
Lite jobb till. 
Och sedan färdigställde jag semlorna innan Anders och Sigge kom hem från hockeyträning och klara från styrelsemöte. 
(null)
(null)
Och så äntligen! Dagen är fulländad! 


8/2; torsdag

Vaknade tidigt - och tur var det - migränen lurade i frontalloben, men en migräntablett motade Olle i grind. 
En löptur, rsd927, i lössnön som kom i strid ström.  (null)
Jobb. 
Stall. Galopp i snö.  (null)
Pizza och snart farmors ostkaka för att fira Linus rsd1500! Fatta! Över fyra år! Varje dag. I ur och skur. I sol och snö. Backe upp och ner. Oftast på kända vägar och stigar - ibland på okända. Så gott som alltid med en hund som sällskap. Aldrig om - bara när. För att han kan!  (null)


5/2; måndag

Ni vet…
En sån där natt när man sover oroligt. 
Ni vet…
En sån där dag när man inte räcker till…
När man inte hinner tillräckligt mycket…
När det känns som om man är steget efter…
När det känns som om det är vindstilla - trots att det är stormbyar…eller som om det stormar trots att det är vindstilla? 
När inga strumpor passar ihop…
När man gör fel trots att man försöker göra rätt…eller när det som är rätt känns fel…
När lösenorden inte är tillräckligt starka hur konstiga de än är…
När man aldrig blir klar… trots att man har jobbat 14h minus en löptur…
När man oroar sig för allt… när det lilla blir stort och det stora litet. 
När man inte ser helheten bakom alla detaljer…
När man sitter på personalmöte och får trista besked om nedskärningar och förlorat tvålärarskap…
När man inte orkar mer trots att man vill… eller vill mer trots att man inte orkar eller när man varken vill eller orkar mer…
(null)


(null)
(null)
Ni som vet - ni vet…
Och förhoppningsvis är det en bättre dag imorgon!