Ingenting

Ingenting.

Jag hör ett kvidande läte.
Det tar lång tid för mig att förstå,
att det är mina egna suckar.

Jag ropar,
men ingen svarar,
inte ens ekot når mig.

Jag känner en vindil,
så isande kall,
som allt annat...

Mitt hjärta orkar inte pumpa runt livet
och värmen i mina tunna ådror,
längre...

Allt som finns kvar av mitt forna jag .
är ett liv av bara ett skört skal.
Bräckligt...

Ser du mig,
ser du rakt igenom mig.

Du ser ingenting -jag är ingenting...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback