4/11; söndag

När själen behöver vila som mest - tillåter inte kroppen det. Jag ger upp. Kapitulerar. Jag brukar inte låta kroppen bestämma. Men just nu är det en period när axlarna hoppar hej vilt på nätterna, och jag vaknar med axlarna på olika ställen... Jag stiger upp.  Hjärnan är dimmig. Kaffe. Flytta fötterna ett steg i taget.  (null)

Anders åkte tidigt för att titta på två av klaras matcher idag. Sigge ska spela hockey. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback