flisas

Efter en tröttsam gårdagskväll, med en gigantisk huvudvärk, med trist humör som följd, en rättså pissig natt - då det fanns ord som snurrade i huvudet, ord som jag vet inte är sanna, men det fanns en underton i dem som gjorde att de fastnade, och även om Jag vet att det inte stämmer, så är jag rädd för att den som sa det faktiskt tror att det är så..., och en dålig start på dagen, med fortsatt huvudvärk och en snorkeps - så blev det bättre! Huvudvärken har lättat, molnen har skingrats, orden känns inte alls likadana som de gjorde i natt... Jag går min runda i skogen, med två glada hundar och en unge som somnar. Jag gnolar på Winnerbäcks "Solen i ögonen"...
"Vi är gårdagens kärlek och stora i orden
som vaknar med skräck och panik under borden
Vi är dom som vill ha allt
... Vi har solen i ögonen
Och spilld mjölk överallt
Det stinker av gammalt groll
men vi har skuggorna bakom oss trots allt..."
Skuggorna finns bakom oss trots allt...
"Vi är dom som kan dansa när det kränger för hårt
Vi är ängsliga höns inför sånt som är svårt
Vi är dom som vill härja som vinnande hjältar
Vi kan om vi vill men vi kräver support
Vi är lördagens änglar och söndagens knott
Vi är dom som förbannar det gråa i grått
Vi är rastlösa änglar och virvlande dårar
Vi är dansande clowner på ont och gott"
Jag går zickzack mellan skrumpna maskar... Efter ett evigt regnande några dagar, överlevde de inte solens strålar... Jag tar av mig jackan - bara för att få känna hur solen värma min frusna kropp. Jag sätter mig på trappan - bara för att jag kan. Dricker min kopp kaffe. Jag tar av mig strumporna - bara för att få känna känslan av rena golv. Känslan är kortvarig, men den finns där... Jag tänker på livets bräcklighet, sårbarhet... En bekants brors nyfödda barn dog - den föddes alldeles för tidigt... Men levde en vecka... En vecka är lång tid - ändå så kort... Livet kan inte vänta.