flisas

Kanske blir detta det sista blogginlägget på ett tag? Kanske för alltid? Kanske är bloggen död? Jag skulle kanske inte tro det - jag kommer säkert att ha ett behov av att skriva även i fortsättningen, men jag vet ännu inte i vilken form, och tills vidare får man följa mig på facebook, och säkerligen här vid vissa tillfällen. Som det är nu känns det som om bloggen har spelat ut sin roll, den har varit ett stöd för mig, en vän, en trogen kamrat, ett bollplank - de har fått mg att lära mig en massa om mig själv. Kanske känner jag att jag vill fortsätta att blogga i framtiden, och den framtiden kanske är i morgon, men i alla fall är det inte just nu. Eller? Jag är inte säker. Jag känner att jag blir osäker när jag formulerar de här orden. Jag vet inte hur det blir... Jag älskar att skriva. Jag kommer fortsätta att skriva. Jag har gillat era kommentarer. Men en blogg som inte uppdateras så gott som dagligen är ingen bra blogg... Vi får se...
Idag har det i alla fall städats. Farmor och farfar har varit här och hjälpt oss. Hela dagen. Och så är det typ storm ute, och regn. Och jag red en runda i kväll. I regn och blåst. Imorgon väntar örondoktorn för Linus med nytt hörseltest. Och på torsdag är det som jag fruktar, men även längtar efter, det första psykologsamtalet i utredningen av vår älskade son. Bloggen kanske behövs?
Tack alla!