28/12; måndag
Lite sådär håglös, sorgsen och vemodig när helgerna släpper sitt grepp. Även om min vardag inte ser ut som den brukar - jag är ju ledig, men Anders jobbar. Snön har nästan töat bort, men det har frusit till ikväll, aå Humpe och Malin som var påväg hem stannar över natten i Växjö. Vi båddade hästarna på dagens ridtur. jag höll på att göra en riktig KalleAnka, liksom sitta kvar i luften när Filippa plötsligt vände 90 grader och galopperade iväg. Jag höll på att åka av bakom henne... Men lyckades få tag på attiraljerna igen och hålla mig kvar. Detta hände när vi hade ridit nästan klart och bara skrittade av pållarna som hade varit busiga innan, men just då gick i godan ro och jag hade slappnat av. Humpe och Malin passade barnen när jag var iväg - tack, de stunderna är guld värda!
Det är tyst här hemma, Linus och skrotar omkring. K är hos en kompis. det är liksom mellan dagar - mellan jul och nyår. Man går och väntar. Det är något som jag alltid jobbar på - att leva i nuet, denna dagen, inte vänta och längta efter det som har varit eller det som ska komma. Det är inte alltid verkligheten överträffar dikten. Men visst - just nu längtar jag till Thailand. Till att komma iväg. Även om det är skönt att bara vara hemma... Det är svårt att ta sig för så mycket, det känns inte riktigt på riktigt. Jag gör mindre än vad jag brukar. Ser framåt, men också tillbaka. Minns. Vad kommer jag ihåg från året, från 2000-talet?
Det har varit sköna dagar - tid att umgås, även om jag kan sakna andningshål. Men jag älskar närheten, ömheten - mina nära och kära!
Dags att laga mat. Trevlig fortsättning!