flisas

Barnen och jag har varit på Grand Samarkand på förmiddagen - vi shoppade en del. Och så har jag bakat morotskaka. Klara är på disco och Linus och jag har gått en runda med hundarna - om någon timme får jag hämta tjejerna. Anders är på jobbfest. Mellan varven tar jag en runda med någon dammtrasa (Skrivabs fläcksuddare är mycket bättre än Ullareds, Helen!). Det är konstigt när man flyttade hemifrån trodde man att man skulle vara och ha det på något sätt... Visserligen flyttade vi först till en lägenhet - och jag har väl aldrig sett mig själv bo i lägenhet. Men jag kunde tydligt se ordning och reda, blå krukor, en prunkande trädgård, en massa kryddodlingar (det hade vi första året på balkongen, och har väl gjort något försök senare oxå...), trädgårdsland (det har vi oxå haft, men ett litet sådant som farmor mest har skött). Jag trodde väl att jag skulle ha överkast och alltid bäddad säng. Jag skulle säkert bli en bättre människa - en ny människa. Disken skulle inte stå, dammtussarna skulle sugas upp och dammet torkas bort - men det visade sig att Anders till och med kunde få mig att lägga CDskivorna i fel fodral, så långt sjönk jag. Nu är jag ju nästan där - jag dammsuger nästan varje dag, putsar på fläckar och byter handdukar som andra byter trosor, jag ger mina blommor - mestadels orkidéer - (de som överlever i detta hemmet gör det länge) vatten en gång i veckan - men jag har sällan snittblommor på bordet, och det ser sällan välstädat ut (det är svårt med tre hundar och minst ett barn som, helst leker med hundratals bilar på vardagsrumsgolvet). Jag vet inte ens om barn fanns i min välordnade villa, för sådär 18 år sedan... Men jag har ju sagt det förr - det blir ju sällan som man tänkt sig - men ofta blir det good enough. Att bo i villa, med Stor trädgård - är mitt liv. Här vill jag leva, här vill jag bo. I mitt eget kaos, ganska långt ifrån inredningsprogrammens slutresultat. Inredningsdetaljerna har ändrats under de år som vi har bott tillsammans. Jag önskar mig dock en utbyggnad med ny tvättstuga - allt ska vara enkelt. Jag hoppas att vänner trivs här och att barnen inte behöver vara rädda för att skita ner - att vi kan leva här länge. Det är ett hem att längta hem till när man är borta - det är Vårt hem.