5/7; tisdag

Det är i det lilla lyckan finns... Ett leende av bebben. Smultron på morgonpromenaden. En puss av sin älskade. En smekning. Ett ord. I ensamheten, tvåsamheten, med vänner. I kaffet i solen...
Igår kväll satt jag länge och tittade på Sigge - hans leenden - kunde inte sluta förundras över detta lilla liv. Från att knappt kunna vara vaken och nöjd - om han inte åt - kan han vara vaken och glad, flina och l länge. Ett obetalbart leende. En personlighet och del socialt arv - man undrar vem han ska bli... På dagen hade han uppmätt stadiga 63cm och 6340g. Han är en nöjd bebis. Jag njuter av den fina varelsen som just nu gnyr vid mitt bröst och kloar som en katt med sina små, perfekta fingrar. Tiden går så fort. I helgen provade vi flaska med ersättning för första gången - utan tvivel drog han i sig hela. Nya möjligheter öppnas. Imorgon ska jag rida! Sedan åker vi till Ekö igen. Men nu är jag här och nu. Tittar på min fina bebbe, och känner lukten av en bajsblöja... (trots att jag bytte den för 20 minuter sedan...)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback