flisas

Sigge och jag har varit på musikstund. Han är glad. I mitt öga trycker det fram en tår. Mina käkar är spända. Jag ser min glada, älskade, vilda pojke. Jag blir rädd. Men där i stunden mår jag bra. Jag träffar en vän, och får berätta. Jag har pratat med vår BVCsköterska idag (hon var inte där igår) - hon trodde att det skulle gå ganska fort att få tid för UL. Jag försöker vila i det vi vet just nu. Försöker att inte oroa mig. Försöker vara tacksam... Snart ska jag hämta de stora barnen - sedan väntar tennis och idrottsskola. Livet pågår.