Kväll efter en lång dag
Jag tror att denna dagen går till en av de längsta genom tiderna. Säkert är den inte längre, men det känns som om den varit lång. Jag har dessutom hunnit med en del, och ingenting. Gått en lång morgonrunda med hundarna. Kammat hundarna. Dammsugit. Fikat. Varit i stan med Klara - en utflykt. Vi åt lunch i stan, handlade lite och köpte en klänning till henne. När vi kom hem, pysslade jag lite - blommorna fick vatten, tvätt skulle fixas - och sedan tränade jag lydnad med både Kenzo och Stimma. Jag provar en massa strategier på Kenzo - säkert inte tillräckligt länge, men jag tränar, och det kanske är det viktigaste?! Igår körde jag bara enstaka steg - ett lugnt "nej tyst", och ett lugnt "bra", idag körde jag mer positionsträning. "Sitt stanna" - hitta rätt position, i tyst läge resulterade i en godis. Inget omsättande eller pip. ara korrekt utförande. I sträckorna hade jag en godis i handen, långt bak, och matade med godis när han var duktig. Stimma gjorde det mesta bra - fria följet kändes bra, liksom inkallningen - den börjar vi få till riktigt bra nu! - och apporteringen går oxå rättså snabbt nu, och hoppet känns stabilt! Skallet är bra, om man bortser från hennes höga "tramp"...
I kväll har vi spelat UNO, Linus har varit trött, ingen speciell feber (ännu i alla fall), men enormt trött och somnade i mitt knä innan sju! Klara och Anders gjorde hastbullar och bjöd på till fikat! Vi har ätit middag, och nu har båda barnen lagt sig och vi ska titta på "Mia och Klara" samt "Beck" - innan det är sovdags.
Tack till alla snälla, uppmuntrande kommentarer! Det värmer. Det får mig att tro på människan igen. Det får mig att tro på mig själv. Det som är lite konstigt är att hon tyckte att Jag gjorde en stor sak av det - när det enda jag gjorde var att skicka iväg ett mail, med två meningar där jag skrev att dottern kom en halvtimme sent och att jag inte tyckte att det var lämpligt eftersom hon behöver arbeta koncentrerat med matten - sedan är det Hon som ber mig ringa, och skickar tre mail till... Hon vill dessutom ha numret till den andra eleven, men jag skickade inte det till henne, eftersom jag inte tyckte att det var hennes "jobb". Enligt mig är det Hon som har gjort detta till en stor grej. En kränkning. Ett klavertramp. Ett hot.
I kväll har vi spelat UNO, Linus har varit trött, ingen speciell feber (ännu i alla fall), men enormt trött och somnade i mitt knä innan sju! Klara och Anders gjorde hastbullar och bjöd på till fikat! Vi har ätit middag, och nu har båda barnen lagt sig och vi ska titta på "Mia och Klara" samt "Beck" - innan det är sovdags.
Tack till alla snälla, uppmuntrande kommentarer! Det värmer. Det får mig att tro på människan igen. Det får mig att tro på mig själv. Det som är lite konstigt är att hon tyckte att Jag gjorde en stor sak av det - när det enda jag gjorde var att skicka iväg ett mail, med två meningar där jag skrev att dottern kom en halvtimme sent och att jag inte tyckte att det var lämpligt eftersom hon behöver arbeta koncentrerat med matten - sedan är det Hon som ber mig ringa, och skickar tre mail till... Hon vill dessutom ha numret till den andra eleven, men jag skickade inte det till henne, eftersom jag inte tyckte att det var hennes "jobb". Enligt mig är det Hon som har gjort detta till en stor grej. En kränkning. Ett klavertramp. Ett hot.
Kommentarer
Trackback