flisas

När, inlägget nedan är från 2006 - men det hamnar fel och jag kan inte ta bort det. Jag ammar inte. Jag är inte arg på Anders och det är inte stolligare än annars...

raderat

Sitter hemma själv. Baren och Anders är på Leos lekland. Jag ska gå ut med hundarna (kanske inte milen idag, jobba lite, plocka och fixa lite, kamma hundarna, summera året - eller kanske bara vara. Vårda. Vila. Fortfarande lite feber. Men inte så mycket, tror jag. Men ont i kroppen. Till och med i fingrarna. Jag vill inte vara sjuk! Jag vill vara pigg. Jag är ledig. Jag vill njuta! Orka träna hundarna när det är ljust. Leka med mina älskade barn. Umgås med min älskade. Nattsudda. Sovmorgna. Vakna pigg. Utvilad. Inte som en trasa - som skriker åt Linus när han skriker och inte orkar läsa sagor och spela spela med Klara... Men det kommer bli bättre!
Tro Hopp Kärlek - och lite kaffe.

Vem går ut en långpromenad - tränar framåtsändande, fritt följ och hopp, och inser sedan att varje led i kroppen värker, att febern är hög? Såklart - jag. Idag är det min tur att må kasst. Tålamodet finns inte där. Jag är ändå mamma. Servar. Lagar mat. Dammsuger. Tar hand om utbrott hos en ilsken treåring. Får utbrott själv. För jag orkar inte. Jag skäms över mig själv. Men när Linus står och drar i mig, skriker, sliter i mina öronhängen, petar in sina iskalla händer på min mage - då brister det. Och det gör ont när knoppar brister.

Helgen i bilder.
Anders har lagt sig. Han är så förkyld igen. jag också. Men vi har haft en bra jul. Först i Stockholm, sedan i Moheda, hos Sjödahl, och så en träff med Sandra och Eric när vi provade Klaras nya xboxspel - Lips, där man sjunger i mikrofoner. Och igår var ÅkessonCarlsson här.
Idag har jag varit iväg en stor del av dagen och tränat lydnad med tjejerna. Stimma var duktig. Visst finns det saker att träna på, men jag känner mig rättså säker i mitt agerande och i hur min träning ska gå vidare. Jag är inte alls fullärd. Men jag har en strategi. En tajming som sitter i ryggraden, som gör det lätt att agera. Inte alltid - men oftast. Jag har tankar, ide'er och erfarenheter, vilket innebär att jag kan tänka om, försöka komma runt för jag vet vad mitt mål är - hur mitt mål ser ut. Jag vet vad jag vill belöna, och hur jag ska belöna för att hunden ska bli glad - men det är inte alltid säkert att jag gör rätt... Jag jobbar på det - och det är kul att ibland göra det med andra som har samma mål och ambitioner, för att försöka fortsätta att utvecklas. Idag var det dessutom ett härligt vinterväder - med sol, lite snö och fina människor.
Nu sitter jag och förundras över att godiset i påsen är slut. Jag började med dem jag gillade... och nu finns det Inga kvar... det innebär att jag även har ätit upp dem som jag inte gillar?!

Glada barn - de fick julklappar och fick dansa runt granen. Underbart.

Sandra och Eric kom med julklappar från Unicef!

Hiho springer oxå - över stock och ten, på ett sätt som gör att ingen kan tro att han är 12... Idag har vi lämnat dem till Marianne - och i saknar dem redan.
Klara och hennes kompis Alma lekte med hundarna idag - de skulle få 10 kronor var om inte hundarna hittade dem när de gömde sig.. Ofarlig för våra plånböcker, en rolig lek för barnen, tills de insåg att de inte komemr att få en tio... De fick dock en femma för att de hade tränat våra hundar så bra!

Dan innan dopparedan är inte så lång som den var förr. Då lekte jag alltid med Sara. Då levde livet. Spänningen i luften. Förväntningar. Aldrig blir det som förr...
Men det kan bli bra ändå.
Vi har inte komit iväg ännu. Humpe hade haft en snabb sväng kräk, så vi åker tidigt imorgon. Spelar kanske ingen roll. timmar hit, timmar dit.
Förr var jularna vita.
Förr var vi aldrig sjuka på julen - not... Jag var alltid sjuk. magsjuka. Körtelfeber. Halsluss. Alltid sjuk så fort det blev lov. men ingen pratade om det. Jul var det ändå. Ingen stannade hemma för att någon var sjuk. Man smittade inte?
Nu räknar jag inte med att vi kommer iväg, inte förrän vi får krama om Stockhomsborna, tror jag att vi är där, och inte förrän vi kommer hem tror jag att vi klarade oss, och inte förrän till sommaren räknar jag med att man kan sluta leva under kräkhot...
Julkorten vi fått tackar vi ödmjukast för. Ingen har blivit glömd av oss. Tiden har inte funnits, men jag tror att det kommer en digital version, som det brukar. Förr eller senare - när tiden och motivationen finns...
Men på detta enkla sätt önskar jag er en god jul! Jag hoppas att er jul, blir som ni vill. Att den får vara som i drömmen. Som när vi var små...

Linus är piggare, men lite hängig. Men idag ringde Humpe och berättade att Hedda hade kräkts. Varför ska jul vara när det härjar som mest sjukdomar? Om nu inte min släkt hade dött av magsjuka(morfar) och lunginflammation (mamma) utan lite allvarligare(?) saker - de har ju överlevt cancer, polio och stroke, så kanske man lite hade varit så rädd att tex mormor ska bli smittad... Men det är ju aldrig roligt att vara sjuk. Och magsjuka är ju lite av en skräck... så vi har bestämt oss för att att avvakta att åka till julaftons morgon, om ingen mer har insjuknat. Stimma är i alla fall iväglämnad. Vi har köpt de sista klapparna, jag har klippt mig, och Sandra och Eric har varit här och lämnat söta, uppskattade klappar till barnen. AnnaKarin och barnen och farmor och farfar var här en runda oxå - farmor hade stickat en fin kofta till K och Linus fick tuffa kläder.
Nu är de snart bara sängen kvar denna dag. Kram

Den årliga turneringen - där jag vann damklassen (klarade inte ens av att förlora mot K)... taskig mamma...

Idag har jag lämnat Stimma till Åkesson/Carlsson - linus har nog frågat hundra gånger efter henne...

En ganne ringde och sa att en tomte var på väg...

Tillslut gick jag upp och väckte sonisen. Och fick anledningen till att han fortfarande sov. Varm. Pekar in i munnen. Pratar grötigt. Trött. Ligger kvar i sängen. Jag har tittat till honom flera gånger. Nu har han somnat igen. Anders och pappa har åkt till stan för att handla lite julklappar. Jag stannade hemma. Tar det lugnt. Känner in jullovet, som börjar som det brukar. Att någon är sjuk.

Det är förmiddag. Anders är i skogen - men glömde kaffet hemma så han kommer nog snart - Klara är hos Agnes och Linus sover fortfarande (10.47)! Jag tittar på skidskytte. Julfest på jobbet igår. Många glada skratt, dans och god mat. Underbara och roliga tal.
Ringde till hörselmottagningen igår - fans en del frågor... Och de var snälla, hämtade tanten vi hade varit hos, och hon tog sig tid för en (orolig) mamma. Jodå, hon tror oxå att Linus hör. Men testerna hon gjorde visar inte det, mer än när hon pratar med honom, frågar tex var magen är så vet han ju det. Men det måste utredas. Hur väl han hör. Vad det beror på att testerna är dåliga. "Javisst" säger jag, "tack". "God jul". Det spelar inte så stor roll - han är perfekt. Men varför ska det vara så att de säger att "han är nog blind på ett öga" och så visar det sig fyrtio minuter senare att "han ser, men jag vet inte hur bra" och "vi får inget utslag på hörseltestet, det kan vara så att han inte hör så bra"... "Han är sne - men vi vet inte varför". Lilla, perfekta unge - i samma känsla finns att "låt bli, låt honom vara den han är" och "hjälp honom med allt, kontrollera allt, ta reda på om vi kan göra något för honom"... Jag märker att han är sen. Läste att när de är 24 månader ska de kunna ca 200 ord - jag tror att Linus nu kan ca 50, kanske lite fler... jag vet inte, men uppskattningsvis... Man förstår mer och mer av hans resonemang. Men det sena talet kan ju bero på att han hör lite dåligt? Jag vill vara en mamma som bryr sig, gör allt jag kan för mitt barn, hjälpa honom - samtidigt vill jag att han ska få vara den han är. Det är en balansgång...
Snickaren var här igår och tittade på taket - han trodde på kondens i fläkten. Vet inte hur vi ska gå vidare med detta - men vi måste få rätsida på det om vi ska våga använda lampan igen...
Nu är det i alla fall jullov. En trött känsla i kroppen.

Hittade även denna på nätet - på Föreningen Fragile-X

"Välkommen till Holland" av Emily Pearl Kingsley

Jag blir ofta ombedd att beskriva hur det är att ha ett utvecklingsstört barn. Jag vill här försöka hjälpa människor, som inte fått erfara denna speciella upplevelse.
Det känns så här...

När du väntar barn är det som att planera en fantastisk semester - till Italien. Du köper en packe resehandböcker och sätter igång med att planera vad man skall uppleva och se. Colosseum, Michelangelos staty David, Venedigs gondoler. Du kanske lär dig några användbara fraser på italienska. Allt är väldigt spännande. Efter några månader av otålig väntan kommer slutligen den stora dagen. Du packar väskan och ger dig iväg. Efter några timmar landar planet. Flygvärdinnan kommer in och säger: "Välkommen till Holland!"

"HOLLAND?" säger du. "Vad menar du med Holland? Jag är bokad till Italien! Det är meningen att jag skall vara i Italien. Jag har hela mitt liv drömt om att resa till Italien." Men det har skett en ändring i resvägen. De har landat i Holland och du måste stanna där.

Det är viktigt att förstå, att du inte har komit till ett förskräckligt, motbjudande, smutsigt ställe, fyllt av fattigdom, svält och sjukdomar. Det är bara till en annorlunda plats. Så du måste ge dig ut och köpa nya resehandböcker. Och du måste lära dig ett helt nytt språk. Och du kommer att träffa en helt ny grupp med människor, som du aldrig annars skulle mött.

Det rör sig bara om en annorlunda plats. Det går lite saktare än i Italien. Men då du varit där ett tag och hämtat andan, ser du dig omkring och börjar märka, att Holland har väderkvarnar. Holland har tulpaner. Holland har till och med Rembrandt. Men alla du känner reser fram och tillbaka till Italien och alla skryter om hur fantastiskt underbart de haft där. Och under resten av ditt liv kommer du att säga: "Ja, det var meningen att jag också skulle dit. Jag hade planerat det."

Och denna smärta kommer aldrig, aldrig försvinna, därför att saknaden av drömmen är en väldigt betydelsefull saknad. Men om du tillbringar resten av ditt liv med att sörja att du inte kom till Italien, kommer du aldrig att bli fri så du kan njuta av de fantastiska, underbara upplevelser, som Holland har att erbjuda.

(Översättning av Margareta Ugander)

Läste denna på Aff: Utvalda föräldrar!
I år kommer nästan 100 000 kvinnor att bli mammor till handikappade barn. Har du aldrig undrat hur mammorna till handikappade barn blir utvalda?

Jag ser på något vis gud sväva över jorden, väljer sina instrument med noggrannhet och medvetenhet.

Medan han observerar ger han sina änglar instruktioner att skriva i en stor dagbok.

Gud ger ängeln ett namn och ler ”Ge henne ett handikappat barn”.

Ängeln blir nyfiken, ”Varför just henne Gud? Hon är så lycklig.”

”Precis”, ler Gud. ”Kan jag ge ett handikappat barn till en som inte kan skratta? Det vore grymt”.

”Men har hon tålamod?” frågar ängeln.

”Jag vill inte att hon ska ha för mycket tålamod för då skulle hon drunkna i en sjö av självömkan och vanmakt. När väl chocken och misstron lagt sej kommer hon ta itu med det. Jag har tittat på henne i dag. Hon har rätt känsla för sej själv och en självständighet som är ovanlig och som så väl behövs hos en mamma. Du förstår, barnet som jag ska ge henne lever i en egen värld. Hon måste hjälpa honom att leva i hennes värld och det kommer inte bli lätt”.

”Men herre, jag tror inte ens hon tror på dej”.

Idag har jag varit med Linus på öron... Och de kan inte säga om han hör... Jag tror att han hör, men jag kan ju inte veta om han har nedsatt hörsel. Han fick göra både vanligt kultest - som han inte klarade, alternativt inte kunde... Och sedan gjorde han test som de gör på nyfödda nuförtiden. Vi ska få en ny tid efter jul - och då både till en läkare och för nytt test. Hur känns detta? Jag var beredd på att han inte skulle klara att genomföra testet, men inte på att hon skulle vara så osäker på om han hör eller ej...
Ikväll gjorde Helen och jag en impulsgrej - vi åkte på bio. Eviga ögonblick. Vet inte hur jag ska förklara och bedöma den. Trevlig? Söt? Go? Bra?
När jag körde hem, körde jag förbi en liten sportbil som stod med varningsblinkis, rutan var immig och på vägen låg det en massa skrot. Jag kör förbi, osäker på om jag ska stanna eller ej. Men vänder, och tittar igen, vänder igen och stannar. En kille hoppar ut. Han har kört på ett vildssvin så att airbagen lösts ut, och halva "framsidan" gått sönder. Han pratar med polisen och efter en stund stannar en bil till, det är en jägare och då önskar jag en go jul och kör därifrån... Jag vill aldrig köra på ett svin!
Imorgon avslutar vi och tar jullov!

Idag är det ridning. Kanske sista gången med Sara - som ska ha barn. Jag har lärt mig så mycket av henne, mycket mer än av någon ridlärare tror jag. Det blir tråkigt att hon slutar, men det kanske kommer någon som är ännu bättre?
Egentligen är jag fortfarande snorig - men kinderna är bättre - men jag blir andfådd så fort jag rör mig. Och jag är trött, men jag vill. Vill. Ska.
Igår fick vi god gös, potatismos och äggsås hos Anne och Olof: Tack för vardagslyx! Nu står kyckling och ugnsbakade grönsaker i ugnen och bara väntar... Snart kommer Anders hem - han skulle bara köpa en skinka åt mormor. Sedan ska det bakas pepparkakshus. Gissa vilken som ser fram emot det? Nä, inte jag... men Klara!
Imorgon är sista dagen med lektioner. På fredag är det betygsutdelning och idrottsfest. Och på kvällen är det jobbfest. Sedan är det jullov - i Hela kroppen!
Kram - in i kaklet. Orka.

Helgen har gått snabbt. Sökträning. Pulkaåkning med barnen - underbart! Men igår försvann snön... På lördagskvällen hade vi sökfest här hemma. Trevligt och gott. I söndags hämtade K bibeln i kyrka, sedan lekte hon med en kompis. Vi andra ägnade oss åt kammning av hundar, promenad och några julklappsinköp - och en ny kamera.
Idag var några nissar här och tittade på vår kökslampa som började ryka förra veckan, och när Anders tog ner den, fanns det vatten i den... Varför ska allting vara lite svårare? De ska kika vidare på onsdag.
Jobbat idag. Och sedan ar jag en snabb runda på stan och köpte ett par julklappar.
Jag är fortfarande snorig. Liksom tjockt snor - fast ändå inte. Som gör ont. I fredags kändes det som om det vände, men idag gör det verkligen ont i kinden igen... Nä, inget är enkelt. Inte så enkelt som man kan tro, eller hoppas...
Hoppas att ni får en lugn och skön vecka!

Ni vet väl att med jämna mellanrum så finns det en tjänst ledig (Annonsen har varit inne innan, men jag blev påmind om den... fast just nu säger jag inte upp mig. L sover. K flätar mitt hår och jag njuter av de små fingrarna i mitt hår som drar och sliter.):
Ledig tjänst: Anställning som mor

Mor har en central roll i familjens ledning

Du får ansvar för följande områden:
§ Organisation och ledning
§ Transport
§ Inköp
§ Vård och omsorg
§ Vertstadstjänster
§ Andra förekommande uppgifter

Lön: 0 kronor

Semester: Anställningen kräver att man är tillgänglig året om. Eventuell korttidsfrånvaro måste avtalas långt i förväg. Eventuella tilläggsjobb kan avtalas, om det förbättrar ekonomin i Familjen och inte kommer i konflikt med övriga uppgifter som Mor gör.

Avgörande krav: Honkön.

Önskvärt: Egen förmögenhet. Tillgång till semesterställe som kan passa för Familjen.

KVALIFIKATIONER:
1. Körkort. Du ska kunna köra eget fordon med defekt klimatanläggning genom tät trafik, medan du lyssnar till spädbarnet (eller maken) som gallskriker i baksätet samtidigt som de äldre barnen bråkar högljutt. Du bör kunna koncentrera dig på att köra medan du sjunger ”Imse vimse spindel ” och du måste veta var alla offentliga toaletter finns. Du bör ha erfarenhet av att vänta utanför stallar, ishockeyrinkar, klubblokaler och diskotek sena kvällar.
2. Inköpschef. Du ska göra inköp och planera menyer för envars aptit i minst 18 år framöver samt för makens i evighet. Det krävs produktion av egen mjölk till nyfödda, och det krävs ofta att det ska göras middag till många personer.
3. Administratör. Du blir direkt ansvarig för ekonomisk långsiktsplanering, budget och ekonomisk uppföljning, budgetkontroll, fakturakontroll, klagomål, och förhandlingar. Hantering av festarrangemang och inköp till samtliga födelsedagar (inkl. egen) och jubileer, skolavslutningar, begravningar och dylikt.
4. Vård och omsorg. Du ska kunna fungera utan sömn upp till sex dygn, samtidigt som annat arbete skall utföras som vanligt. Du måste vara duktig att vårda patienter tidiga morgnar och sena kvällar. Färdighet i fläckborttagning ses som en extra merit i denna kategori.
5. Småbarnspedagog. Du måste kunna citera alla berättelser om Nalle Puh och Smurfarna samt ha kännedom om allt som är skrivet om dinosaurier, hästar och ABBA. Färdighet i att göra halskedjor av makaroner och tandtråd är ett krav.
6. Skräddare. Du ska kunna designa och sy kanindräkter och fantomdräkter till speciella tillfällen samt givetvis kunna sy i knappar, fålla, laga och stryka och pressa.
7. Frisör. Du ska kunna upptäcka och behandla huvudlöss, ta bort tuggummi från hår och klippa en rak pannlugg medan du får en ström av glåpord. Kännedom om flätning, hårfärgning och herrfrisering ses som en merit.
8. Cykelreparatör. Du måste vara förtrolig med alla aspekter av underhåll av cyklar, inkluderat montering och demontering av stödhjul. Du ska också kunna laga cykelslangar på en campingplats. Godkänd kurs i första hjälpen är obligatorisk.
9. Veterinärassistent. Du ska kunna vakta och uppfostra ett varierat urval av husdjur (efter att ägarna har tröttnat på dem). Ofta förekommande utfodringar och rengöringar av burar ingår i de dagliga arbetsuppgifterna. Du måste vara duktig i att hentera djurrelaterade grannkonflikter och tidvis utföra begravningar.
10. Målare och interiörarkitekt. Du bör vara van vid att ta bort klibbiga saker och klotter från dörrar och tapeter. Det är en stor fördel om du kan måla taket medan du gör middag.
11. Växeltelefonist. Du ska kunna hålla en diskussion igång i telefonen medan ett barn klamrar sig fast vid ditt ben och ett annat hamrar på en konservburk med en träslev. Du ska kunna utfodra tonåringar som mest pratar i telefon med näringsrik mat så att de undviker total utmattning.
12. Trädgårdsmästare. Du ska kunna starta gräsklipparen, hantera trädgårdsredskap och hålla krukväxterna vid liv. Du ska kunna numret till giftinformationen, och du ska hålla dig uppdaterad på de nyaste metoderna inom kompostering, beskärning av buskar, förkultivering och kapning av träd. Du måste vet var varenda död mus ligger begravd.
13. Underhållningschef. Du ska kunna koordinera diverse sportarrangemang via telefon och ha personlig kontakt med lärare och aktivitetsledare. Du kommer att bli uppmanad att träna lagspel i alla sorters väder, och uppmuntrad att gå in i häftiga diskussioner med motståndare. Inköp och underhåll av utrustning krävs. Sökanden måste också kunna arrangera fester, baka kakor och hitta på lekar där alla vinner.
Du får självklart stå för julfirandet!!!
Ring om du är intresserad!

Dikten, eller en del av den, fick jag en gång för långe sedan av en läsare. Här kommer den igen, och dessutom en längre version:
När en blomma bryts av
I sin vackraste blom
då blir marken så trist
och så fruktansvärt tom.
Men kanske ändå
att det någonstans finns
en äng eller undangömd skreva,
dit blommor som brutits för tidigt
får komma och fortsätta
växa och dofta och leva…

Inte kan väl den blomman
förvandlas till stoft
som av himlen har fått
både färger och doft?
Men kanske ändå
att det någonstans finns
en kärlek som allt kan förklara:
att den som har gjort
den blomman en gång
nu vill ha den tillbaks
för han kan inte mer
vara utan den bara…

(Atle Burman Ur diktsamlingen: "En källa av ljus")

Tänk efter FÖRE du skaffar barn:) Allt kanske jag inte håller med om, men kanske finns det lite sanningar lite här och var?
1. Kvinnor: För att förbereda dig för moderskapet - ta på dig en morgonrock och knyt fast en säck bönor på magen. Låt den sitta kvar i nio månader. Efter nio månader tar du ut tio procent av bönorna. Män: För att förbereda dig för faderskapet - gå till apoteket, töm innehållet i din plånbok på disken och uppmana personen i kassan att ta för sig. Fortsätt sedan till stormarknaden och ordna så att din lön kan betalas ut direkt till dess huvudkontor.
2. Ta reda på hur nätterna kommer att bli. Mellan fem och tio på kvällen går du runt i vardagsrummet med en blöt påse som väger mellan fyra och sex kilo. Klockan tio lägger du ner påsen, ställer klockan på midnatt och går och lägger dig. Gå upp klockan tolv på natten och gå runt I vardagsrummet med påsen till klockan ett. Ställ klockan på tre. Eftersom du inte kan somna om går du upp klockan två och tar något att dricka. Gå och lägg dig 02.45. gå upp när väckarklockan ringer klockan tre. Gå omkring och sjung i mörkret fram till klockan fyra på morgonen. Ställ klockan på 05.00. Gå upp. Laga frukost. Håll på med detta i fem år. Och se glad ut.
3. Gröp ur en melon och gör ett litet hål i sidan på den, ungefär en golfbolls storlek. Häng sedan melonen i ett snöre, fäst i taket och låt den svänga från sida till sida. Ta en sked uppblötta frukostflingor och försök sedan mata den svängande melonen samtidigt som du låtsas vara ett flygplan. Fortsätt tills hälften av flingorna är slut. Tippa ner resten i knät. Nu är du redo att mata en ettåring. Som förberedelse för lite större barn smetar du kaviar i soffan och sylt på gardinerna. Göm en fiskpinne bakom stereon och låt den ligga där ett par månader.
4. Att klä på småbarn är inte så lätt som det kan verka. Börja med att köpa en bläckfisk och en nätkasse. Försök lägga ner bläckfisken i nätkassen så att inga av armarna sticker ut. Tillåten tid för detta: hela morgonen.
5. Glöm sportbilen och köp en Volvo. Och tro inte att du kan ställa den fläckfri och glänsande på garageuppfarten. Familjebilar ser helt enkelt inte ut så. Köp en chokladglass och lägg den I handskfacket. Låt den ligga. Tryck in smågodis i bandspelaren. Smula sönder ett storpack chokladkex i baksätet. Dra en kratta längs bilens båda sidor.Så där. Perfekt!
6. Träna på att gå ut. Vänta utanför toaletten i en halvtimme. Gå ut genom ytterdörren. Gå in igen. Gå ut. Gå in igen. Gå ut och ta några steg på trädgårdsgången. Gå tillbaka. Gå nerför gången igen. Gå mycket, mycket långsamt på gatan i fem minuter. Stanna och inspektera noga varje cigarettfimp, tuggummi, smutsigt papper och död insekt längs vägen. Gå samma väg tillbaka. Skrik att du inte tänker vänta längre tills grannarna kommer ut och stirrar på dig. Nu är du redo att gå ut med ett litet barn.
7. Åk till stormarknaden med något som äger största möjliga likhet med ett förskolebarn - varför inte en fullvuxen get? Om du tänker skaffa fler än ett barn tar du med dig flera getter. Ordna ditt veckoinköp utan att förlora getterna ur sikte. Betala för allt som getterna äter eller förstör.
8. Lär dig namnen på alla figurerna i Teletubbies eller Power Rangers. När du upptäcker att du står i duschen och nynnar på signaturmelodin till Björnes magasin har du kvalificerat dig för att bli förälder.
9. Upprepa allting du säger minst fem gånger.
10. Innan du slutligen bestämmer dig för att skaffa barn ska du söka upp ett par som redan är föräldrar och kritisera deras uppfostringsmetoder och brist på tålamod, och för att de låter sina barn löpa amok. Ge dem goda råd om hur barnens sovvanor, potträning, bordsskick och beteende i stort kan förbättras. Passa på att riktigt njuta - för sista gången i ditt liv sitter du inne med alla svaren!

tre luciatåg är avklarade. Linus stannade kvar i sitt hela tiden, och Klara oxå, det var bara några i jobbets luciatåg som var tvungna att lägga sig...
Anders är på jobbfest. Jag ska värma glögg till K och mig. Klara ska se Idol - hon hejar på Alice. Linus har lagt sig.
Jag vaknade i natt med fruktansvärd värk i käkarna, kinderna och gommen. Men nu framåt kvällen känns det som om det är lite bättre. Jag har tagit helg. Jag har satt betygen. Alltid några man tvekar på - men inte så många, de flesta är solklara. Men så finns de där som man velar över. Gång på gång. Och hade jag inte ryckt på def.-knappen igår, hade jag fortfarande velat...
I eftermiddag har K varit och ridit, hundarna fick följa med på en sväng. Snön ligger fortfarande.
Imorgon är det lite hundträning, lite sökfest - men framför allt Helg! Kram

Är så risig! Bihålsinflammation. Väntar på te som mannen i mitt liv fixar. Har slitit på jobbet, åkte till jourläkarcentralen ikväll, det är inte läge att vara sjuk i betygstider! Nu hade jag mycket hellre velat rida, skulle nog kunna börja gråta - om det inte hade gjort så ont i kinderna att gråta... Men efter ett övervägande - så stannade jag hemma... Och egentligen är det konstigt hur man tänker - ja som knappt kan stå på benen, än mindre böja er huvudet - funderar allvarligt på att åka och rida, trots att jag knappt orkar lyfta temuggen eller säga gonatt till K... Men på ren vilja kanske det hade gått?! Jag kommer inte ihåg när jag hade så ont av bihåleinflammation (förmodligen sista jag hade det..) - men det gör ont i kinderna, i tänderna, i gommen... Nu knapras det penicillin, så hoppas jag att det vänder snabbt...
Hoppas att ni mår bättre! Imorgon vankas lucia på dagis och på skolan... Ska nog krypa ner i sängen, istället för att rida, och framför allt istället för att rätta de där matteproven jag drog hem, eller sätta några betyg... Orkar inte... Snart jullov?!

Idag åkte Anders och jag till skogen medan pappa skulle vara barnvakt. Tyvärr hade vi fått fel tid, och la egna spår och körde ett uppletande, inan det var dags att åka hem och avlösa pappa igen. Spåren gick bra, men ppletandena var sämre. Lite lydnad har jag kört i trädgården, och hoppet är ett problem... Altid något som blir fel - och för mig känns det som et enklet moment...

Nu är det snart dags att hämta Klara hos en kompis. Fundera på lite betyg och sedan ge kroppen vila att läka ut förkylningen. Hoppas att ni hr haft en bra helg!

Gillar inte låten av Sonja Alden, så mycket - men texten är fin:


Du får inte knacka på min dörr
om du inte är beredd och komma in
du får inte göra om mitt namn
och börja kalla mig för din.
Du får inte vandra på min väg
utan att visa mig ditt mål
och inte stjäla av min godhet
för att fylla upp ditt hål.
Och du får inte riva mina murar
som jag omsorgsfullt har byggt
om du inte skyddar mina drömmar
så att jag kan somna tryggt.
Och du får inte ha mig som en dröm
när jag vill va’ din verklighet
du får inte säga att du hoppas
om du inte tror du vet.
Men du får ta den tid du behöver
för att förstå vad det är du vill
du får be en bön att tiden du behöver räcker till.
Och du får samla dina tankar
så att två själar kan få ro
och så att allting som vi lovade oss själva kan få gro
Och du får inte andas på min panna
inte få mig falla mer
om du inte sen kan stå för all den oreda du ger.
Och du får inte röra vid mitt hjärta
som om allt var uppenbart när jag önskar inget hellre,
Än att du gör allt emot mig snart.

Marie fredriksson skriver oxå fina texter:

Att vara stark
Att vara stark är inte att aldrig falla,
att alltid veta, att alltid kunna
Att vara stark är inte att alltid orka skratta,
att hoppa högst eller vilja mest
Att vara stark är inte att lyfta tyngst,
att komma längst eller att alltid lyckas
Att vara stark är att se livet som det är,
att acceptera dess kraft och ta del av den
Att falla till botten,
att slå sig hårt och alltid komma igen
Att vara stark är att våga hoppas när ens tro är som svagast
Att vara stark är att se ett ljus i mörkret och alltid kämpa för att nå dit

Änglar vakar över mig, ch det är jag glad över - även om jag heldre hade haft dem nära mig. klara pratar ibland om bebben som dog i mammas mage. Vad vi gjorde med den - att vi lämnade den på sjukhuset... Det gjorde vi, men jag ficka dlrig se den. Jo på ett kort. Och jag fick se hjärtat slå, flera gånger, innan det till slut hade stannat och det lilla Livet lämnade oss...  Hittade i alla fall den här fina dikten - kanske har jag skrivit den förr.

MIN STARKA MAMMA

Min mamma är så stark, det säger faktiskt alla
Men när alla andra sover om natten,
har jag sett hennes tårar falla
Under sömnlösa nätter kommer jag tassande på tå
Hon vet inte att jag är där för att hjälpa henne att förstå
Lika ändlöst som strandens vågor och hennes smärta,
Jag vakar över min starka mamma som alltid bär mig i sitt hjärta
Hon bär ett leende, ett leende hon tror döljer.
Men genom himlens dörr ser jag tårarna som följer
Min mamma försöker att hantera döden för att hålla mig kvar.
Men alla som känner henne vet att det är den enda möjlighet hon har
När jag vakar över min starka mamma genom himlens öppna dörr,
försöker jag förklara att änglar skyddar mig nu så som hon gjorde förr
Men jag vet att det inte hjälper,
eller lättar bördorna hon bär
Vad hon än säger,
hur hon än mår.
Min starka mamma har ett hjärta,
för alltid fullt av sår.

Kay Des'Ormeaux, org: "My surviving mom"

Dagen idag har jag ägnat åt lektioner, med hes röst, matteprov, rättning, skrivit ett par nya prov och sedan pysslat med Zeini och Klara har ridit en runda. Vi tog ett bad när vi kom hem och åt taccorätt: stek taccoköttfärs, lägg på en blandning av philidelfiaost och creame fraiche och purjolök, och så lite ost över och in i ugnen. Ät med nachochips. Nu vilar en trött familj framför TV:n. Anders är tokförkyld, min hals gör ont och Klara väntar förväntansfullt på Idol.

Ja nu har flitiga Lisa stillat sitt samvete - varit ute med hundarna, lagat mat, spelat spel med Klara, fixat Klaras läxa om hyenor, rättat matteproven (imorgon och på torsdag och fredag kommer det nya..), plockat några dammtussar, druckigt te, lagt fötterna i varmt inslag - och snart ska hon kolla en lab inför morgondagen, få i sig lite varm glögg, äta ett knäcke, rycka upp sig och gå och lägga sig. Lite gladare, lite nöjdare än för tre timmar sedan... Upsanddowns. Hinner inte med. Andas. Och tackar Sandra för en trevlig sammankomst i går kväll! Grattis i efterskott!

Orkar inte. Det gör ont i bröstet när jag andas in. Orkar knappt andas. Ännu mindre när det långa blogginlägget försvann... Misslyckad dag. Orkeslös. Tråkiga lektioner. Otillräcklig som mamma. Skrikande Linus. Skrek när vi inte hittade alla bilar på dagis. Vi hittade dem. Tappade en utanför dagis, skrek ännu mer - hittade den. Tappade en i bilen - skrek - hittade den. Tappade en utanför i gruset, skriker - hittade den. Skriker. Ville inte ha godisen i kalendern. Skrek. Gav den till Kenzo. Till Kenzo! Av alla hundar ger han den till kenzo. Arg på Linus. Arg på Kenzo. Orkar inte. Orkar knappt andas. Det gör ont. Ont. Kroppsligt. Själsligt? Varför? Beror det på en förkylning som är på gång? På att jag var vaken mellan 12 och 4 i natt? På betygen som snart ska vara satta? På otillräckligheten? På allt som jag känner att jag ska göra men som jag inte orkar - mat, Linus, hjälpa Klara, rätta prov, gå ut med hundarna, andas. Måste andas. Det gör ont. Vill inte. Orkar inte. Vill sova. Vakna pigg och glad imorgon. Vill orka. Vill orka andas. Vill orka vara lärare. Vill orka vara mamma. Men inte idag. Idag orkar jag inte. Måste orka andas.