flisas

Klara är snorig. Anders är och tävlar med Kenzo - han ringde och berättade att de hade missat den sista figgen. men Kenzo hade varit jätteduktig. Det är varmt och han blev lite trött i slutet. Men han hade gått finfina slag. Synd, att de hade missat figgen , jag kände på mig att det skulle kunna gå rättså bra idag... När jag vaknade vid 4tiden, Linus gnydde och det var en halvtimme till Anders skulle stiga upp, så tänkte jag att "om mamma hade funnits nu, så hade jag ammat lite, och sedan ringt till mamma så hade hon kommit ner och suttit här hemma med barnen sovande i vår säng, och Anders och jag hade åkt iväg på tävlingen". Hon hade inte gnällt, hon hade glatt kommit. Njutit av att sitta och titta ut över sjön, lösa ett korsord och vänta på att barnbarnen skulle vakna. Ibland, inte så ofta längre, så säger folk saker som att "hon har det ju bra nu, hon slapp lida" - och det har hon ju - men hon hade inget hellre velat än att finnas här hos oss, hos sina barn och barnbarn, hos sin man... Jag kan inte sluta bli förbannad för att vi inte bara åkte in med henne till sjukhuset, för att hon inte fick leva i alla fall några år till. Det var för tidigt. Hon kunde räddats! Kanske hade det varit för sent på torsdagskvällen, som läkaren sa - men vi kunde hämtat henne tidigare... Får inte tänka så - det finns ingen mening med det... Gråten värker i käkarna när jag gör det...

Solen skiner idag oxå. Jag ska nog städa lite. Imorgon ska Anders åka till Norge. Barnen ska nog åka till helen en stund så att jag fr träna mitt knä. Så underbart med snälla vänner som ställer upp!

Var rädda om er!