flisas

Det är lätt att tro att tillfällen och tillstånd är statiska - även om man Vet att de inte är det... Om man mår bra - har man svårt att förstå att det någonsin kommer ändras. Om det har regnat i flera dagar, så är trots allt sannolikheten större att det blir regn imorgon med än att det är strålande sol... Om man har ont någonstans så är det lätt att tro att det ska vara så, länge. Men faktum är att även om ryggen värkte så att jag grät i natt, så har det funkat hyfsat idag. Jag har jobbat, och gått en runda med hundarna. Anders har varit hemma med Limpan idag - han är verkligen inte pigg. Han har sovit i stort sett hela dagen. Klara har varit i skolan idag. Anders ska åka till Köpenhamn, och jag ska vara hemma. Jag vet att någon sa till mig i början av min "mammatid", någon gång i Halmstad, att "eleverna minns inte om du inte var där varje lektion, men dina barn minns att du var hemma när de mådde dåligt - dina barn behöver dig mer än dina elever...". Så sant. Men lätt att glömma.