flisas

Jag smet hem tidigare från jobbet idag - jag hade endast två lektioner och ville inte vänta på konferensen, som endast skulle innehålla repetition inför spexet imorgon. Och såklart så har det ringt någon från skolan på min mobil - när jag inte hörde det... Försökte nå den som ringt - men inget napp... Fick lite dåligt samvete - men inte så mycket.

Vi har varit på kyrkogården - det bisarra stället. Min mamma finns inte där, borde inte finnas där. För ett år sedan fanns hon här. Mitt bland oss. Alltid närvarande. Alltid tid för oss. Hon njöt av att ha en Ekösommar framför sig. Hon tog med sig klara till skolavslutningen i skolan. Hon plockade blommor med Klara och lekte med henne varje dag. De tittade på fåren och var på badplatsen. Hon bakade pannkakor närhelst Klara ville. Hon passade barnen för att vi skulle kunna träna eller bara gå en runda för oss själva. Jag kan inte acceptera, jag kan inte förstå - att min mamma aldrig kommer tillbaka. Klara hade varit ledsen idag när jag var på jobbet - hon saknade sin mormor. Jag saknar min mamma. Så mycket. Jag kunde aldrig ana att det skulle göra Så ont att förlora henne. Att hon skulle saknas så mycket, så ofta... Vi skulle försöka bestämma stenens storlek och utseende. Jag orkar inte. Vill inte. Vill att någon annan ska ta tag i, bestämma... Men snart är det gjort. Snart är stenen beställd... Kanske...

Imorgon har Linus fått tid på ortopeden för sin snea nacke - som visserligen ser bättre ut - åtminstone tänker jag inte på den så mycket längre. Men visst är han sne. Och när jag tänker på det, så kan jag inte låta bli att bli orolig.

Ikväll är det föräldramöte på dagis. Jag ska rida för sista gången den här terminen. Nu ska vi äta - en god sallad med bulgur och grillad kyckling!