13/5; fredag
Idag skulle vår lilla klimp födas, enligt beräknat. Nu är han fyra dagar. Under de två första sov han mest, igår vakande han till lite och åt mycket. Livet som trebarnsmor rullar. Lämningar, hämtningar, amningar, gos, promenader, vila, logopedbesök, hembesök av BVC, PKU-test, teaterbesök på förskolan, besök av släktingar och vänner, städ, tvätt... Glamoröst? Njutbart? Underbart? Livet!
Ibland får jag ont i magen - det känns som efter Linus. Jag blir rädd. Vill inte att historien ska upprepas - sannolikheten är väldigt liten, men risken finns. Förmodligen är det onda helt normalt. Jag avvaktar. Försöker vila och tar en tablett. Jag vill njuta av dagarna - och gör så oxå. Älskade lilla gryn. Han hade gått ner till 4 kg i onsdags, men upp till 4,2 idag.
I kväll kommer nog Lina med familj förbi, och pappa och Marianne - och de har nog Fia med sig. Bara tanken på henne får mina tårar att rinna. Och i denna stund önskar jag att mamma hade levt. Varit hos oss. Varit nära. Fått dela denna fina gåvan med oss. Aldrig. Aldrig mer. Nu hör jag mina andra pojkar som är på väg in från en promenad - jag torkar mina tårar. Livet går vidare... Älskade Liv.
Ibland får jag ont i magen - det känns som efter Linus. Jag blir rädd. Vill inte att historien ska upprepas - sannolikheten är väldigt liten, men risken finns. Förmodligen är det onda helt normalt. Jag avvaktar. Försöker vila och tar en tablett. Jag vill njuta av dagarna - och gör så oxå. Älskade lilla gryn. Han hade gått ner till 4 kg i onsdags, men upp till 4,2 idag.
I kväll kommer nog Lina med familj förbi, och pappa och Marianne - och de har nog Fia med sig. Bara tanken på henne får mina tårar att rinna. Och i denna stund önskar jag att mamma hade levt. Varit hos oss. Varit nära. Fått dela denna fina gåvan med oss. Aldrig. Aldrig mer. Nu hör jag mina andra pojkar som är på väg in från en promenad - jag torkar mina tårar. Livet går vidare... Älskade Liv.
Kommentarer
Trackback