flisas

Hes och hostig har jag varit - men inte speciellt förkyld i övrigt. Och lite huvudvärk från och till har gjort att jag har varit lite seg. Men dagarna har gått. I lördags var jag in Göteborg med jobbet - med spanjorer och tjeckier. Och igår var det julbord för dem på jobbet. Igår hann även Linus och jag med bad (sista för terminen), pållen samt ett besök på ögon. Han skelar ju, såklart, fortfarande, men synen är inte sämre, tack och lov. Och så åkte vi skidor. Då kom det stora brytet. Det är jag inte stolt över. När jag och Linus beter oss som två treåringar, och tillslut skriker båda två... Mitt tålamod var långt, länge... Skidorna trillade hela tiden. Typ 15 gånger på 20 meter... Vi skulle åka runt åkern. När vi kom ca en tredjedel av sträckan och skidorna hade trillat av mååånga gånger, började både Linus och jag tröttna. Linus ville hem, och då tyckte jag att vi skulle gena, istället för att gå i Klaras spår runt hela åkern. Det var Då det körde ihop sig. Och Linus skrek. Slutade helt att göra som jag bad honom. Slutade lyssna. Och vara trevlig. Jag hotade med att åka ifrån honom om han inte slutade att gnälla och skrika. Jag gjorde så oxå, men fick såklart åka för att hämta honom efter en liten stund. Fortfarande skrikande. Det går inte att resonera med honom då. Jag lockar och pockar, lugnt och stilla, mer och mer skrikande... Mer och mer hysteriskt... Och det är här någonstans som jag tappar tålamodet, och därmed upphör jag att vara stolt över mig själv... Det slutade med att vi tog av honom skidorna, som jag bar hem och Linus traskade över åkern. det som började som ett idylliskt äventyr i romantisk miljö, slutade i tårar, hysteri och tråkigheter... Han var så duktig från början, kämpade på. Det var så synd att det inte fick gå hela vägen... Jag tror att de som såg mig åka skidor när jag var liten - ser mig i honom. Tydligt. Frustrationen. Humöret. Tårarna. Det går igen.
Men vi blev vänner. Idag har det varit dagis, skola, jobb. Fika på fritids och gympaavslutning för Linus. Imorgon är dagis stängt. Farmor och farfar ska passa L. Och A och jag ska få titta på Grodan. Känner mig nervös, men även förväntansfull.