21/4; måndag
Hjärtat slår.
I går när jag la mig kände jag nästan panik - kunde inte sova. Ville inte vara ensam. Ville kunna känna armar runt mig, utan att jag ber om det. Någon som fångar mig och inte tillåter att jag faller... När jag ligger i sängen, och knappt kan andas, kan jag inte be om något, kan inte prata, vill bara somna, men det går inte... Just nu känns det som om jag inte hinner med något. Nationella prov den här veckan. Ekologiprov imorgon. Hämta och lämna på dagis. Laga mat.
Idag känns det inte lika jobbigt.
Jag klarar det.
Jag andas.
Jag tror att mycket av min panik är för att jag saknar mamma när jag blir ensam. Mycket mer.
Och saknaden blir påtaglig. Jag hinner känna efter.
Och det var då hon fanns där - även om hon inte var hos mig, så Kunde jag ringa när som helst. Hon kunde komma - och jag kunde få en sekund för mig själv. Andas. Om jag behövde. Det gjorde jag inte. Men Om jag gjorde det...
Men jag klarar mig själv.
Jag har lagt barnen, efter att ha gett dem mat och badat dem - så härligt skitiga efter ännu en dag ute. Jag har tittat igenom B-delen på nationella provet.
Nu är det Anna Phil. Undra om jag kan jobba samtidigt? Skulle inte tro det - det är ju på danska...
Imorgon kommer Margareta - det finns folk runt mig, ett skyddsnät. Och på onsdag behöver jag oxå hjälp - då kommer de igen. För att hämta barnen, köra till ridning, laga mat, och hinna till min egen ridning. Andas. En sak i taget. Nu är det Anna Phil! Och en kopp te i pausen.
Vännen, du är en kämpe och har alltid varit en kämpe. Synd att jag bor så långt bort en vecka som denna - och annars oxå. kramar frida
Älskade Syster Yster. Önskar att vi befann oss lite närmare varandra. Vi kunde fånga varandra eller falla ihop när det är ensamt och ångestfullt. När paniken spökar och jag bara vill ha någon nära, och armarna som jag vill ha runt mig är ända borta i Sydafrika, så får man bli vän med ångesten och inse att den bara består av känslor. Känna den fullt ut tills den fått sin uppmärksamhet. Fortsätta andas. Hittade en söt liten text för ett par dagar sedan som ger mig hopp:
Det finns mitt i skogen
en oväntad glänta
som bara kan hittas
av den som gått vilse
Kram på dig och vet att du har vingar som bär dig när du faller min vän.