Döden...

Dödens mening. 
Hans ögon är uttryckslösa,
där han går på stans kullerstenar,
sparkar på en blå cykel.
Aldrig mer kommer han att hindras,
från att ta vad han vill ha.
Vindarna tar honom med,
sakta,ner i graven.
Tyst och stilla,
ingen märker att han inte finns.
Han vet att det är meningslöst att dö.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback