flisas

Regnet det öser ner - men vad gör väl det? Jag dricker en kopp kaffe till. Anja och Linus tittar på film, och Annie och Klara pysslar. Sigge sover. Vi har varit en runda på stan. Och sedan hämtade vi grannabarnen. På måndag börjar skolan - det blir nog bra. Barnen har inte så mycket att göra - det flesta andra familjer har ju börjat jobba och barnen är på dagis/fritids. Ibland kan jag känna mig avundsjuk på deras vardag - inte bara passa barn, städa, tvätta och laga mat. Men jag kommer snabbt tillbaka till den härliga känslan att få vara hemma - leka med mina barn, göra utflykter, fika. Pussa på min bebbe. Årstiderna är fantastiska. Jag älskar sommaren - när den är som finast. Med sol och bad. Grilla. Umgås. Men jag älskar även hösten. Lugnet kommer. Ljuset blir dovare. Trädgårdarna är fyllda av färger och dofter som jag njuter av. Nu är tid att njuta av det som naturen har odlat fram under sommaren. Det är något speciellt när man får ta på sig en extra olle, regnjacka och en mössa och njuta av långa höstpromenader. Värma sig under en filt. Få BaraVara på ett annat sätt än under sommaren. Aktiviteterna rullar på.
Ikväll väntar en ridtur. Imorgon åker Anders till Köpenhamn. Kvar finns känslan av mamma i mig - att jag mötte henne. Att hon fanns hos oss. Hon var så verkligt. Det är häftigt, men mest skrämmande. Att möta henne.