18/7; söndag

Jag väntar på att nagellacket ska torka, på att Anne och Olof ska komma. Jag väntade för 8 år sedan oxå. Dagen innan hade värkarna börjat efter att vi hade varit i skogen och jag hade kläckt ur mig i sommarvärmen, strax efter att ha tagit bort gipset på foten och jag satt i en brassestol helt utpumpad efter ett spår i skogen - "jag måste träna lydnad". På kvällen/natten började de efterlängtade. Men de var retfullt långt mellan. Åtta minuter i ett och ett halvt dygn. Jag väckte inte ens Anders den natten utan tänkte att det var bättra att han fick sova, för snart skulle det ju vara dags... Men hela dagen idag, för åtta år sedan, kom de med typ 8 minuters mellanrum... Men på morgon den 19:e åkte vi till sjukhuset, vi behövde inte åka hem. Men hon väntade till kvällen med att komma ut. Jag fick epidral för att få sova. Och jag minns hur hysterisk jag var näs de stoppade droppet för att det var dags att krysta... Men hon kom ett par värkar senare då hade ANders varit tvungen att försvinna ut med en masssa personal för att han höll på att svimma vid första krystvärken... Jag minns. Jag älskade ögonblicket hon kom. Jag älskade henne från första stund. Denna lilla varelse. Fina människan. Och jag älskar henne nu - den ännu finare människan!
Imorgon kommer vänner för att fira vår fina K. Men alldelse strax kommer Anne och Olof. >br/> Dagarna går. En dag var vi i Ingelstad och badade med Tova och Ebba - och jag förundras över män som kommer i små bikinikalsonger alltså riktiga kalsonger, inte badbyxor. Genomskinliga. En dam frågade om vi kunde hålla hennes väska medan hon badade. En gammal dam med nylagt hår, med fin handvätska - undra hur många tusen som låg i den? Sommaren är i full gång. Vi är på ön igen. Det är varmt i vattnet. Linus öra har runnit hysteriskt mycket i fyra dygn, men nu har det börjat avta. Jag har aldrig sett så mycket vätska komma från ett öra! Men han är tapper. Han har inte klagat. Kajsa har varit med här ett par dygn - Kajsa är Klaras kompis. Igår hämtade hennes föräldrar henne. K provade vattenskidor! Hon är så modig, så stark. Så duktig. Hon åkte någon meter.
Nu har nagellacket torkat och jag ska möta båten.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback