flisas

Jag vet det. Jag inser det. Att jag bloggar sällan. Det händer inte mycket. Anders jobbar. Jag är hemma, och ibland känner jag mig så onyttig när jag går här hemma - lagar mat, städar, klipper gräs. Speciellt igår när regnet öste ner hela dagen - det känns som om sommaren är slut. Mitt år börjar. Så känns det. Att efter sommaren börjar mitt nya år. Jag har alltid varit i skolan värld och just därför tror jag att det känns så. Nya chanser. Nya utmaningar. Nya möten. I år längtar jag inte. Men på fredag komemr det nog ändå vara kul att träffa alla.
Anders spelar golf nu, barnen är i Moheda. Imorgon ska jag till Ullared. Jag har sprungit, och sedan cyklat för att kika efter svamp, och sedan tränat med Stimma. Hon gick bra. Jag drar ut på belöningen igen. Berömmer och leker med henne mellan momenten. Hon går så bra. Önskar bara att det kan kännas så bra på tävlingar oxå!
Det har varit många kalas i sommar. Och i söndags innan Nours kalas, bröt K ihop. Hon grät och grät - över mormor. Pratade, grät och kramade. Älskade K. Det var länge sedan hon var så ledsen.