flisas

(översatt till svenska)

Stanna alla klockor, stäng av din telefon,
tysta hunden med ett ben där den gläfser i vrån,
täck över pianot och låt kistan bäras ut
till de sörjandes tårar och trummans förstämda salut.

Må flygplanens klagan betyga vår nöd
där de ristar sitt budskap i skyn: “Han är Död”,
klä duvorna i kräppkragar på städernas torg,
låt polisen bära svarta handskar av sorg.

Han var mitt norr, mitt söder, mitt väst och öst,
min arbetsvecka och min söndagströst,
min dag, min afton, mitt tal, min sång;
jag visste inte att kärleken skulle ta slut en gång.

Stjärnorna behövs inte; blås ut varenda en.
Montera ner molnen och ta isär solen sen,
sopa ren skogen och töm haven på deras innehåll;
ty från och med nu spelar ingenting mer någon roll.

(Dikten läste jag på en blogg, som en mamma till en son som förlorade kampen över cancern. Nu står hon bakom den tomma stolen i cancerfondens reklaminslag på TV. Jag hade verkligen funderat över om det var så att det var föräldrar till cancerdrababde barn som stod bakom tolarna...) Den handlar om det som många av oss känner strax efter att någon nära gått bort... Tanken om varför världen fortsatte att röra på sig och fungera som vanligt, när våra liv nu var över. Folk skarattade och fåglarna sjöng i det vackra sommarvädret.
Hur kunde världen fortfarande vara så vacker?

Men världen blev vacker igen. Även i mina ögon. Jag kan se ljuset. Jag kan känna mig riktigt glad.

Men idag är en något tråkigare dag. Idag är jag hemma för VAB. Klara kräkte i natt igen. Två gånger. Sedan har det varit lungt. Efter att ha varit frisk sedan den gången hon kräökte för två dygn sedan. Ätit som vanligt. Åkt pulka. Och till och med spelat tennis. Vad är det för konstig basilusk? Och det tråkigaste av allt var att hon skulle till stan i eftermiddag för att shopa med kompisgruppen på fritids... Det var så mina ögon tårades när jag såg hennes besvikelse. Min älskade Klara som är så klok. Som jag vill allt väl. Nu får vi göra det bästa av dagen. Hoppas på att det är lungt nu - och åka och shopa när hon är frisk.

Jag har försökt tänka på allt idag. Försökt rodda ihop en dag för mina sjuor. Niorna har arbetslivsdag. Nu får jag lita på att andra försöker göra mitt jobb...

Det är lite roligt att det är så mycket snö nu. Spanjorerna som vi besökte komemr nämligen nu till Sverige. Och de ville så gärna få se snö! Vi skrattade lite och sa att det blir nog tyvärr inte så - men vi hade fel!