flisas

Ett sjukt lov. Trist. Plötsligt, utan förvarning svämmar tårarna över. Jag har just torkat Klaras - hon är rädd att missa dopet på lördag. Dagen då vi ska bli gudfamilj åt älskade Elin. Det har varit mycket som ställts in detta lovet. Jag kände mig ensam. Jag orkade inte vara själv om oron över ett sjukt barn, över känslan att inte räcka till. Livet kändes plötsligt inte så enkelt och självklart. Det gör så ont att se sin dotter ledsen och sjuk... Men jag fortsatte laga mat, tårarna rann en kort stund. De torkade. Vi åt. Kraften kom tillbaka. Vi får fortsätta att BaraVara. Nu ska vi titta på sprint. Dricka lite kaffe. Lyssna på Linus som leker - han är just nu inne i en otroligt go period. Han är glad och påhittig. Vi har varit ute i iskylan idag - han på sin lilla cykel och jag med tre hundar. Ikväll kommer pappan, mannen, vännen - vår älskling hem.