17/3; söndag
Planer som blir ändrade planer. Andra planer.
Jag predikar för barnen att vi ska ta en dag i taget. Leva i nuet. En sak i taget. Och om jag försöker styra upp morgondagen hör jag dem säga att vi ska ta en sak i taget. Och jag hör mig själv ryta att "jag måste väl få ihop åtminstone morgondagen". "Ja, men du säger ju...". Och även när jag styrt upp, när allt verkar fixa sig och vi verkar hinna med allt - då händer det något. och planen ändras. Ibland blir det som handen i handsken. Och skiftena i mjölkfabriken går perfekt. I lås. Utan underlappning - eller överlappning. Effektivt.
Jag hann ju såklart få klart omdömena. För sån är jag. För det mesta. Jag får ihop det. Det löser sig. Kanske inte alltid på bästa och önskvärda sätt - men på något sätt...
Ibland har man tur - ibland otur. Ibland tur i oturen. Igår, på väg till fotbollsturneringen fick vi vända, och kommer hem och ser att kaffebryggaren står på. Tur i Oturen... Ibland är det nog varken tur eller otur... Det bara är, eller blir.
Det här citatet av Carolyn Porco hittade jag på facebook: "All the atoms of our bodies will be blown into space in the disintegration of our Solar System, to live on forever as mass or energy. That´s what we should be teaching our children, not fari tales about angels and seeing grandma in heaven" Precis. Och Exakt. Även om jag gillar tankar på änglar, vakande händer osv. Så är det ju precis det jag tror - att våra atomer inte försvinner, de används på nytt. I nya konstellationer. Jag satt i kyrkan idag och lyssnade när Klara sjöng och prästen predikade om jungfrufödsel och uppståndelse. Det finns mycket jag inte kan förklara eller förstå när det gäller BigBang och den naturvetenskapliga teorin - men den religiösa sidan lämnar ännu fler frågetecken enligt mig. Men jag har all respekt för att folk tror det - hur ska jag kunna förklara och övertyga om det jag inte själv förstår. Från ingenting - hur kunde atomer bildas? För mig låter prästens predikning som hjärntvättning - förmodligen låter jag likadan för de elever som inte delar min naturvetenskapliga teori...
Klara och jag tog en runda i affärer efter kyrkan och i eftermiddag har jag och Kim ridit en sväng i solen - i den kyliga vinden. Nu är Anders på innebandy, maten står i ugnen och vi har legat i badet en stund. Denna veckan, som inte går till historien som en av de bästa - är snart slut.
Jag predikar för barnen att vi ska ta en dag i taget. Leva i nuet. En sak i taget. Och om jag försöker styra upp morgondagen hör jag dem säga att vi ska ta en sak i taget. Och jag hör mig själv ryta att "jag måste väl få ihop åtminstone morgondagen". "Ja, men du säger ju...". Och även när jag styrt upp, när allt verkar fixa sig och vi verkar hinna med allt - då händer det något. och planen ändras. Ibland blir det som handen i handsken. Och skiftena i mjölkfabriken går perfekt. I lås. Utan underlappning - eller överlappning. Effektivt.
Jag hann ju såklart få klart omdömena. För sån är jag. För det mesta. Jag får ihop det. Det löser sig. Kanske inte alltid på bästa och önskvärda sätt - men på något sätt...
Ibland har man tur - ibland otur. Ibland tur i oturen. Igår, på väg till fotbollsturneringen fick vi vända, och kommer hem och ser att kaffebryggaren står på. Tur i Oturen... Ibland är det nog varken tur eller otur... Det bara är, eller blir.
Det här citatet av Carolyn Porco hittade jag på facebook: "All the atoms of our bodies will be blown into space in the disintegration of our Solar System, to live on forever as mass or energy. That´s what we should be teaching our children, not fari tales about angels and seeing grandma in heaven" Precis. Och Exakt. Även om jag gillar tankar på änglar, vakande händer osv. Så är det ju precis det jag tror - att våra atomer inte försvinner, de används på nytt. I nya konstellationer. Jag satt i kyrkan idag och lyssnade när Klara sjöng och prästen predikade om jungfrufödsel och uppståndelse. Det finns mycket jag inte kan förklara eller förstå när det gäller BigBang och den naturvetenskapliga teorin - men den religiösa sidan lämnar ännu fler frågetecken enligt mig. Men jag har all respekt för att folk tror det - hur ska jag kunna förklara och övertyga om det jag inte själv förstår. Från ingenting - hur kunde atomer bildas? För mig låter prästens predikning som hjärntvättning - förmodligen låter jag likadan för de elever som inte delar min naturvetenskapliga teori...
Klara och jag tog en runda i affärer efter kyrkan och i eftermiddag har jag och Kim ridit en sväng i solen - i den kyliga vinden. Nu är Anders på innebandy, maten står i ugnen och vi har legat i badet en stund. Denna veckan, som inte går till historien som en av de bästa - är snart slut.
Kommentarer
Trackback