8/3; måndag

Elever som inte har läst läxan. Ingen. Vem ska göra de åt dem? Enkla vägen. Minsta motståndets lag...
Datautbildning. Lång dag på jobbet. Och när jag sitter i bilen på vägen hem, tänker jag på mötet i morgon bitti. jag och Anders ska träffa Linus psykolog. Jag blir irriterad. Jag har upplyst henne om att det är bokat möte med specialpedagogen på fredag. Jag mailade och berättade att vi har varit på ögon, öron och hos talpedagogen. HON ska vara den samordnade - det är allt jag har bett om. Vem vinner på det här. Utredningar. Besök på olika ställen. Alla verkar veta att Linus är sen. Men vad gör man - väntar. Utreder mer. Inget verkligt händer. Jag blir frustrerad. Börjar grubblar. Vilar inte i nuet. Undrar vad de tänker. Varför får han ingen riktig hjälp? Något som bidrar till hans utveckling. Att bara utreda hjälper väl inte honom? Frustration. Vad kan vi göra? Vilken hjälp har ha rätt att få? Vem hjälper honom? Har han rätt till extra resurser? Hur "illa" är det? Vad är problemet? Jag vill ha ett facit. Hur kommer det att gå för Linus? Jag vill att han ska få hjälp! Jag vill veta! Jag vill att han ska få vara normal. Vara som de flesta andra. Lära sig som andra. Jag vill att någon ska tala om för mig vad jag kan göra, hur det ska gå... Jag vill inte slussas runt. Orkar inte. Tårarna rinner. Trycket i bröstet ökar. Fan. Jag vill inte följa med imorgon. Allt jag har bett om, har inte hänt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback