Invandrarna
En kom hit för att fly från döden
En kom hit för att undgå döden
En kom hit, av terror tvungen
En kom hit för att gifta sig med kungen
Dom är tyskar, iranier, greker och turkar
Mest är dom snälla, andra är skurkar
En del är ärliga, andra är skumma
En del är genier, andra är dumma
Mest är dom fredliga, andra vill slåss
Med andra ord, dom är precis som oss
Med fel och brister, tuffa och mjuka
Fast inte lika avundsjuka
Vissa är färgade, andra är arier
Som köper sin bruna färg i solarier
Vissa är svarta, andra gula
Vissa är vackra, andra är fula
Men fast dom ibland aven annan färg é
Är dom precis som vi i Sverige
Och när dom vill jobba här, är tacket
- ni får inte jobba än, för facket
En del är båtfolk från Vietnam
Som inte kan sjunga ”We shall over come”
Som inte kan ”rulla di rulla” som vi
Och dom blir sällan så fulla som vi
En del är mera judar än vi
En del har andra gudar än vi
En del söker lugnet istället for bråket
Det enda vi svenskar kan bättre – är språket
Det sägs att vi stammar från Adam och Eva
Som inte var svenskar – men ja må dom leva
Ja - med andra ord - är "de" precis som oss... Ibland är "vi" så fruktansvärt inskränkta och trångsynta. Igår satt jag på en föreläsning som bland annat handlade om hjärnan. Trevor Dolan berättade bland annat om många av skaparna (fb tex...) på sista tiden som har någon form av diagnos... I Sverige strävar vi ofta efter ett "koncept" som funkar, allt annat blir jobbigt, alla som inte passar in i ramen är udda. Vi vill medicinera, ändra på dem som är annorlunda - istället för att lära oss att bemöta dem, lära oss av dem - vi vill lära dem hur de ska vara, istället för att ändra på oss... Alla borde få plats... Vi är människor. Med olika öden. På olika platser...