flisas

Lilleman vakande efter 12 i natt och gnydde. Ibland mer, ibland mindre... Jag var inne några gånger och buffade i rumpan. Tillslut skickade jag in Anders, men skriket bara stegrades. Jag gick och hämtade honom. orkade inte lyssna mer. Bara för att jag ber Anders, så är ju inte det samma sak som att jag somnar... Vår son som aldrig har varit vaken p natten, är nu vaken i tre timmar. Ja, inte helt vaken, skriker/gnölar mer eller mindre i sömnen. Slår med huvudet. Vi tror att det är hans tänder som gör ont. Och så är han förkyld - så han hostar oxå, och snörvlar och har svårt att andas när han skriker. Jag ligger länge och förösker få honm att somna - förstår inte att Anders kan sova, önskar att jag oxå kunde. Klara sov hela tiden. Väcker Anders igen oche efter en stund går han ner med linus och lägegr sig på soffan, men inte helelr då kan jag somna, så efter en stund går jag enr och säger att "nu ger jag honom lite mat". Hade nog kunnat prova med napp då oxå... Visst hade det varit skönt att kunna ge honom en napp - men han har verkligen inte kunnat/velat ta den - och det känns ju oinödigt att skapa det behovet nu, vid 7 månader... Vi somnar igen, men efter några timmar luktar det bajs... Jag inser att det är Kenzo... Går ner för att släppa ut honom, försent... Han har sprutlackerat inne. Vet inte vad det är med hans mage - men till och från blir han Så dålig i magen...

Det är så dumt såna här nätter när jag inte kan sova - för då kommer alla jobba, ologiska och tråkiga tankar. Jag vill inte vara värst - men är det oftast... Om andra stukar foten, så bryter jag den... Om andra slår sig i knät, så måste mitt opereras. Om andras mammor blir sjuka, så dör min... Orättvisan känns i mitt hjärta, trots att jag vet att det inte finns någon rättvisa... Jag är inte bitter - men jag är så ledsen...

Nu är det dags att fixa lite frukost till de små juvelerna, och byta Lillemans blöja - klara ropade just att hon trodde att han hade bajsat...

Regniga kramar...