13/11; tisdag
Shit - hur man än gör så känns det som om jag gör fel... Fast jag gör rätt oxå... Men ibland pratar jag innan jag tänker och ibland säger jag inte det jag tänker - utan något helt annat...
Till exempel kom en lärare idag (mitt i min korta lunch) och frågade om "min" klass - om det fanns någon som inte kunde läsa och skriva osv. Jag frågade om hon varit med på överlämningskonferensen och berättade om en individintegrerad elev, och skulle fortsätta, men då blev hon sur och gick därifrån. Jag letade sedan upp henne och förklarade att jag fick dåligt samvete om det var så att hon inte var på konferensen och inte hade fått någon information om eleverna i vår klass - hon tillhör nämligen inte vårt arbetslag och hör inte den dagliga
diskussionen om dem... Jag tror vi redde ut det och att hon fick informationen hon behövde. Hon hade varit på konferensen dessutom. Jag vet faktiskt inte varför hon blev så sur - man jag blev ledsen i alla fall och började grubbla...
Och sedan hade jag sagt till en klass att de kunde få ha läxförhör varje vecka och på det sättet slippa att ha ett stort prov i slutet - från början tänkte jag att om man siktade på högre betyg så var man tvungen att göra provet ändå, men så tänkte jag om och då blev en del elever upprörda... Ibland är det så svårt att göra rätt... säga rätt... ha fel - och bli ursäktad...
Vårt frånvarosystem har inte fungerat som det ska - elever har anmält sig sjuka - men inte blivit inlagda i programmet, och jag har ringt föräldrar eller mailat dem för att kontrollera. En del föräldrar blir sura - men jag kollar ju bara för att veta säkert var deras barn är... Många lärare har dessutom bestämt sig för att programmet är dåligt och inte lagt in frånvaro och det har missats en del skolk - nu har jag försökt att övertala dem och tala om för dem att programmet har blivit bättre och att jag ständigt måste kontrollera en del elever. När man väl talar om för föräldrar att en elev skolkar eller inte skolkar - vill man ju att informationen är korrekt. Jag har dessutom vid något tillfälle gett några föräldrar ett gammalt telefonnummer till sjukanmälan eftersom det telefonnumret står i vissa papper - tänk att det ska behöva vara så svårt...
Dessutom har jag för några veckor sedan talat om (och diskuterat med eleverna)för eleverna att de kan få sitta lite längre på ett matteprov på torsdag - eftersom alla cyklar eller går så är det möjligt om det behövs så att de slipper bli stressade. Sedan har eleverna glömt säga det hemma - och idag när jag mailar ut det till föräldrarna blir någon lite upprörd (det handlar om att sluta 15.00 istället för 14.30 - och det gäller säkert inte alla elever, kanske inte ens någon, bara att möjligheten finns)...
Och just nu känner jag mig rättså ensam i mitt arbete - min handledarkollega har opererats och är hemma.
Hela dagarna tar jag en massa beslut, säger en massa saker - ibland blir det fel... Acceptera! Gör om - gör rätt!
Idag på morgonen körde Anders av vägen så att en bonde fick dra upp honom. Han hade kört sakta men ändå hamnat i fel körriktning.
Ikväll ska vi till Olof och Anne. Det kan bli skönt att få lite avkoppling mot allt jobb...
Till exempel kom en lärare idag (mitt i min korta lunch) och frågade om "min" klass - om det fanns någon som inte kunde läsa och skriva osv. Jag frågade om hon varit med på överlämningskonferensen och berättade om en individintegrerad elev, och skulle fortsätta, men då blev hon sur och gick därifrån. Jag letade sedan upp henne och förklarade att jag fick dåligt samvete om det var så att hon inte var på konferensen och inte hade fått någon information om eleverna i vår klass - hon tillhör nämligen inte vårt arbetslag och hör inte den dagliga
diskussionen om dem... Jag tror vi redde ut det och att hon fick informationen hon behövde. Hon hade varit på konferensen dessutom. Jag vet faktiskt inte varför hon blev så sur - man jag blev ledsen i alla fall och började grubbla...
Och sedan hade jag sagt till en klass att de kunde få ha läxförhör varje vecka och på det sättet slippa att ha ett stort prov i slutet - från början tänkte jag att om man siktade på högre betyg så var man tvungen att göra provet ändå, men så tänkte jag om och då blev en del elever upprörda... Ibland är det så svårt att göra rätt... säga rätt... ha fel - och bli ursäktad...
Vårt frånvarosystem har inte fungerat som det ska - elever har anmält sig sjuka - men inte blivit inlagda i programmet, och jag har ringt föräldrar eller mailat dem för att kontrollera. En del föräldrar blir sura - men jag kollar ju bara för att veta säkert var deras barn är... Många lärare har dessutom bestämt sig för att programmet är dåligt och inte lagt in frånvaro och det har missats en del skolk - nu har jag försökt att övertala dem och tala om för dem att programmet har blivit bättre och att jag ständigt måste kontrollera en del elever. När man väl talar om för föräldrar att en elev skolkar eller inte skolkar - vill man ju att informationen är korrekt. Jag har dessutom vid något tillfälle gett några föräldrar ett gammalt telefonnummer till sjukanmälan eftersom det telefonnumret står i vissa papper - tänk att det ska behöva vara så svårt...
Dessutom har jag för några veckor sedan talat om (och diskuterat med eleverna)för eleverna att de kan få sitta lite längre på ett matteprov på torsdag - eftersom alla cyklar eller går så är det möjligt om det behövs så att de slipper bli stressade. Sedan har eleverna glömt säga det hemma - och idag när jag mailar ut det till föräldrarna blir någon lite upprörd (det handlar om att sluta 15.00 istället för 14.30 - och det gäller säkert inte alla elever, kanske inte ens någon, bara att möjligheten finns)...
Och just nu känner jag mig rättså ensam i mitt arbete - min handledarkollega har opererats och är hemma.
Hela dagarna tar jag en massa beslut, säger en massa saker - ibland blir det fel... Acceptera! Gör om - gör rätt!
Idag på morgonen körde Anders av vägen så att en bonde fick dra upp honom. Han hade kört sakta men ändå hamnat i fel körriktning.
Ikväll ska vi till Olof och Anne. Det kan bli skönt att få lite avkoppling mot allt jobb...
Kommentarer
Postat av: Carolina
Ja, det är tufft att vara lärare. Jag har oxå svårt att säga det rätta och bästa just vid rätt tillfälle. Det är som du säger att man gör ständiga val hela tiden. Men av alla de val du gör - tänk vad många som är rätt! Tänk att du är en fantastisk lärare som bryr dig så mycket. Det är värre med de som inte reflekterar alls över sitt handlande. Kram på dig!
Postat av: Anonym
Ja, håller med dig. Hamnar ofta i konflikter just nu och jag skyller på mörkret (och illamåendet...). Det är inte lätt att alltid vara rätt, men det är bättre att försöka än att inte försöka alls.
Trackback