31/10; onsdag och Linas födelsedag!
Grattis finaste Linan på din födelsedag!
Efter en fullspäckad dag (utvecklingssamtal, McDonlad (med en liten ål som kravlade ner på golvet, samtidigt som jag försökte få i mig mat och hålla fast samme unge - vilket resulterade i en axel ur led, vilket i och för sig inte brukar vara något större problem för en som har axlar som hoppar ur flera gånger per dag och om man lyfter 90 grader, men nu var det i en konstig vinkel och den blev inte sig lik efter det), BVC, ett par affärer, simhall (att sedan bära ungen upp för trapporna till rutschbanan flera hundar gånger med en axel som var allt annat än okej - gjorde den inte bättre, men barnen hade kul och tjöt av skratt = glad mamma som bär)) och jag står och undrar om det är värt det (en axel ur led, minst ett Jättetrött barn - läs kinkigt, och en hyfsat sliten mamma), att hitta på så mycket, att rodda det själv (A är i Köpenhamn) - när Sigge vaknar och är ledsen efter att ha precis somnat i bilen (på tok för sent för att sova middag - men tillfälle gavs inte förrän vi åkte hem från simhallen vid halv fem) maten står på spisen och något bränner fast, samtidigt som Stimma kommer in med en bit bajspåse hängande ur munnen och jag inser att hon har fått tag på Sigges bajsbjöja och katternas innehåll från kattlådan - just då läser Klara för Linus, ger katterna mat så de slutar springa runt mina ben, och så dukar barnen och sätter sig sedan vid bordet och utbrister "vad gott det är", Sigge lugnar sig, och jag pustar ut. Ja, det är värt det. Och snart, väldigt snart, sätter jag mig i soffan och stannar där tills jag ska gå och lägga mig...
Efter en fullspäckad dag (utvecklingssamtal, McDonlad (med en liten ål som kravlade ner på golvet, samtidigt som jag försökte få i mig mat och hålla fast samme unge - vilket resulterade i en axel ur led, vilket i och för sig inte brukar vara något större problem för en som har axlar som hoppar ur flera gånger per dag och om man lyfter 90 grader, men nu var det i en konstig vinkel och den blev inte sig lik efter det), BVC, ett par affärer, simhall (att sedan bära ungen upp för trapporna till rutschbanan flera hundar gånger med en axel som var allt annat än okej - gjorde den inte bättre, men barnen hade kul och tjöt av skratt = glad mamma som bär)) och jag står och undrar om det är värt det (en axel ur led, minst ett Jättetrött barn - läs kinkigt, och en hyfsat sliten mamma), att hitta på så mycket, att rodda det själv (A är i Köpenhamn) - när Sigge vaknar och är ledsen efter att ha precis somnat i bilen (på tok för sent för att sova middag - men tillfälle gavs inte förrän vi åkte hem från simhallen vid halv fem) maten står på spisen och något bränner fast, samtidigt som Stimma kommer in med en bit bajspåse hängande ur munnen och jag inser att hon har fått tag på Sigges bajsbjöja och katternas innehåll från kattlådan - just då läser Klara för Linus, ger katterna mat så de slutar springa runt mina ben, och så dukar barnen och sätter sig sedan vid bordet och utbrister "vad gott det är", Sigge lugnar sig, och jag pustar ut. Ja, det är värt det. Och snart, väldigt snart, sätter jag mig i soffan och stannar där tills jag ska gå och lägga mig...
Kommentarer
Trackback