20/8; besök hos vänner
Igår hade vi en trevlig kväll hos goda vänner - med god mat. Natten var lugn, tills jag vaknar av en odör igen... Jag går ner för att släppa ut Kenzo, men inser snabbt att det är försent. Sprutlackering igen... vad är det med hans mage? Det var svårt att somna om, och snart vaknar linus med som inte blir mätt av mammamat längre, så efter ett försök med det så går Anders ner med honom och ger honom gröt.
Imorgon ska Klara gå på dagis igen - hon längtar. Jag måste försöka få till träning av knät - det känns inte alls bra i det... Svullet och omöjligt att räta på... Jag vill bli bra Nu! Jag har inte haft någon toppendag rent psykiskt - för mycket smärta, för lite mamma, för mycket regn, för lite te, för mycket bajs och för lite sömn...
Oj, det lät ju inte som nån toppendag... Ibland känns allt bara så jobbigt! Du har verkligen haft det tufft med allt som varit och särskilt nu när du förlorat din kära mamma. Det är så sorgligt... Hoppas knät blir bättre snart (har oxå pajat ett knä en gång när jag körde omkull med motorcykeln, men det är nästan bra nu, så håll ut, det kommer bli bättre!) och att det går bra med Linus träning. Ja, man ser ju att huvudet är lite snett, men det är bara att kämpa på med träningen och hoppas att det blir bra så småningom. Men så lång han verkar vara! Mimmi var 63,5 på halvårskollen och vi ska dit igen på tisdag. Nu är hon sju månader så vi får se om hon vuxit nåt. Men Linus ser mycket längre ut. Och visst är det kul när de börjar krypa!! Men man får passa mycket :-)
Hoppas du får en bättre dag i morgon! Sköt om er!
Kramar från Frida och Mimmi på AFF.