16/11; onsdag

När farmor ringer och frågar om de ska vara barnvakt så att jag kan rida - är jag inte svår... Jag red tillsammans med Anne i det fina vädret på förmiddagen - och trots att vi var tvungna att snedda i skogen vid asfaltsläggning och var nära att sjunka rejält, så mycket att jag bara kunde stiga av finaBaron, tre stora lastbilar och att Babbis fjantade rejält några gånger, så var Baron duktig med positiv energi hela vägen. Och trots att mitt hjärta för en kort stund stannade, och jag glömde att andas - så var runda fin!
Min tumme är verkligen inte bra ännu - det är liksom i leden, vid basen. Snart följer vi emd Klara på fotboll. Snart är det kväll, och det tackar jag för - jag är trött, jag sover för dåligt, Sigge äter för mycket... Snart är det dags...?!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback