27/11; torsdag

Dricker glögg - stark glögg. Äter popcorn. Tittar på "Himlen kan vänta". En tår i ögonvrån. En ambulans körde precis förbi fönstret - det är inte ofta man ser det här. Med blåljus. Jag ser Helena - så stark, så levande - men så vet man att hon är död. Så mitt i livet, och ändå slutet...
En lång dag på jobbet, jag stannade kvar för att gå på föreläsning. En bra föreläsning där vi fick göra små labar, se bra internetsidor. Jag trodde att jag skulle hinna ner på stan mellan - men jag stannade. Jobbade. Fixade.
Livet fortsätter. Glöggen är stark. Livet passerar. Jag lever. Lever livet. Nu. Här. Hoppas jag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback