9/1; tisdag
Jag gick en runda när jag kom hem. Solen höll på att gå ner och himmelen sänka sig ner över jorden. Ett rosa skimmer. Drog luften hela vägen ner i lungorna. Jag gick genom den välkända skogen, men efter stormar och beredning av kalhyggen var det svårt
att känna igen sig. En kamp mot klockan. Mot mörkret.
Jag kom ut - inte precis där jag hade tänkt mig - men på välkända marker. Och jag njuter av att ha sett ljuset idag. En dag som ännu inte är slut... nu måste jag röja diskbänken, lägga in en maskin tvätt och laga mat. Ibland behövs det då lite - för att
orka lite till!
Kommentarer
Trackback